Jag parkerade på besöksparkeringen och tog mina grejor och traskade in. Möttes av välkända ansikten utom direktören som var ny för mig. Ägaren var som ofta inte där denna gång. Efter att ha hälsat så hade vi en genomgång i ett konferens rum, Borealis hade ju skickat alla råvaror och emballage mm som skulle användas så det var viktigt att allt var på plats nu. Jag gick igenom vilken maskinuppsättning jag ville ha och var injektionspunkterna för de två flytande tillsatserna skulle placeras. När vi var överens gick jag och de två från fabriken som var ansvariga för körningen och utrustningen ut för att inspektera utrustningen och rengörningen inför körningen.
När vi kom ut i fabriken fick vi stanna och skaka hand med alla jobbare vi mötte, en Normandisk sed jag verkligen gillar
Jag hade sedan vissa anmärkningar på rengörningen och delar av utrustningen men var positivt överraskad av utrustningen för dosering av de flytande komponenterna, de hade det bästa på marknaden, KTron som vi själva använde på mina linjer i Stenungsund. Ena flytande komponenten måste värmas till 40 grader för att vara pumpbar och de hade adekvat utrustning för det också så allt såg bra ut inför starten nästa morgon.
Nya direktören bjöd mig på middag på mitt hotell/slott senare på kvällen så jag åkte ut till hotellet som ligger ute på landsbygden med en liten by bredvid. På hotellet var till min besvikelse inte den gamla hotell direktören kvar, vid hade vid vår första möte direkt klickat och blivit vänner, jag undrade först varför det kändes som vi träfats innan och var gamla vänner
Inte innan jag råkade titta mig i spegeln senare slog det mig att vi var lika som bär! Mörkt hår,
glasögon, smala och av medellängd, vi kunde varit bröder. Lustigt, aldrig hänt mig vare sig förr eller senare, men nu var han inte kvar och jag fick ett litet rum på översta våningen av mycket lägre standard än jag brukade få så det blev sista gången jag bodde där, blev ett finare hotell i Fecamp någon mil längre bort i fortsättningen.
Middagen med fabrikens direktör och hans fru var intressant, maten var bra men inte något extra, direktören som var fransman var stolt över att vara tränad i USA som han sade och sade att han skulle bli delägare i firman. När jag kom tillbaka nästa gång några månader senare var han borta
Då var ägaren där och när jag frågade vad som hände med förra direktören sade han att han fått sparken för att det inte fungerat. Blåset hårt på toppen ibland... Ägare som som vanligt aldrig mindes att han träffat mig innan bjöd föresten som vanligt på middag på en liten resturang i Fecamp där man fick beställa bord i förväg, ägarens fru lagade maten och ägaren serverade, det fanns bara en rätt av varje att välja på så alla åt det samma och en vägg var tapetserad med en hundra år gamla tidningar
Men maten var suverän! Och bara några hundra meter från hotellet på en bakgata, ägaren bodde föresten också på samma hotell när han var på besök, bodde ju i Belgien annars, bättre som invandrad britt att bo i Belgien än Frankrike sade han... Åter till produktionen nästa gång.