EP stod förr i tiden för "extreme
pressure" eller något sånt, och det var en vanlig benämning på oljor, smörjfetter mm som innehöll tillsatser för att tåla högre yttryck än en ren mineralolja utan att oljefilmen bryter samman. Inte bara transmissionsoljor utan det kunde stå EP även på motoroljor och lite av varje då det begav sig.
API står för American Petroleum Institute, det är en branschorganisation som utfärdar standarder och kvalitetsnormer för bl a smörjmedel.
GL-beteckningarna som det är frågan om i det här fallet avser transmissionsoljor, ju högre siffra desto mer glidfriktionsminskande tillsatser innehåller oljan. Men de där tillsatserna har ett par nackdelar med sig, dels blir oljan så "hal" att synkringarna i en synkroniserad
växellåda (t ex manuell låda i en personbil) kan få problem, och dels kan de reagera kemiskt med delar av kopparlegering (brons, mässing etc), så att i värsta fall både oljan och de delarna tar skada.
De transmissionsoljor som finns på marknaden idag brukar heta GL-1, GL-4 eller GL-5. GL-1 är i stort sett en ren mineralolja, GL-5 innehåller ganska stora mängder av de där tillsatserna och GL-4 är ett mellanting - bättre glidfriktionsegenskaper än GL-1 men innehåller inte så mycket av tillsatserna att det blir några större problem med kopparlegeringar. Om en
olja heter GL-4/5 eller något liknande, så har den lika bra glidfriktionsegenskaper som GL-5 men är lika snäll mot kopparlegeringar som GL-4. GL-2 och GL-3 är utgångna numera och ersätts av GL-4. Ibland ser man än idag oljor säljas som GL-3 och då kan man misstänka att det är ett misslyckat parti GL-4 som prånglas ut på det sättet.
Det finns andra slags API-beteckningar för andra slags oljor (t ex motoroljor), det kan stå t ex SJ/CD, då talar bokstaven efter S om en kvalitetsklass för bensinmotorer och bokstaven efter C anger klassning för dieselmotorer. Ju längre in i alfabetet, desto bättre klassning.