ÖVERUM TIVE SÅ JET2004

**#76** » 11:20:39, 17-12-2014

Jo menden börjar bli sliten och det det händer så mycket på tekniksidan. Plus att 1 liter byggvolym är väl snävt när projekten drar iväg.
men den får nog bli kvar om jag köper/bygger större så får den ta småjobben.

jo jag vet att det går som gåva men hur stora saker släpper de igenom som gåva???

**#77** » 13:57:16, 17-12-2014

Nä jag vet, men det funkar dåligt. Dom kontrollerar ju ganska många paket. Jag har nog åkt på 30-40% av mina paket.

**#78** » 15:02:05, 17-12-2014

Ok jag köper mest småsaker så hittills har jag aldrig tullat från kina

**#79** » 01:56:11, 04-01-2015

Angående förredskap innan såaggregatet så har jag gjort en modell som beskriver hur jag tänkt.

Detta redskap ska sitta mellan draget och såmaskinen.
Lånar en bild:

Jag har tagit i med hållfastigheten eftersom jag vill hålla det öppet vilka redskap jag sätter på fyrkantsprofilerna. Här kan jag sätta tiltjämnare, agrilla pinnar, diskar, efterharv etc.

**#80** » 06:51:56, 04-01-2015

Skulle jag sätta något i draget, skulle jag nog bygga en ny kraftigare ram med två balkar som förredskapet är monterat i, sedan ett nytt drag till traktorn som ska ha tillräcklig längd så att det inte är förredskapets bredd som begränsar möjligheten att svänga, sätta dragets vrid punkt i någon konstruktion som sitter i trepunkten på traktorn ( en lösning som TS redan är inne på). Dela på kraftaxeln ett stöd lager vid vrid punkten en kort axel fram till traktorn stödlagret med en tapp åt varje håll finns att hitta på bland annat gamla hårdpressar exackhackar mm. Ser fram emot rapporten från provkörningen i vår. Göran i Björnarbo

**#81** » 10:01:16, 04-01-2015

Nja stödlagret blir ju inte optimalt att ha vid vridpunten ens om man har vidvinkelknut.
Det optimala förhållandet för en k-axel är ju att exakt mitten på axeln är över vridpukten.
Med vidvinkel möjligen vridpukten en tredjedel in på axeln från vidvinkeln set (om jag inte tänker helt fel) som axeln är ansluten på maskinen är det närmast optimalt att koppla i hydraularmarna med originalaxeln. Problemet blir att vid ojämnheter riskerar man att skada axeln över dragpunten.

Tänker att flytta fläkten närmare traktorn borde vara mer logiskt än att hålla på och bygga långa dyra k-axel lösningar.

En anan sak.. Jaghade en 2004 som jag provade att kopla efter en rotorharv. Rotorharen hade både pto genomgång och fast fäste för buren såmaskin där jag monterade en tvärbom och drog såmaskin med. Ett i tanken effektivt ekipage men det blev lite struligt. Med dragpunten så långt bakom traktorn tippade nästan såmskinen baklänges om man inte parerade vid ojämnheter då lyfthöjden för billaggregatet inte är så överdriven så blev det äventyrligt för billarna.
Andra problemet var momentautomaten på rotorharven. När den löste ut tvärstannade fläkten på såmaskinen och man riskerade stopp i injektorer och slangar. Skulle haft hydrauldriven fläkt kanske...

**#82** » 20:41:10, 04-01-2015

Hej

Tack för bra feedback!

Jag har ändrat infästningarna mot befintlig såmaskin. Detta var även idén från början, men det är klena u-balkar som utgör ramen till såmaskinen. Men det blir ändå bättre så här tror jag.

Jag tänkte dra den i lyftarmarna i traktorn med ledad dragbalk, då följer såmaskinen traktorn i samma körspår.

Med lyftarmarna på traktorn tänkte jag höja och sänka förharven. Detta är inte optimalt då jag först måste höja harven och sen höja billarna. Egentligen skulle harvpinnarna vara ställbara och vridas upp när man lyfte såbillarna. Det skulle vara kopplat på samma hydraultryck. Men då börjar det bli för avancerat. Det ska ju trots allt sitta på en väldigt billig såmaskin. Kanske redan gårr över gränsen på vad som är rimligt att lägga ner i pengar och tid. Men jag tycker att såmaskinen skulle bli så mycket bättre. Eller vad tycker ni?

**#83** » 02:00:56, 06-01-2015

Räcker det att lyftarmarna höjs och sänks för att reglera djupet på harvpinnarna? Eller fyrkantstängerna som harvpinnarna är fästa mot måste kunna vridas för att ställa djupet?

**#84** » 13:57:54, 06-01-2015

Jag tänker så här. Att en 2004 är ju beroende en jämn såbotten eftersom billarna följer harvbotten. Då tror jag att alternativet med djuphållning via lyftarmarna inte är tillräckligt noggrann. Och att ändra pinnvinkelen som djuphållning är inte heller så lysande då en s-pinnes egenskaper är olika för hur angreppsvinkelen är.

**#85** » 19:02:49, 06-01-2015

Att ändra djupgåendet genom att vrida axeln som s-pinnarna sitter på är ganska vanlig lösning och har en harv med just denna lösning. Detta användes ofta när harven vila på medar. Har aldrig märkt nån negativ skillnad när angreppsvinkel ändras.
Jag har även en harv där jag höjer och sänker sladdplanken med lyftarmarna, tycker det funkar bra. Man trycker på en knapp för upp och en knapp för ner. Vill man finjustera ändrar man reglaget med pekfingret.

Ett annat alternativ är att man har hjul som förharven vilar på och dessa sänks och höjs med hydraulcylinder.

Första raden hade jag tänkt crossboard som jag vill kunna justera djupet med justerbar angreppsvinkel som Väderstad har.

**#86** » 20:44:39, 06-01-2015

jo att det fungerar gör det ju säkert. MEN det kan ju fungera bra eller dåligt. Att någon annan har valt en lösning innan betyder ju inte att den är bra. Att en S-pinne har olika fjädrings väg och egenskaper beroende på vinkelen, är säkert. Nej jag har inga dokument som kan bekräfta det jag skriver, men detta är något jag studerat och lärt mig för 20 år sen på lantbruksskola. Och att ha harven hängandes i lyftarmarna gör ju att den kommer att följa traktorns rörelser, om bakhjulen går ner i en fåra så kommer ju harven automatiskt gå djupare och tvärtom om hjulen går upp på en sten. Och jag har svår att tro att traktorns hydralik hinner med att reagera och kompensera detta Din lösning kommer säkert att fungera, men det finns troligtvis en lösning som fungerar bättre

**#87** » 21:01:18, 06-01-2015

Tänkte först att det skulle bli problem med att ha draget i hydraularmarna men när 161A säger att det inte går så blev jag motvalls för plötsligt kom jag på hur jag brukade rita vändtegs markeringar med min valmet 6400 o 3 sk överum växel (elstyrda hydraluarmar): full dragkrafts reglering sista skäret i backen, 5 cm djup i full speta över fåror och ojämnheter (inget stödhjul) med resultat perfekt grundfåra förutom då hela traktor och plog hoppat duktigt jämfota. Tror det kan funka i anständig såhastighet också. men en harvdjups indikator vore nog bra: en släpsko med en skala på en pinne mot en visare..

en annan sak också: hoppas du tänkt göra tvärbomen pendlingsbar på nya draget...

**#88** » 21:19:22, 06-01-2015

sa inte att det inte går, men det finns nog lösningar som går bättre. Med plogen har du ju en jordsökning som du inte har med en harv. själv ritsar jag fåror i 8-10 km/h och när jag hade en 2004 så såddes det normal i 10-15 km/h

**#89** » 21:51:34, 06-01-2015

men en harvdjups indikator vore nog bra: en släpsko med en skala på en pinne mot en visare..

absolut! bra poäng!

en annan sak också: hoppas du tänkt göra tvärbomen pendlingsbar på nya draget...

Du menar att så att traktorn och såmaskinen kan skeva oberoende från varandra? Jo det måste till för att det ska funka. Detta drag har jag dock inte ritat än, bara principen. Tror jag måste ha justerbar bomlängd så man kan säkerställa att den går i traktorspåret.

Om traktorns hjul går ner i en får som är 8cm djup, sänks traktorns mitt 4cm eftersom draget sitter mot traktorn centrum. Beroende på hur hur nära förharven sitter såmaskinens hjul utjämnas detta ytterliggare. men gissningsvis borde det landa på 2cm.

Alltså, går traktorn ner i en 8cm djup fåra går harven 2cm djupare. Går det att leva med?
Skulle man så med dubbelmontage skulle detta bli försumbart gissar jag.

**#90** » 21:53:41, 06-01-2015

Funderat lite över draget kom att tänka på hur det såg ut på Tive Överum kombi såmaskinen CD .

Funkade jätte bra på dessa maskiner. Fixa någon bra lösning till fläkten bara. Har även funderat lite harv djuphållningen, om den sitter under draget och ska regleras med traktorns trepunktslyft blir inte djup hållningen parallell med markytan. Man vill undvika att såmaskinen lutar bakåt mest för att billarnas lyfthöjd är dåligt tilltagen om man av någon anledning ska backa är det lätt hänt att man kröker någon bill. Känns lite tveksamt att ha harv pinnarnas djup reglering bara genom att ändra höjden på dragets ena enda, men jag har inte varit ute och mätt på maskinen så jag vet ingenting igentligen. Skulle jag bygga skulle jag hänga upp maskinens drag i lastarn och mäta för att säkert veta vad jag håller på med.
Göran i Björnarbo