Maskinistens Twitter-flöde  Stöd Maskinisten via Patreon  Maskinistens nätverk - information på svenska  Maskinistens nätverk - information på finska  Maskinistens nätverk - information på norska  Maskinistens nätverk - information på danska  Maskinistens nätverk - information på isländska
Forumindex

ForumindexForumindexMaskin-databasFotoalbumKalender-informationKöp & SäljDownloadsLexikonKontaktregisterEfterlysningarShop

Åkerman-register
Visa forum för mobila enheter

ForumindexMaskinforumFlyg

En annorlunda landning

139 inlägg • Sida 10 av 10
Diskutera flygteknik här

bonnen513

#136 » 22:55:38, 11-04-2018
  • Överför markerat ord till lexikonet

resan till Mars verkar handla om 7 månader (0,5 AU) medans resan till Merkurius tar över 6 år(0,6 AU)
Användarvisningsbild
bonnen513
Fler än 500 inlägg
 
Blev medlem: 17:36:25, 21-03-2013
Ort: Tämta
Sverige
Maskintyp: Traktor
Maskin: valmet 6800
lamborghini formula 135
huddig 760
valmet 805 såld till skojarna i fritsla
valmet 903 renoveringsobjekt på is
mf 35x

GLIDLAGER - LEDLAGER - BUSSNINGAR - KULLAGER - RULLAGER - TÄTNINGAR - LÄNKHUVUDEN
www.debearings.se


swetom2011 (trådstartaren)

#137 » 00:42:24, 12-04-2018
  • Överför markerat ord till lexikonet

Det här med att flyga från en planet (Jorden) till en annan (Merkurius) är inte så enkelt som det låter.

Jämför med den så kallade husndkurvan. Tänk er en åker, säger vi 100 x 100m (d.v.s.1 ha). På ena sidan står en jakthund. På den andra sidan dyker en hare upp som naturligtvis blir livrädd när den ser hunden och hoppar iväg läggs sidan. Hunden sätter efter haren, nosen riktad rakt på haren. Även om hunden nu springer rakt på haren, men den rör ju på sig, blir det ju ingen rak linje utan en kurva, den så kallade hundkurvan.

I rymden för allt på sig, planerna i sina banor, dess månar också såsom andra himlakroppar och även vår galax. När man tar sig genom rymden påverkar allt detta satelliten. Det finns många sätt att ta sig från A till B i rymden men när det gäller satelliter måste det vara så ekonomiskt som möjligt. Vi pratar inte här om pengar utan om raketbränsle och vi måste hitta en kompromiss mellan vad bärraketen klarar av och vad som behövs för en optimerad inskjutningsstrategi.

I vart fall, klarar Ariane5 av att lyfta ungefär 4500 kg. Detta är satelliten själv plus raketbränsle. Behöver vi nu 500kg mer bränsle för ta oss från A till B så snabbt som möjligt måste vi ju"banta" satelliten och det går ju inte alltid. Då får man ta till andra metoder som att utnyttja dragningskraften från andra planeter för att spara bränsle.

Det var lite kort det här, heller på med att skriva något som beskriver det hela något bättre.

10 personer gillar det här inlägget.
swetom2011
Fler än 10 inlägg
 
Blev medlem: 05:29:30, 05-08-2013
Ort: Kungsbacka
Sverige
Maskintyp: Kompakttraktorer
Maskin: Agria 1700

swetom2011 (trådstartaren)

#138 » 16:14:22, 26-04-2018
  • Överför markerat ord till lexikonet

Inskjutning av en satellite från en Jordbana till en bana runt en planet, i mitt fall Merkurius är inte som att köra en bil från punkt A till punkt B.

Alla planeter rör ju sig i banor kring solen och det gäller att veta exakt var de olika himmelskropparna befinner sig och utan dessa är det omöjligt att definera den bana som behövs.

Som jag nämde i ett tidigare inlägg kallas medelavståndet mellan Solen och Jorden 1 Astronomisk Enhet (eller på engelska en Astronomical Unit (AU)). Eftersom planetbanorna är mer eller mindre elliptiska brukar man använda medelavståndet.

Banor eller trajektorier mellan planeter är endast möjliga om dessa är korrekt positionerade. Bilden nedan visar visar positionen av Jorden och Mars vid en start i Juli 2020. Om man missare denna startmöjlighet, måste man vänta tills de båda planeterna har en liknande anordning. Detta beror i sin tur på att planeternas banor, som omnämdes ovan, är elliptiska. Tiden det tar för dem att bli anordnade på samma sätt igen beror på den relativa hastigheten mellan planeterna. För Jorden - Mars är denna tid ungefär 2 år och för Merkurius - Jorden ungefär 0.5 år. Kallas för övrigt Synodic Period.

Bild

För att få en satellit att gå mellan två planeter måste man:
    1. Fastlägga positionR1 av den planet där resan startar vid tiden T1
    2. Fastlägga position R2 av den planet där resan slutar vid tiden T2
    3. Hitta en trajektoria som startar i punkten R1 vid tiden Ti och slutar i punkten R2 vid tiden T2. Resetiden är då T2-T1

Bild

De två första punkterna kan lätt beräknas. Det finns t.ex. en hel del verktyg på nätet för att göra detta. Den tredje punkten är betydligt svårare att lösa och kräver att man löser det så kallade Lamberts problem, d.v.s:

    1. Vi antar att den trajektorian ligger i ett plan som bestäms av tre punkter, R1, R2 och den himlakropp som är is centrum, d.v.s. Solen
    2. Fastlägga en elliptisk trajektoria som berör både R1 och R1
    3. Iterativt beräkna / förbättra trajektorian till det att restiden är exakt T2-T1

Betyder det nu vi kan hitta en optimal trajektoria för en villkorlig avresedag från en planet, t.ex Jorden och ankomstdag vid en annan planet? I princip ja. Emellertid, Lambertsekvationens lösning fastlägger:

    1. Vilken hastighet behövs i punkten R1 vid tiden T1 för att nå positionen R2 vid tiden T2 (denna kallas för avresans „infinite velocity“)
    2. Med vilken hastighet du kommer fram till positionen R2 (denna kallas för ankomstens „infinite velocity“)

En viktig factor är nu kvadraten av „infinite velocity“ (C3) för såväl avresan som för ankomsten. Dessa måste vara så små som möjligt eftersom:

    • Ett litet avrese C3 medför att vi kan starta tyngre satelliter
    • Ett liten ankomst C3 betyder att vi inte måste "släpa med så mycket bränsle till raketmotorena för att bromsa satellen vid ankomsten

Ett avrese C3 på 500 km2/s2 eller mer ligger utanför kapaciteten av alla startraketer som finns idag). Om ankomst C3 är stort måste som sagt mycket raketbränsle släpas med för att bromsa satellite vid ankomsten. Det betyder å andra sidan att satelliten vid uppskjutningen blir tung (wet mass) och det blir mindre över till nyttolasten. Man biter sig så att säga själv i svansen :screwy:

I vårt optimerade fall behöver vi en hastighetsförändring på 5300 m/s för att ta oss från jordbanan till Merkurius. När vi kommer fram behövs det 310 m/s för att gå in en bana runt Merkurius. 5300 m/s motsvarar ungefär 580 kg Xenongas. Effektiviteten på jonraketer är väldigt hög (specific impuls är ungefär 3000 m/s jämfört med kemiska raketmotorer (specific impuls max 300 m/s) även om kraften är liten (max 145 mN) . Om jonmotorena skulle ersättas av kemiska raketer, skulle man behöva 10 gånger mer "bränsle", d.v.s. 5800 kg :mrgreen: .

Här kan man utan tvivel hålla på och diskutera detaljer hit och dit men jag tror jag slutar här. Om det finns frågor, kann jag ju försöka svara på dem i efterhand.

De första delarna av satelliten och "verstadsutrustningen" har nu kommit fram till Sydamerika (Franska Guyana / Kourou) med den första Antonov. Den andra flyger i kväll, den tredje på tisdag och den sista på fredag nästa vecka. Dessutom har vi skickat iväg ett skepp med ungefär 70 container från Rotterdam och efter en liten rundresa till Azorena och Västindien kommer den att anlända i Kourou om tre veckor.

Nästa inlägg kommer att visa lite bilder från detta. Jag har en hel del filmsnuttar också, får se hur jag kan få in dem på forumet.

10 personer gillar det här inlägget.
swetom2011
Fler än 10 inlägg
 
Blev medlem: 05:29:30, 05-08-2013
Ort: Kungsbacka
Sverige
Maskintyp: Kompakttraktorer
Maskin: Agria 1700

swetom2011 (trådstartaren)

#139 » 14:05:21, 02-05-2018
  • Överför markerat ord till lexikonet

En vecka har gått sedan den första Antonov flög med delar av "min satellit" till Kourou. Åtta personer kunde flyga med. Starten var i Schipol/Amsterdam med en mellanlandning på Azorena för att sedan flyga vidare till Cayenne/Kourou/Franska Guyana.

Vi fick övernatta i flygplanet under cirka 5 timmar inan vi lättade igen vid tre-tiden på morgonen. Ankomst i Kourou kl 7:30 när flygplatsen där öppnade.
Bilden visar flygrutten med ett par bilder insatta från resan.

Bild

Här har vårt lilla flygplan (modell An-124) landat I Amsterdam. Nu gäller det att packa.

Bild

Rejält många däck att byta om man skulle få punktering

Bild

Här har vi lastat satelliten, det vill säga 1/3 (Mercury Planetary Orbiter (MPO), solpanelen lastas senare. Lite bagage från medresenärena i förgrunden.
Den oranga trappan i bakgrunden går förresten up till pasagerarkabinen

Bild
Bild

Här har vi landat på flygplaten på Azorenflygplatsen Santa Maria. Tanka måste vi också göra. Flygplatsen ligger i närheten av staden Vila do Porto på ön Santa Maria och var ursprungligen in amerikansk militärflyplats men som återlämnades till Portugal efter andra världskriget.

Bild

Eftersom vi skulle flyga vidare till Cayenne tidigt på morgonen, blev de tinte tid att gör något speciellt förutom, en runda snooker och ett par öl.

Bild

Antonovflygplanen är naturliggtvis inte speciellt moderna, bara analoga system med en design från åttiotalet.
En par bilder från cockpiten.

Bild
Bild

Och så det moderna och uppröjda köket.

Bild

Sova fick vi göra på flygplanet och här stänger vi dörren innan vi går till sängs.

Bild

Uttröttade av den "ansträngande" resan sov vi gott den lyxiga kabinen.

Bild

Här har vi landat i Cayenne. Inte soligt men rejält varmt (38°C eller så) och hög luftfuktighet, 85 %rh. Senare under veckat hade vi i stort sett samma väder, mycket moln, varmt och fuktigt, en solglimt och skyfall då och då. I bakgrunden ser man djungelranden. Med ett sportflygplan tar det kanske 1 timma att flyga till Brasilien.

Bild

Illegal guldbrytning pågår i Amazonasområdet på gränsen mellan Brasilien och Franska Guyana. Guldet "tvättas ut" med hjälp av kvicksilver (amalgering) som blir kvar i naturen och påverkar människorna och naturen, bl.a. missbildningar hos barn.

Jag var i området för kanske 20 år sedan, men på grund av den höga kriminaliteten är det nu inte tillåtet att flyga dit länge. Det har faktiskt gått så langt att kriminella band rånar besökare på hotell och offentliga plater numera i Guyana vilket har lett till att många områden är nu "no go areas" för besökare

Här kommer solpanelerna.

Bild

Hotellingången på hotellet i Kourou.

Bild

Med äventyret i blodet tycker jag att det är interessant att resa till Kourou, med det är definitivt inget ställe man åker till för att ha semester. Det finns en hel del interessanta djur, giftormar, stora härliga spindlar, mygg och annat som biter sig fast och inte ens försvinner om man dyker i vattnet. Floderna, ser smutsiga ut med en massa gyttja (som dras med av flodvattnet) . Man ser inte riktigt vad som simmar omkring i djupet och det är nog bäst att inte ens tänka på det för det finns bl.a. små trevlig pirayor och den sydamerikanska varianten av krokodiler (kaimane).

Simmade över en flod för några år sedan mitt i natten, var med på en bootcamp med den franska främlingslegionärena. Man fick bita ihop tänderna lite grann men eftersom de vågade, hade man inget annat val. Simmade med pannlampor, massor med stora ögonen stirrade ner på oss medan allt möjligt strök runt kroppen :insomnia: .

18 personer gillar det här inlägget.
swetom2011
Fler än 10 inlägg
 
Blev medlem: 05:29:30, 05-08-2013
Ort: Kungsbacka
Sverige
Maskintyp: Kompakttraktorer
Maskin: Agria 1700


Återgå till Flyg

Vilka är online

Användare som besöker denna kategori: Inga registrerade användare och 3 gäster



BA Trading AB

Trucking

Älmeboda Maskinservice

trailerbeg

OilQuick

Alftaprodukter

TK Traktordelar

Hammars verkstad AB

D&E Bearings AB

http://www.RESERVdelar24.SE

Bildelar24.com

Klaravik

Bobcat

Beck Maskin

Crazyride

Ygsbostudios

Kilremslagret

Bra Verktyg

Sverigeredskap

SSL Certificates