System Cameleon

[Alrik]

Kamelen är byggt för ekoodling som då alltid myllar gödsel om en kamel köps. Givor på 1000kg i ett höstvete är ju inget ovanligt.

Singelrapiden är en kvarleva sedan man spred gödningen mellan harvningarna. Har väl i många fall ersatt så-jetar som förut ofta var en standardmaskin inom ekoodlingen. Stor låda, få fyllningar, bara att köra.

En så-jet 4006 fick lasta 3,5t i lådan. De vore en värdemätare till pellets!


Kombi-kamelen kommer lasta?

[Trigon]

Jag instämmer helt i att en 9 m maskin borde haft en eller ett par kbm större behållare. För en 12 m som Emils kan man tycka att 6 kbm borde vara minimum för utsädet. Gödningsdelen på en kombimaskin är jag osäker på hur mycket den rymmer. I vilket fall är det en separat behållare, så det är ingen flyttbar mellanvägg som på en Rapid. Jag hittar ingen information om det nu, men jag har för mig att det skulle vara en behållare till bak mellan hjulen på den seriebyggda kombimaskinen, men jag minns inte om den skulle innehålla utsädet eller gödseln. När jag tittar på Slätte-filmen "One year of farming, Slätte Gård 2020" från i år så verkar det som att det varit originalbehållare på de 10 m som använts innan, man har bara rationaliserat bort luckan.
Men på 12orna (som uppenbarligen var levererade redan till höstbruket bägge två om jag inte har fel på ögonmåttet ) ser det ut att vara ren hacka utan behållare och fronttank från Väderstad på den ena och separat vagn (som på prärien i USA) kopplad mellan traktorn och Camelen på den andra. Den separata vagnen lär ju rymma en hel del. Eller om det kanske är så att det är samma tolva men antingen fronttank eller separat vagn emellan beroende på vad som sås eller myllas och vilka volymbehov som föreligger just för stunden?

Jag har fått intrycket av att man är väldigt rädd om jorden hos konstruktören och att man verkligen vill packa så lite som möjligt, bland annat har man provat att hacka med en så liten traktor som en 90-hästare bara för att få lättare maskiner. Jag kan tänka mig att man då tycker att 3 kbm är alldeles tillräcklig last och att ingen annan antagligen heller borde vilja lasta mer. Men en tom behållare väger ju inte så mycket även om den är lite större än den absolut måste vara, och man måste ju inte lasta en jättestor behållare full, har jag hört.

Hur som är detta den maskin jag får dras med ett tag nu och för våran del, med mer vanlig gödsel och bara kompletteringsgödsling med pellets i normalfallet tror jag inte det blir aktuellt att bygga på lådan inom en snar framtid, möjligen skruva bort locket.

[Trigon]

Djupjusteringen går till så att de grova fyrkantsrören som hjulställen sitter fast i vrider sig bakåt (medurs här på bilden) så att såbillen går mer på spetsen och därmed gör en djupare rits. Tänkte jag först. Men vid närmare eftertanke är det nog rätt marginell skillnad på spetsen, däremot hamnar hjulet högre upp i förhållande till skäret ju mer fyrkantsprofilen vrids och därmed blir arbetsdjupet större.



Det finns en central mekanisk djupinställning som stoppar vridningen bakåt och det rekommenderas att man justerar denna så att man hamnar på lämpligt sådjup. Under körning kan man i displayen välja ett grundare sådjup tillfälligtvis. Denna maskin gör sig allra bäst på styvare jordar, på lättare jordar, eller rent av mulljordar kan det bli onödigt djupt sått om man inte passar sig och har man ett skifte med mycket varierande jordart, kan man eventuellt behöva ändra arbetsdjup i displayen om man kommer till mycket lättare partier. Detta är inget jag behövt fundera på ännu på de jordar vi kört på och då legosåddes ändå en del rätt så lätta jordar i höstas.

Hjulställets geometri är utformad så att när det fjädrar tillbaka för fasta föremål ställer sig gåsfoten aldrig på spetsen som det blir om man har en gåsfot på en harvpinne. Det finns ett optimalt arbetsområde för hjulstället när det arbetar i jorden så att det har god jordkontakt, men ändå gott om fjädringsväg kvar att fjädra bakåt/uppåt om man kör in i ett fast föremål, men hittills har jag inte behövt skruva något bak på det stora djupstoppet på maskinen för att ändra detta.

Billtrycket utgörs av de bägge spiralfjädrarna och här på bilden är de i läge låg. Det rekommenderas att köra på läge låg om det inte finns behov av mer eftersom det blir mindre påfrestningar då.



Ändra till läge hög gör man genom att vrida loss fjäderhållaren nere och vrida fjädrarnas övre hållare drygt 180 grader och sen spänna fast fjädrarna igen, gjort i en handvändning. I detta läge är billtrycket åtminstone jämförbart med Rapidens, antagligen till och med hårdare med tanke på att denna spets har positiv skärvinkel och inte alls behöver samma kraft neråt som en tallrik för att hålla sig kvar. Under höstsådden ställde jag upp billtrycket i traktorns hjulspår till att börja med, och på slutet när det besvärliga veteskiftet efter bönorna såddes körde jag med alla billar på läge hög. Har man mycket fasta ryggar nere i jorden från plöjningen så är min upplevelse ändå att man måste få loss dessa för att vara säker på att utsädet kommer ner och myllas. På våra besvärliga jordar är detta det huvudsakliga arbetsområdet för Carriern. Det är inga konstigheter och 4 m Rapiden klarar inte heller av att mylla nåt utsäde om förarbetet är undermåligt på hösten, då kan det bli 1-2 körningar med Carrier och 2-3 harvningar med NZA för att ha ordentligt med mull att så i. Inte mycket att göra åt om man väljer att plöja såna här jordar. Förr eller senare ska vi kanske prova en Ferox-harv eller nåt liknande för att se om den kraftigare pinnen kan göra skillnad i detta moment.

För att kunna hålla ett högt billtryck över hela arbetsbredden är hela ramen på 9 m stel och följer inte markens rörelser. Är marken ojämn får hjulställen absorbera den skillnaden, i allmänhet är det inga konstigheter men man får tänka sig för emellanåt så att hjulställen inte bottnar i fjädringen. En gång under höstsådden gjorde jag dock bort mig när jag skulle ta mig över en uppstickande bergknalle. När traktorn passerat blev det en sån knäck över bergknallen när Camelens hjul ännu var bakom bergknallen så att tre hjulställ bottnade och trots att jag tog det försiktigt fortsatte givetvis traktorn framåt med full kraft. Då har konstruktören varit så klok att på varje hjulställ finns två deformationsbitar som i de flesta fall ska ta all skada, såhär såg det ut den kvällen:



Såhär ser nya deformationsbitar ut:



Och såhär ser de förstörda från dessa 3 hjulställ ut:



Jag hade varit pyttelite förutseende och köpt på mig en vardera av dessa gavlar, men jag behövde två till av varje. Som tur var fick jag låna ett par av en närboende Camelägare. Klockan 9 en fredagkväll ringde jag till tre stycken här i området, 2 st hade extra hjulställ som jag kunde få låna och den tredje hade dessa bitar. Fantastisk vilja att hjälpa till!
Efter några timmars skruvande på natten kunde jag fortsätta så på lördagmorgonen igen. Nu har jag laddat upp med ett antal extra såna här deformationsbitar, förhoppningsvis kommer jag aldrig behöva använda dem, det är bara på detta ställe jag behövde lätta på maskinen under höstsådden, men nu kommer jag nog ta det säkra före det osäkra och eventuellt lätta en aning även när andra bergknallar ska passeras.

Den enda kvarlevan från detta är såvitt jag kan bedöma att spetsen på de tre drabbade såbillarna blivit knäckt längst ner, men sitter ännu kvar där. Annars sägs det att såbillen kan bli sned vid en sån här rejäl påkörning och man kan behöva rikta den, eller i värsta fall byta ut den, men uppenbarligen hade jag tur i min klantighet.



Med tanke på den kraft som hamnade på enbart dessa tre spetsar tycker jag det är ett väldigt gott betyg till konstruktionen att inte nåt mer gick sönder när jag bar mig så dumt åt.

[dea]

Riktigt intressant genomgång av maskinen

[Trigon]

Riktigt intressant genomgång av maskinen

Roligt att det uppskattas.

En svaghet till som jag kan tycka är att maskinen helt saknar sladdplanka. Från Gothias sida menar man att det inte är nödvändigt och inte särskilt efterfrågat. Jag klarar mig väl utan det också och om behovet skulle kännas allt för stort bör det väl gå att köpa en crossboard från Väderstad i lämplig bredd och bygga dit. Framförallt på våren när vi bara vill köra ett drag med harven i det höstplöjda för att inte packa mer än nödvändigt hade det underlättat att kunna sladda lite. Harva vill man ju gärna göra lite snett över plöjningen, och plöja vill man ofta göra i såriktningen. Såhär såg det ut i våras när bönorna såddes:




Eftersom det var i suraste laget när vi harvade vevade vi upp efterharven, och då blir det gärna lite väl korrugerat för att så snett över det harvade utan sladdplanka. Med bönor som sås på 8-10 cm djup som i det här fallet spelar det kanske mindre roll, men för spannmål på 3-4 cm djup kanske det är mer kritiskt. Till kommande vårbruk har jag för egen del löst problemet genom att plöja snett över såriktningen, så att det går att både harva och så i samma riktning och ändå harva snett över plöjet. På detta skiftet som är kilformat var det ingen uppoffring, men på ett mer fyrkantigt skifte får man väl överväga från fall till fall om det är värt merarbetet det innebär att plöja snett över såriktningen. Vid höstsådd är det inget problem för våran del eftersom vi ändå nästan alltid måste harva 3 gånger för att få tillräckligt bruk, då kan man bara avsluta med att harva i såriktningen.

Avsaknaden av sladdplanka gör att effektbehovet för att dra Camelen är högst måttligt med tanke på arbetsbredden. Den tyngsta syssla jag gjort hittills är att så bönor på slät åker i 9 km/h och 8-10 cm djup. Då visade traktorn på ca 25 liter bränsleförbrukning per timme, vilket borde motsvara ungefär 130 hk. Vid normal sådd rekommenderas man att köra 8-10 km/h, men det sägs finnas några som kör 15-16 km/h utan försämrat resultat. Ska man upp i såna hastigheter behövs förstås mer effekt, eller om man vill upprätthålla konstant hastighet på kuperade fält. Från Gothias sida menar man att det i allmänhet ska räcka med en 160 hk traktor framför en 9 m maskin, och det stämmer nog rätt så bra gissar jag. Vid hackning går det relativt lätt och optimalt hade varit att ha en mindre traktor att köra med då. Det blir rätt rejält tilltryckt i hjulspåren med smala radodlingshjul på den Fendt 720 jag kör med som väger 8-8,5 ton. För att inte vara helt beroende av en specifik traktor kommer jag antagligen försöka ha två alternativa traktorer förr eller senare, jag ska bara bestämma mig för vilka. Eftersom körspåren blir lite onödigt väl tilltagna i bredd hade jag tänkt mig att man skulle ha hjulutrustning som är 420-460 mm bred med 225 cm spårvidd som standard på den mindre traktorn och sen möjlighet att montera dubbelmontage på det. Till vitklöversträngläggning behöver jag ändå ha smala radodlingshjul för att få optimal torkyta, så en uppsättning såna får man väl ha också även om de mest blir stående och sen en större traktor som bara får dra Camelen med dubbelmontage, om det inte blir nödsituation och trasig mindre traktor vid nåt tillfälle.

Här kommer några bilder från årets bönodling. Bönorna såddes 1 april



Ogräsharvades 29 april och 7 maj. Jag hittar tyvärr inga bilder för tillfället.
Sen var jag ute och hackade innersta vändtegsdraget den 19 maj för att få bort allt dubbelsått. Blir bönplantorna tillräckligt stora innan de hackas upp kan det vara lite besvärligt och de hänger sig runt skären, jag ville även testa att allt funkade som det skulle innan det var skarpt läge.



9 juni hackades hela fältet och det blev bara en gång denna säsong. Eftersom jag hade möjlighet försökte jag vänta tills jag bedömde att bönorna var precis lagom stora och när jag sen hackade kunde jag köra 8-9 km/h så att det dels gick undan, och dels myllades jord även i bönraden för att täcka eventuella ogräs men ändå inte göra nån påverkan på bönorna. Ogrästrycket var överlag minimalt och från midsommar regnade det sen mer eller mindre resten av sommaren. Skörden blev 5 ton/ha och grobarheten dög till utsäde så detta blev bästa grödan 2020.





Nu har jag nog fått med det mesta jag tänkte berätta om till att börja med, lite funderingar har jag kvar, och några egna justeringar som ni sett i Bondedagboken redan. Jag ska lägga till det här också med tiden, men jag tror att jag sparar lite på det.

[bert]

Visst nu styr ju inte du själv men det brukar va ett mög tycker jag när man kommer längs med det harvade
Men det måste varit rätt medgörlig jord om det ser ut så efter en harvning ändå

[Trigon]

Vi harvade väldigt djupt, antagligen onödigt djupt. Traktorn drog i sig 300 liter diesel för att harva över 34 ha en gång + vändtegarna en extra gång med 9 m NZA.




Troligen hade det räckt att harva grundare, såmaskinen ska gå ner ändå. På driftsbolaget som sköter växtodlingen vid Gothia har man strategin att höstharva och sen så bönor direkt på våren med en Cameleon. Då har de gåsfot på för att skära rent kring raden. Deras egna observationer visar att då lockas tistlarna att växa mellan raderna och väntar de sen tillräckligt länge innan de hackar så tuktar de tistlarna rejält. För våran del var fältet i det närmaste kliniskt rent från rotogräs, så inga behov av att skära rent under raden fanns.

Lerjorden häromkring må vara lättare att få bruk av på våren, men samma skifte som plöjts efter bönorna behövde 2 överfarter med Carrier och jag tror 3 överfarter med NZA, varav en med välten kopplad efter, och då såg bruket ut såhär:



Alldeles lagom fint bruk för att inte riskera för mycket att det slammar igen under vintern. Vårsådd är med andra ord lite mindre resurskrävande.

[bert]

Vill väl till lite tjäle om det skall bli lyckat med höstharvning har jag fått för mig och inte blötvinter som nu + att det får väl va vettigt torrt med när man harvar.

[Trigon]

Jo, kladdar det bara är det nog ingen mening med att höstharva, bra väder sent på hösten behövs. Vår tro är väl dessutom att det torkar fortare på våren så man kan komma ut lite tidigare om de plöjda tiltorna får ligga orörda över vintern. Plöjer man vändtegen utåt (så att det blir en fåra inne i fältet) underlättar det dock rätt mycket om man har möjlighet att släta till vändtegarna efter plöjningen. Jag gjorde det misstaget inför bönorna att plöja vändtegen så, och när det blev mer eller mindre torka ända fram till midsommar så kom bönorna i den igenharvade vändtegsfåran upp mycket sämre och senare. Hädanefter plöjer jag bara vändtegar inåt inför vårsådd om det inte är nåt verkligt special.

[bert]

Han jag kör en del åt pratar om de här med och höstharva men jag brukar säga att det kommer du aldrig att kunna göra för det höstplöjs för sent (för det är ju knappt det går å få till ibland så vetet kommer ner)
Men jag är lite inne på en sån där tiltskärare
Minns förr (s*t*n va man låter gammal ) när vi plöjde med 430 och 2sk då blev det ju inte alltid så bra slutfåror så då tog vi skålsvansen och körde en gång var sida om fåran och det la även igen den en del.
Vet dom här om kring som har lätt jord och knappt harvar på våren där kör dom med en schaktblad innan det är torrt nog för och harva och drar ner en del jord

[Trigon]

Drygt halva skiftet med bönor är sått.




392 kg bönor ska ut per hektar för att få 50 grobara per kvm. Jag har legat på i 10 km/h, men det var tydligen i mesta laget för jag fick just rensa ett stopp i en slang. Jag får ge mig ut och skarva i en rad med enradsnibexen sen.
Får se om 9 km/h är lämpligare.

[bert]

Va du har brått Vill minnas det gick i 5-7km med rapiden å 320-330kg/ha

[Trigon]

Va du har brått Vill minnas det gick i 5-7km med rapiden å 320-330kg/ha

Rinner det så dåligt i slangarna på en vanlig Rapid? Jag sådde bönor med en 4 m Rapid 2017, men jag minns inte hur fort jag körde, gissar att det var ca 8 km/h. Med tanke på att det bara är 28 såbillar på en 9 m Cameleon så får man ändå säga att det är godkänd kapacitet att kunna köra 9 km/h med så stora bönor som det var och få ut så stor utsädesmängd.

Efter lejsådden av havre bytte jag från smal gåsfot till bara såbillsförlängare och började mylla Biofer 10-3-1 i höstvetet hemma vid torpet.



På det dåliga skiftet där det inte går att få några vettiga drag med en tunna utan allt bara blir sönderkört lägger jag enbart pellets. På det bättre skiftet hann jag inte köra innan regnet, men där ska det bli en mindre giva pellets och en omgång med nötflyt.

Jag funderade över om jag skulle ha efterharven uppe eller nere, men tyckte inte den gjorde nån större skada så den fick vara nere, och lite ogräsbekämpning blev det redan i detta skede även om det ska radhackas och sås in vitklöver så fort som möjligt.




Jag konstaterade precis som jag anat innan att avskraparna på hjulställen inte är nån vidare lyckad konstruktion i originalutförande.



Blir det för fuktigt och hjulen går fulla går det visserligen att dra sig fram ändå med stillastående hjul, men resultatet blir väl inte riktigt lika bra. Det finns en ny prototyp till avskrapare som jag hoppas få prova ett ex av och kanske jag får smida ihop nåt som mer liknar rapidens avskrapare att prova ut också, så kanske det kan bli ett avskraparbyte förr eller senare.

Nu regnar det precis som det var tänkt enligt väderprognosen, och det känns skönt att vårsådden av huvudgröda (åkerbönorna) är avklarad.
Även om det ännu är 50 ha vitklöver kvar att så in i höstvete.

[Alrik]

Eller så är de för kladdigt för att köra?

[Trigon]

Eller så är de för kladdigt för att köra?

Det kan jag instämma i generellt. Sår man så är det nog sällan ett problem, förutom den här försöksverksamheten med den plöjningsfria havresådden. Jag tror det var kört med Carrier i höstas och bara harvat grunt nu på våren "för att inte dra upp rå jord". Det var nog bra tänkt ifall det hade varit en Rapid som skulle så, men i det här fallet så går ju en 10 cm bred gåsfot där nere i det orörda och drar upp rå jord hela tiden och då blir det så här även om det är hyfsat torrt i det lilla jordlagret som är harvat. Utsädet ligger på fast botten med 3-5 cm jord ovanför sig (finheten på jorden kan dock diskuteras). Jag tror resultatet blev okej ändå eftersom det är så tidigt och nu regnar det dessutom, men hade det blivit torka i en månad är väl frågan om allt kommit upp? Vi får se, jag lovar att posta nån bild när jag kommer dit och ska hacka längre fram i vår.

Myllar man pellets är det nog lättare hänt att det riskerar bli grisigt på hjulen. Dels vill man vara ute tidigt för att hinna få bra effekt av pelletsen och dels finns det ofta nånstans på ett orört fält med höstsäd där det är lite fuktigare och passerar man där utan att lyfta maskinen (då hamnar pelletsen antingen ovanpå eller inte alls, beroende på vilken lyftfunktion man använder), så blir hjulen lätt fulla. Det är inte säkert det skulle bli helt bra med bättre avskrapare heller eftersom både diametern och vikten nedåt och därmed drivkraften på vart och ett av dessa hjul är mycket mindre än på t.ex. en rapid. Ett sätt att förebygga är förstås att se till att inte ha några surhålor och så till med gräs allra närmast bergknallar och liknande, där det ändå oftast inte växer så mycket ändå.