Ja Axan i behållaren hade varit grejer det, högre volymvikt och lägre hektargiva...
Jag myllade faktiskt Axan som andragiva till det konventionella vårkornet jag odlade förra året. Men även med konstgödning är ju myllning med en sån här maskin väldigt tidsödande och dyrt jämfört med att köra 24-36 m brett med en gödningssnurra och dessutom inte vara särskilt beroende av att jorden reder sig, bara man inte drar med sig mer
jord på hjulen än att skärmarna på traktorn sitter kvar.
Pellets fyller väl sin funktion, men jag försöker hitta olika sätt att inte använda så mycket av det, nu är väl priserna på väg neråt där också även om det släpar efter konstgödningen betänkligt. Men det är ändå svårt att komma upp i de rejäla kvävegivor som en hög skörd kräver här på våra jordar. Även om jag lägger så mycket som 1000 kg 10-3-1 så kan man bara räkna med att 80-90 kg N av det blir tillgängligt i år, det räcker väl till kanske 4 ton vete, resten av behovet till full skördepotential måste komma nån annanstans ifrån. Ett annat bekymmer är långsamheten. Man kan inte mylla förrän det är någorlunda tjänligt, och sen tar det ändå kanske 3-4 veckor innan kvävet börjar göra nytta. Ska man få till ett bra höstvete får man ha en sjuhelsikes grundmineralisering, eller så får man ha en superförfrukt som vitklövern jag hade innan vetet vid torpet denna säsong, det fick dessutom 15-20 ton nötflyt innan plöjningen i höstas. Det stora skiftet vid bonden som är vete efter vete fick så mycket gödsel förra året som inte gick åt (med tanke på den låga skörden och usla proteinhalten) så det borde finnas lite kvar därifrån. Sen lyckades jag komma ut med tunnan och köra ca 30 ton nötflyt på frosten i mars på större delen av skiftet så förhoppningsvis har det lite kväve att börja med innan 1000 kg 10-3-1 börjar ge effekt även om detta vete i nuläget ser klenare ut än vetet efter vitklövern hemma vid torpet.
Det jag menar är att man behöver jobba med flera gödselmedel och den som är mest tacksam är biogasgödsel eftersom den är så snabb, nackdelen är väl eventuell spårbildning från gödseltunnorna om man inte lyckas tajma perfekt på nån frostnatt/morgon tidigt på säsongen. Jag ska försöka att öka min tillgång på biogasgödsel framöver och kanske bygga en större brunn så jag har lite mer säker tillgång och smidigare logistik vid spridningen istället för att som nu lasta om en stor del av det i en liten brunn och få till rätt kapacitet på tunnan i förhållande till lastbilarna för att minimera väntetid mm.
Jag försöker anpassa växtföljden så gott det går, kan jag få in lin efter en av vitklöverfrövallarna istället för vårkorn så kanske jag helt kan fimpa pelletsmyllning där och att det får klara sig på det kvävet som finns i marken utan att ge alltför mycket avkall på skörden. Då blir det i sånt fall vårkorn 1 år av 8 som behöver myllas en mindre pelletsgiva på kanske 500 kg till och höstvete 2 år av 8 (efter åkerbönor och höstraps) där troligen övriga gödselmedel behöver kompletteras med mer eller mindre pelletsmyllning. Sen kan jag tänka mig att det blir en lagom stor pelletsmyllning på hösten även vid höstrapssådd 1 år av 8.
I övrigt klarar ju sig vitklövern 2 år av 8 och bönorna 1 år av 8 själva. Hade jag däremot försökt odla som en konventionell och haft 3 år höstvete, 1 år höstraps och 1 år havre eller vårkorn av totalt 5 år och bara ersatt konstgödningen med pellets hade det dels blivit fruktansvärt dyrt och fruktansvärt tidsödande med de stora volymerna som behöver myllas. På så vis är det ju väldigt enkelt att vara konventionell växtodlare, man köper bara den komposition av konstgödning som passar de grö
dor och jordförhållanden man själv har och sen sprider man det enkelt och snabbt med en snurra. Sen har ju den konventionella odlingen sina utmaningar med olika bekämpningströsklar för svamp, insekter o.s.v., att optimera grödan över varje del av fältet, undvika liggsäd så gott det går mm.
Men ska man ha möjligheten att få till en vettig ekonomi på ekoodlingen i nuläget tror jag man måste vara rätt så påhittig och beredd att prova nya grödor som man helst också behöver bli duktig på att odla för att få ihop en växtföljd som är hållbar både arbetsmässigt och ekonomiskt. Jag tror jag är på väg åt rätt håll, men vi får se om några år hur bra det går i längden.
