ÖVERUM TIVE SÅ JET2004

**#31** » 21:40:10, 14-12-2014

Nja, jag säger crossboards till alla tvärliggande stag som sen kan bestyckas med agril, utjämnande eller diskar etc. Kanske slarvigt att kalla allt crossboard.
Men när jag tror jag klarar mig med 3 rader agrilpinnar. Ska man ha cc 200mm eller räcker cc 300mm?

Ska man ha efterharvspinnar sist innan såbillarna så man får det exakt jämn? annars blir det grovrandigt efter agrilpinnarna..

**#32** » 21:42:45, 14-12-2014

Det beror på harvens längd om de olika axlarna är i olika höjd.
Min är knappt en meter lång och där märks det aldrig.
En bredare spets på en s pinne jämnar en del det med.
På min mulljord så föredrar jag harvpinne framför crossboard då jag vill ha en så lucker och luftig såbädd som möjligt.
På tyngre jordar är ju kocklor problemet och där hör crossboarden hemma.

Många jag känner som har styvare lerjordar sår på våren med rapidsystem helst i helt orört plöje.
Hålltorpsktattor används i allt mindre utstäckning här,tiltan skall vara orörd på vintern.
Plöjet måste då vara väldigt torrt så att leran lätt smulas sönder av såmaskinens förredskap.
De påstår att de reducerar packningsskadorna på detta vis genom färre överfarter samt mycket torr jord som bär
bra vid bearbetningstillfället,det gäller bara att ha nerver att vänta länge nog säger dom.

**#33** » 22:03:13, 14-12-2014

Är det inte ide' att sätta pinnarna så de spårar med såbillarna? Dvs 12 cm vil jag minnas det är på tive.

**#34** » 22:41:19, 14-12-2014

Jag har ingen lera, bara lätta jordar.

Då behöver jag bara 3 rader med vanliga agrilpinnar då? cc 200mm?

Bengt:

Ska dom spåra exakt framför menar du? för att göra en fåra?

**#35** » 23:29:23, 14-12-2014

Ja . Någon plan botten får du ju inte på en harvning. Kanske är mer idealt på en lera. En agrilla pinne flexar inte mycket i höjdled . Om såbillen spårar efter harvpinnen måste det ju vara optimalt. Att ha annan pinbdelning måste ju innebära att vissa billar går på obearbetad jord och vissa hamnar soradiskt på "harvbotten"

**#36** » 23:45:02, 14-12-2014

Fast jag tänkte sista raden ska det vara en efterharv som jämnar ut innan billarna kommer?
Eller skulle det vara bättre att jämna efter billarna istället?

Men billarna är gjorda för att ritsa i plan mark det djupet man ställt in på ritsstålet eller vad det kallas. Hur blir det då med sådjupet? Det borde bli lite djupare. Och då kommer inte billtrycket styra lika mycket det utan djupet på harvpinnarna?

Så det blir djupet i fåran + ritsen = totala sådjupet?

**#37** » 00:32:43, 15-12-2014

Kan inte mycket om sådd på lättjord. Men alla tidiga billsystem: rak bill . Släpbill. Skivbill jobbar på en såbotten med 10 ggr fröets diameter med lösjord uppepå. Det är detta harvningen skall åstadkomma. En fast botten för utsädet att ligga på och finjord som omslutetr fröet väl.
Rapiden hoppar över harvningen och placerar uysädet med stor kraft på bestämt avstånd från ytan istället.

Nu glappar mina erfarenheter av lättjords sådd. Har man ingen fast botten då så bara körhastigheten och jordmotståndet avgör sådjupet?

**#38** » 11:46:06, 15-12-2014

Själv så harvar jag orört plöje(mulljord/lättlera) på våren en gång noggrant d.v.s lite extra över fåror och kanter etc.
Såbotten skall vara väl genomarbetad innan såbillen kommer,jag låter harven på såmaskinen gå ca 2 cm djupare än såbillen.
Då jag kombisår så arbetar ju även gödselbillen jorden lite.
Efrerharven tycker jag gör bäst nytta efter såmaskinen.
Se det som så att ett förredskap till såmaskinen kan ta bort en överfart med harven,eller i bästa fall mer.

**#39** » 15:20:05, 15-12-2014

Det var en snygg lösning!

Hamnar dina billar mitt i fåran efter harvpinnarna? Fast det kan dom väl inte eftersom jag tyckte du sa att du hade cc200mm med två rader så då har du totalt sett 100mm cc?

Jag har tyvärr ingen kombisåmaskin, men jag antar att du sparar den första gödningskörningen på detta sätt? Jag delar iallfall upp min gödning på två rundor.

Jag har en 4m såmaskin så min förharv måste ha vingar så jag kan fälla ihop den. Men jag hoppas att jag kan sätta den så nära så maskinen som du gör eftersom det då troligtvis räcker med att höja och sänka lyftarmarna.

I annat fall måste jag vrida de fyrkantstängerna som harvpinnarna sitter fast på, då blir projektet lite större=)

Har du märkt nån skillnad efter du montera harven framför så maskinen? Blir det tex jämnare efter såmaskinen?

Är det fler som gjort liknande harvar så hade det varit kul att se bilder!

**#40** » 20:37:53, 15-12-2014

Pinnarna är dessvärre inte exakt där såbillarna är utan det blev en kompromiss med bästa möjliga placering.
Största skillnaden innan och efter harvmonteringen är att det är exakt samma upkomst av grödan.
Det kommer inte upp först i hjulspåren som annars är vanligt vilket bör tyda på en jämn och bra såbotten.
Kombisådden är överlägsen på vårgrödor då det får bästa möjliga start.
Man brukar räkan att 100 kg N kombisått motsvarar 110-115 kg N bredspridet.
Jag lägger en andragiva direkt efter ogrässprutningen med.

**#41** » 22:11:09, 15-12-2014

Hej

Låter som ett gott tecken. Jag får verkligen inte jämn uppkomst vid vårsådden.
Jag har dessutom bara två hjul som bär såmaskinen, och inte hel rad med hjul som så många moderna såmaskiner har idag.
Egentligen skulle jag haft harven mellan bärhjulen och billarna men det är inte så lätt att lösa.
Jag har haft en idé om att montera packare efter efterharven. Nån form av ribbvält eller nått. Då kommer man bära upp en del av vikten från hjulaxlarna. Men jag tycker själv att det är lite onödigt och långsökt. Dessutom hade jag inte sluppit att köra med välten efteråt för att få ner stenarna. Dock hade fröet fått bra markkontakt.

**#42** » 22:54:28, 15-12-2014

Detta system används i dag på Tive.

**#43** » 23:28:05, 15-12-2014

Det ser ut att vara en kombisåmaskin.
Den hade dubbla crossboards framför såmaskinen och bakom var det bara billar och inga harvpinnar. Hade nog förväntat mig mer. Hade ju varit fint med harvpinnar innan billarna. Billarna är väldigt lika de jag har idag. Och efterharvningen är exakt samma som de gamla.

Vad jag inte gillar med billarna är att man ser så många frö ovanmark efter sådd. Fröet kommer i sådan hastighet att det studsar. Nån som känner igen detta? Men visst det blir ju raka sårader men det kostar säkert på grobarheten.

**#44** » 23:48:12, 15-12-2014

När det gäller studs av utsädet från tive jet maskiner har det diskuterats på andra trådar här på maskinisten.
Fick just en teori som jag vill prova på er.
Den går ut på att om man får studs har man för lite slitstål ute och plåtsidorna går för djupt i jorden så det blir för mycket utrymmeinnan.jorden.rasaröver fröna.
Kandet vara så tror ni?