På en äldre japansk
CDI är det förmodligen en induktiv givare och inte en hallgivare. Ett mättekniskt problem är att om givaren skulle ha ett kortslutet varv i spolen så märks det knappt alls på ohmmätningen, men däremot kan det försämra givarens funktion mycket kraftigt. Ännu värre blir det såklart om det är ett intermittent fel - låt säga att ett trådvarv ligger löst, isoleringen har nötts bort från trådarna och det blir kortslutning ibland och ibland inte. Kanske framför allt vid vissa
varvtal då den lösa tråden kommer i mekanisk resonans.
Man kan möjligen hitta sådana fel genom att mäta med växelström - antingen med en RCL-mätare, induktansmätbrygga etc, eller genom att rigga upp någonting med tongenerator, belastningsmotstånd och oscilloskop. Då kan man knacka på givaren och se om mätvärdena förändras.
För några år sedan hade jag problem med en givare på en snöskoter med Suzukimotor (tändsystemet troligen tillverkat av JECS eller Kokusan Denki). Där var felet att ena utgående kabeln från givaren var kallödd i skarven till den tunna spoltråden, alltsammans var översmetat med en gummiliknande massa som måste krafsas bort innan man kom åt att se och åtgärda felet.
Tändspolar köpta som "eftermarknads" - eller piratreservdel är jag mycket skeptisk till. I synnerhet tändspolar till MC, snöskotrar och andra småmotorer. Jag har under årens lopp mätt och dokumenterat en hel del tändspolar, och utan undantag har pirattändspolarna mycket högre förlustfaktor än motsvarande original. Pirattillverkarna snålar genom att använda vanligt "blötjärn" i järnkärnan istället för riktig transformatorplåt, och man kanske också struntar i att isolera plåtarna i paketet. Det kan nog också tänkas att det snålas på lindningarna - man går ner i tråddimension och/eller ruslindar istället för att linda varvrätt.
När det gäller ingjuten elektronik som ändå är fuktkänslig så finns det fyra vanliga orsaker:
1) Gjutmassan är hygroskopisk.
2) Gjutmassan krymper och spricker med tiden.
3) Gjutmassan har dålig vidhäftning vid t ex ingjutningsboxen eller inkommande kablar som är isolerade med mjuk plast.
4) Ingjutningsboxen består av flera delar (t ex kylfläns av aluminium +
kåpa av plast), det är otätt mellan dem och innanför glipan finns ett utrymme där gjutmassan inte har tagit sig in.
Om man behöver terapiarbete någon dag kan man ägna sig åt att försöka ta sig in i en ingjuten elektronikenhet, lika väl som att lägga tiden på att lösa korsord.
