Maskinistens Twitter-flöde  Stöd Maskinisten via Patreon  Maskinistens nätverk - information på svenska  Maskinistens nätverk - information på finska  Maskinistens nätverk - information på norska  Maskinistens nätverk - information på danska  Maskinistens nätverk - information på isländska
Forumindex

ForumindexForumindexMaskin-databasFotoalbumKalender-informationKöp & SäljDownloadsLexikonKontaktregisterMaskinistenin rikosrekisteri

Åkerman-register
Visa forum för mobila enheter

ForumindexMaskinforumFlyg

En annorlunda landning

240 inlägg • Sida 15 av 16
Diskutera flygteknik här

swetom2011 (trådstartaren)

#211 » 22:00:39, 11-04-2020
  • Överför markerat ord till lexikonet

Här är förening en bild på hur satelliten flög förbi jorden
Bild

5 personer gillar det här inlägget.
swetom2011
Fler än 100 inlägg
 
Blev medlem: 05:29:30, 05-08-2013
Ort: Salem i södra Tyskland
Sverige
Maskintyp: Kompakttraktorer
Maskin: Agria 1700 (1956)
Gravely 566 / C12 (1975)



swetom2011 (trådstartaren)

#212 » 22:01:13, 11-04-2020
  • Överför markerat ord till lexikonet

Här är förening en bild på hur satelliten flög förbi jorden

Bild
swetom2011
Fler än 100 inlägg
 
Blev medlem: 05:29:30, 05-08-2013
Ort: Salem i södra Tyskland
Sverige
Maskintyp: Kompakttraktorer
Maskin: Agria 1700 (1956)
Gravely 566 / C12 (1975)

MagnusGoransson

#213 » 01:46:30, 12-04-2020
  • Överför markerat ord till lexikonet

Otroligt!! Det är alltid lika spännande när det händer nåt i denna tråd!


Skickat från min iPhone med Tapatalk Pro

2 personer gillar det här inlägget.
Användarvisningsbild
MagnusGoransson
Fler än 500 inlägg
 
Blev medlem: 21:31:39, 19-10-2016
Ort: Fjugesta
Sverige
Maskintyp: Mini-/kompakt-/teleskoplastare
Maskin: Hemmabygge

swetom2011 (trådstartaren)

#214 » 16:29:34, 13-04-2020
  • Överför markerat ord till lexikonet

XMM Satelliten
Innan jag går in på vad vi skall göra med satelliten XMM – X-ray Multi Mirror under året, är det kanske dags att berätta lite om den.
Som ni kanske vet, kan man göra astronomiobservationer i olika frekvensband eller våglängder. För att observera rymden behöver man olika typer av teleskop. Jag har skrivit namnen på de europeiska satelliter där jag på något sätt har varit med även om det ibland bara var detaljstudier. XMM däremot vara jag med från början till slutet och Integral var en satellit som återanvände en hel del av designen från XMM.

    Gammastrålar (Integral)
    Röntgenstrålar (ROSAT, XMM-Newton)
    UV-ljus
    Synligt ljus
    Infrarött ljus (Herschel, Planck)
    Mikrovågor och
    Radiovågor

En liten överblick av olika teleskop ges i bilden nedan som enbart täcker satellitburna teleskop. En del våglängder går ju också att observera från jorden även om atmosfären, luftförsmutsningar, lus från städer osv kan störa observationerna. Observation inom de synliga spektra är ju självklart genom alla spegelteleskop som finns men även mikrovågor och radiovågor går att observera från jorden. Ett exempel på det senare Råö observatorium utanför Göteborg som bedrivs av mitt gamla universitet (Chalmers). Alla andra våglängder måste observeras från högt flygande flygplan eller satelliter.

Bild

En röntgenspegel
Nu tillbaka till röntgenastronomi. Som de flesta vet används ju röntgenstrålar till att titta på brutna ben och annat i kroppen men även inom verkstadsindustrin till att titta på t.ex. svetsfogar eller efter andra materialfel.

Eftersom röntgenstrålar tränger igen material går det ju inte utan vidare bygga en slags lins som fokuserar strålarna som på en kikare eller annat optiskt instrument. Man måste då ta till ett knep som kallas totalreflektion som någon kanske kommer ihåg från fysiken i skolan. Det betyder att röntgenstrålen måste träffa spegeln under en väldigt liten strykande vinkel (grazing incidence). Bilden nedan visar funktionen; det finns alltså en ”hel hög speglar” = ”nested mirrors” som bidrar till att de sparsamma röntgenstrålarna fokuseras. I fokus, som på vilket teleskop som helst sitter mätinstrumenten.

Bild

Varje spegel består av 58 ”spegelskal” som är monterade i en slags gitter men bara i ena ändan. En cylinder som limmats fast i enbart ena ändan på en platta är ju helt stabil och förändrar sig inte. Om man skall uttrycka det komplicerat så kallas det för ”Hyperstatic suspension of individual mirror with active control of its shape while glueing it in the supporting spider”.

Bild

Den största spegeln har en diameter ungefär 700 mm och den minsta spegeln cirka 300 mm. Tjockleken är 1/300 del av diametern, d.v.s. mellan 2.3 och 1 mm.
Generellt säger man att för att mäta något måste mätinstrumentet nar en noggrannhet som är 10 gånger bättre än det man vill mäta. Eftersom röntgenstrålar har en våglängd på 1 nm eller mindre (1 nanometer = 1*10-9 m = 1/1000 000 000 m = 0,000 000 001 m = 0.000001 mm) var vi tvungna att bygga speglar som hade en yta som hade en noggrannhet bättre 1Å (Ångström) där 1 Å är lika med in tiondels nanometer. Då tjockleken på ett hårstrå är ungefär 50 micrometer (0.00005 m) talar vi alltså här om någonting som är 2 miljoner gånger mindre.

Et röntgenteleskop
Som man kanske kan ana är brytningsvinkeln för en röntgenstråle väldigt liten. Fokuseringen kräver därför ett längre teleskoprör. Bilden nedan ger en viss känsla av storleken på satelliten. The totala längden är lite över 10 mm (teleskopröret ~ 7 m).

Bild

Som man ser i bilden ovan fokuseras röntgenstrålarna av de tre speglarna på de tre instrumenten som sitter på slutet av den långa tuben. Här är det också viktigt att man har en väldig hög stabilitet i chassiet så att säga för om tuben eller något annat böjer sig på grund av värme eller av belastningen vid starten blir bilden ”suddig” och man förlorar mycket av kvaliteten. Vi hade därför ett krav på oss att fokuset skulle ligga inom en sfär med i mikrometer (0.00001 m). Var inte helt enkelt att mäta och bevisa under satellitens byggfas. Ett annat som vi också hade som krav var att när en observation av ett objekt (stjärna, svart hål eller något liknande) gjordes, måste objektet observeras för en viss tid för att fånga in tillräckligt med fotoner. Tänk er att ni har ett jaktgevär med kikarsikte. Ni måste då sikta på pricken i mitten av måltavlan som sitter 20 km bort. Hålla fast pricken mitt i under 10 minuter och sedan skjuta och träffa mitt i pricken. Uttryckt på ett annat sätt, måste vinkelstabiliteten vara bättre än 0.1 bogensekunder.

Det var lite information om XMMs speglar och vetenskapliga instrument och vilka krav det ställdes på oss som designade, byggde och testade satelliten. I nästa inlägg kommer jag att berätta lite om uppbyggnaden av satelliten och vad som vi måste göra vid mitten av året.

Om det blir för långdraget får ni säga till.

22 personer gillar det här inlägget.
swetom2011
Fler än 100 inlägg
 
Blev medlem: 05:29:30, 05-08-2013
Ort: Salem i södra Tyskland
Sverige
Maskintyp: Kompakttraktorer
Maskin: Agria 1700 (1956)
Gravely 566 / C12 (1975)

Stridis2

#215 » 20:36:29, 13-04-2020
  • Överför markerat ord till lexikonet

Långdraget? Nej, absolut inte! Jag tycker denna tråd är helt suverän, otroligt spännande och underhållande. Sitter och skrattar för mig själv när man tänker efter och inser vilka oerhörda toleranser ni jobbar med och lite av vilka problem ni brottas med.
Går det att förklara så en glad amatör begriper hur ni bevisade att ni höll fokus enligt krav?
Det sägs att man är vuxen när man pratar mer om vad man har gjort än vad man ska göra.
Med den definitionen vill jag aldrig bli vuxen.

2 personer gillar det här inlägget.
Användarvisningsbild
Stridis2
Fler än 500 inlägg
 
Blev medlem: 09:40:43, 31-12-2010
Ort: Nordvästra Skåne
Sverige
Maskintyp: Mini-/kompakt-/teleskoplastare
Maskin: Manitou 1230
Komatsu PC120-6
Case 1830
Volvo BM DR 861
Grillo 700
IH 844
IH 624

swetom2011 (trådstartaren)

#216 » 22:23:54, 13-04-2020
  • Överför markerat ord till lexikonet

Fokus, först ett kort svar för det kan vara lite svårt att förklara enbart med ord och därför måste jag först leta lite i mina arkiv, d.v.s min dator. Det här skriver jag på min mobil, och där har jag inte så mycket underlag.

Det viktiga är att man monterar mätspeglar ("spegeltärningar") på alla viktiga element. Med hjälp av en ytterst noggrann teodolit och mycket matematik kan man räkna ut hur bra allt sitter på satelliten .

Detta brukar kallas för den mekaniska referensen. Nu har ju en optisk sensor eller ett röntgenteleskop också en mät-referens (funktionell referens), d.v.s. hur bra är den funktionella referensen eller mätningen gentemot den mekaniska referensen. Det senaste mäts upp i ett laboratorium under kontrollerade temperatur, luftfuktighet o.s.v.

Ta en stjärnsensor. Den mäter ju vart sensorn tittar i rymden. Hur bra den mäter, testas i ett laboratorium eller kanske med hjälp av ett optiskt teleskop på Mouna Kea på Hawaii.

Det man får ut av det hela är noggrannheten mellan sensorns mät-referens (funktionella referensen) gentemot den mekaniska referensen, spegeln som är monterad på sensorn.

Lite svårt att förklara med ord, skall ta fram lite bilder och beskriva det bättre senare.

10 personer gillar det här inlägget.
swetom2011
Fler än 100 inlägg
 
Blev medlem: 05:29:30, 05-08-2013
Ort: Salem i södra Tyskland
Sverige
Maskintyp: Kompakttraktorer
Maskin: Agria 1700 (1956)
Gravely 566 / C12 (1975)

tortap

#217 » 11:38:43, 04-05-2020
  • Överför markerat ord till lexikonet


3 personer gillar det här inlägget.
tortap
Fler än 500 inlägg
 
Blev medlem: 20:17:31, 08-04-2016
Ort: Norrland
Maskin: Volvo BM 4300, MF 30, Maho MH300C

swetom2011 (trådstartaren)

#218 » 16:19:12, 11-06-2020
  • Överför markerat ord till lexikonet

Ja det stämmer, det var den sista satelliten jag jobbade med innan jag gick i pension :grin:

BepiColombo sköter sig, inga problem. Däremot har en annan satellit Integral (ett teleskop för gammastrålning) problem.

Integral byggdes all Thales Aleniaspace i Turin men designen är baserad på XMM. Dom var ,så att säga, hos oss i mitten av nittiotalet för att lära sig hur man bygger en satellit. Skämt åsido, det kan dom, men tanken var att spara pengar genom att återanvända XMM tekniken för en annan satellit.

I vilket fall som helst, dom har nu problem med raketsystemet så nu arbetar jag med det också. Det känns ju skönt om man kan bidra med något trots att man numera är en "avskriven pensionär" :mrgreen: :grin:

XMM mår också bra. Nästa vecka kommer vi att köra speciella operationer för att få bränslet att "flytta" sig till huvudtanken som förser raketmotorena med bränsle. Kommer att ta hela veckan.

På grund av Coronakrisen sker numera mycket hemifrån. Själv har jag nu rustar upp mitt kontor ( home office) så att jag har samma system som ESOC i Darmstadt har och kan därför följa alla "mina" satelliter online. Kan ta lite bilder nästa vecka för att visa hur det ser ut.

14 personer gillar det här inlägget.
swetom2011
Fler än 100 inlägg
 
Blev medlem: 05:29:30, 05-08-2013
Ort: Salem i södra Tyskland
Sverige
Maskintyp: Kompakttraktorer
Maskin: Agria 1700 (1956)
Gravely 566 / C12 (1975)

kimmen

#219 » 17:59:06, 11-06-2020
  • Överför markerat ord till lexikonet

Det här är ju mer än spännande
Så här nära rymdtekniken kommer man aldrig annars, följer med stort intresse :thummar:
"Ett väl definierat problem är ett till hälften löst problem."

2 personer gillar det här inlägget.
kimmen
Fler än 500 inlägg
 
Blev medlem: 19:04:10, 18-01-2008
Ort: Stockholm N

swetom2011 (trådstartaren)

#220 » 10:21:59, 15-06-2020
  • Överför markerat ord till lexikonet

God morgon,

spacecraft operations has now started and will be running for the next 7 days for 24 hours a day. WebEx for communication as well as S/C telemetry is running on computer (home office). There are about 40 persons involved sitting at various place in the world. 2 persons at ESOC Darmstadt (Germany), another 20 or so around Darmstadt/Frankfurt (Germany), me and two others at Lake Constance in Southern Germany. a few in Villafranca / Madrid/Spain) and finally a few in Houston and Pasadena in the US. I addition, we have access to an extended network with satellite ground communication stations in Kourou (French Guyana), New Norcia (Yarawindah, Australia), Yatharagga Satellite Station (Dongara, Australia), Villafranca (Madrid, Spain), Santiago de Chile (Chile),Maspaloma (San Bartolomé de Tirajana, Spain), Deep Space Network (DSN, NASA, US).

The Deep Space Network is a backup in case of problems with stations located at approximately 120 degrees apart on Earth (120 + 120 + 120 = 360, i.e. at Canberra/Australia, Madrid/Spain and Goldstone/US). This is to ensure that any satellite in deep space is able to communicate with at least one station at all times. The DSN dishes are large (34 to 70 meters) allowing communication even in case of unfavorable pointing of the satellite antennas.

Det var inledningen på engelska vid starten morse klockan 7:00. För närvarande pågår förberedelser. Jag bifogar en screen-shot från min dator. Ganska tråkiga saker, enbart telemetridata men allmänt sett, så länge inget är rött är allt bra, gult betyder en varning som man måste titta på och grönt är helt ok.

Det är en hel del olika "skärmar" visade i bilden, en kort överblick:
    Längst upp till vänster "Out of Limit Display; här visas om någon parameter går utanför gränsen, t.ex en temperature som skall vara under 20 degC plötsligt visar 40 degC. Det röda är ett meddelande att denna service inte ännu har startats.
    "SCOS-2000 Command History"; här visas vilka kommandos som har skickats till satelliten
    "Event Logger", här visas peciella händelser, "event". Det är entt kort meddelande om att något har gått som det ska, e.ex ett kommndo har genomförts på satellite. Också mer kritiska saker som att satelliten har gått in i en säkerhetsmodus
    I mitten "Telemetry Desktop); visas urvald telemetrie från satelliten. Det finns naturligtvis mycket mer, tusentals olika, men när man operar stelliten måste man välja ut de viktigaste för det man just håller på med. Dessa organiserar man på en "särm" så att man alltid ser datas presenterad på samme sätt och inte måste leta.
    På höger sida "On-Board Event History Display" visar i princip samma sak som "Event Logger" med med alla detaljer.
    Längst ner till höger visas en så kallad "Graphical Display" som plottar telemetridata on-line. I detta fall temperaturena på bränsletankarna.

Att operera en satellit är inte speciellt "sexy", oftast långtråkigt eftersom allt tar en lång tid. När allt går bra, och det gör det i 99% av fallen vet man vad som kommer att hända och det gör det då också. När det börjar dka upp en massa rött på skärmarna är det inte så bra, allt blir spännande och alla som är med slösitter inte längre i sina stolar.

Det var allt just nu. Kommer att sätta in liter mer under veckan som kommer.

Bild

Här sitter jag i mitt "Home Office"
Bild

8 personer gillar det här inlägget.
swetom2011
Fler än 100 inlägg
 
Blev medlem: 05:29:30, 05-08-2013
Ort: Salem i södra Tyskland
Sverige
Maskintyp: Kompakttraktorer
Maskin: Agria 1700 (1956)
Gravely 566 / C12 (1975)

swetom2011 (trådstartaren)

#221 » 17:32:57, 15-06-2020
  • Överför markerat ord till lexikonet

Det går vidare, se bifogat screen shot. Inget speciellt har hänt och går i stort sett som planerat. Längs ner till höger i bilden syns en hel del röda markeringar = ERROR.

De två gula "WARNING" längs upp är att en ny så kallad navigation definition has arrived "PROC_IPF_FDS . . . . ."
Sedan kommer en fel "ERROR" som beror på att det system som loggar in data inte har uppdaterats på 120 sekunder
Sedan kommer en varning och denna tillsammans med de två andra "ERROR" beror pa att logsystemet inte har klarat av att sända upp eller inte klarade av att genomföra ett kommando T1331 / T1490. Båda går till en switch som sätter på strömmen till värmeslingor som värmer upp tankarna.

Och så går det vidare. Alla fel skedde före 14:51 UTC; UTC = Universal Time Count vilket kan jämföras med GMT (Grenwichtch Mean Time) vilket i sin tur motsvarar 15:51 CET Central European Time, den tidszon som vi har här och i Sverige.

Alla fel har numera korrigerats och det går nominellt vidare.

Bild

Vad vi försöker att åstadkomma är att samla allt raketbränsle i Tank 1, se bild nedan. För närvarande är det resterande bränslet fördelats i alla 4 tankarna och det vi nu gör är att gemom att varaiera temperaturena i tankarna och på så sätt förflytta det resterande bränsle som finns i Tank 2 - 4 in i Tank 1.

Det görs genoam att först höja temperaturen på tank 1 medan vi sänker den på tank 2, 3 och 4. I och med att tankarna är förbundna med ett rör, stiger trycket stiger i tank 1 medan det blir lägre i tank 2 - 4. Bränslet som då befinner sig i tank 1 kommer då att förflyttas från tanken tillsammans med gas som också finns där in i de andra tankarna. När sedan temperaturen normaliseras i de 4 tankarna (lägst i Tank 1 och en aning högre in Tank 2-4, kommer bränslet att förflyttas tillbaka tillsammans med rester som finns i tank 2 - 4 in i tank 1 där den vidarebefodras till raketmotorena. Nu har alla tankar ett slags inbyggda filter; kallas för Bubble Trap /BT) eller Propellant Management Device (PMD) som förhindrar att gas föjer med (för elektriker, tänk er en slags diod) tillbaka till tank 1. Något komplicerat och svårt att beskriva på ett enkelt sätt.

Bild

6 personer gillar det här inlägget.
swetom2011
Fler än 100 inlägg
 
Blev medlem: 05:29:30, 05-08-2013
Ort: Salem i södra Tyskland
Sverige
Maskintyp: Kompakttraktorer
Maskin: Agria 1700 (1956)
Gravely 566 / C12 (1975)

tronde

#222 » 17:49:18, 15-06-2020
  • Överför markerat ord till lexikonet

Hvordan styrer dere temperaturen i tankene?
tronde
Fler än 500 inlägg
 
Blev medlem: 21:06:15, 05-11-2015
Ort: Osloområdet
Norge
Maskintyp: Ej angivet

swetom2011 (trådstartaren)

#223 » 19:11:58, 15-06-2020
  • Överför markerat ord till lexikonet

Det sker genom värmemattor (värmeslingor) som är klistrade på tankarna. Det är in princip detsamma som man ibland lindar kring vattenledningar för att förhindra att de fryser på vintern.

Strömmen till dessa kontrolleras normalt sett av termistorer som påverkar en transistroswitch. Som skydd mot överhettning eller förfrysning har vi termostater som helt enkelst sätter på eller stänger av andra switchar, så kallade Latching Current Limiters (LCLs)

Dett är en gammal och väldig "grov" kontroll av temperaturen. Om du titta på bilden nedan, ser du att en Tank 3 med de blå kurvorna gå upp och ner mellan ungefär 28 och 35 degC. I samma bild ser du också att temperaturen för tank 2 har gått ner från ungefär 32 degC ill 24 degC för närvarande.

Denna reglering är alldeles för grov för det som vi nu måste göra så vi utvecklade en ny mjukvara som kontrollerar av och på sättning av strömmen med hjälp av en Pulse Width Modulator (PWM) i mjukvaran. Den läser in den aktuella temperaturen och reglerar denna efter en profil (som har säkrates in i en tabell i datorn) inom en väldigt liten korridor Tcommanded +/- 0.5 degC (Tcommanded = den önskade temperaturprofilen).

Bild

Här är ett exempel på en så kallad heater mat. Som du ser, liknar det värmssiralerna (elektriska) somen del lägger in i sina badrum.

Bild

Att kyla ner en satelliter är lite svårare för den enda möjligheten bli av med satellitens överskottsvärmen är att stråla ut den i rymden. Leda bort värme från en punkt till en annan inom satelliten kan huvudsakligen åstadkommas med hjälp av en metallisk förbindelse. Konvektion, dvs luftströmmningar går ju inte eftersom vi befinner oss i vaccuum. Man kan naturligtvis också kyla ner saker med så kallade Peltier cooler (det är det som ibland finns i campingkylskåp, dvs kykskåp utan kompressorer) eller genom Stirling Motors. Dom kan vara väldigt effektiva men som ett kylskåp har de en het yta som måste kylas ner genom att rikta in denna mot rymden så att den kan stråla ut värmen rymden. Jag skrev lite om det i en tidigare posting så om det inte är nödvändigt just nu, väntar jag med det.

8 personer gillar det här inlägget.
swetom2011
Fler än 100 inlägg
 
Blev medlem: 05:29:30, 05-08-2013
Ort: Salem i södra Tyskland
Sverige
Maskintyp: Kompakttraktorer
Maskin: Agria 1700 (1956)
Gravely 566 / C12 (1975)

tronde

#224 » 03:59:46, 16-06-2020
  • Överför markerat ord till lexikonet

Det var ikke så komplisert i prinsippet.

Hvor store er tankene?
Hvor mange watt er tilgjengelig for varme?
tronde
Fler än 500 inlägg
 
Blev medlem: 21:06:15, 05-11-2015
Ort: Osloområdet
Norge
Maskintyp: Ej angivet

swetom2011 (trådstartaren)

#225 » 14:38:48, 16-06-2020
  • Överför markerat ord till lexikonet

Totalt sett generar solpanelerna för närvarande lite under 1800 W. Som man kan se från bilden nedan, kunde solpanelerna generera ungefär 2300 W vid starten i december 1999. Försämringen beror på så kallade ageing effects, t.ex strålning och den mindre sinusformade variation beror på avståndet till solen som varierar under året.

Satellitens maximala förbrukning ligger på 1350 W sa vi har en stor marginal.

Bild

Om vi nu tittar på tankarna som för övrigt har en volym på 178 liter. Vid starten var tankarna fyllda med 130 liter raketbränsle (Hydrazine) och 48 liter Helium gas. Helium gasen används för att trycka ut bränslet ur tankarna. Vid starten var trycket 22 bar och nu är det ungefär 6 bar eftersom en hel del av raketbränslet har förbrukats.

Tankarna har påklistrade heater mats (värmemattor) som nominellt sett drar 4 x 11.9 W vid 26.5 V. Det är inte så mycket och uppvärmingsgradienten var därför maximalt 0.1 K(elvin) eller Celsius per timma när tankarna var fulla. Nu är de nästan tomma; det är bara ungefär 40 kg kvar för närvarande. Vi har också klistrat på så kallade boost heater på tankarna. Dessa används nominellt sett inte utan bara om vi kommer i en termisk kritisk situation eller vi flyger in i skuggan (eclipse) av jorden.

Bilden nedan visar situation idag, eller rättare sagt igår. i dom två övre kurvorna kan man se att förbrukningen ligger på 1.7 A vid 28 V. Detta omfattar tankarnas nominella värmeslingort, boost heaters och de värmeelement som vi har för at hetta upp raketmotorernas katalysatorer.

Bild

7 personer gillar det här inlägget.
swetom2011
Fler än 100 inlägg
 
Blev medlem: 05:29:30, 05-08-2013
Ort: Salem i södra Tyskland
Sverige
Maskintyp: Kompakttraktorer
Maskin: Agria 1700 (1956)
Gravely 566 / C12 (1975)


Återgå till Flyg

Vilka är online

Användare som besöker denna kategori: Inga registrerade användare och 3 gäster



Älmeboda Maskinservice

OilQuick

TK Traktordelar

Klaravik

Crazyride

Bra Verktyg

Motrab

Engcon

Scandcut

Astrak

Olsson Parts

Nya och begagnade
truckar på vstruck.se