Kategorin kanske inte är spot-on, men vad gör man...
Nån kan flytta kanske.
Dagens förvärv.
Den silvriga Österrikaren är min egen som jag åkte på en gång... för länge sen... _
Den vita vildhästen är mammas/morbros/morfars (lite oklart det där...) gamla räser. Har dragit hem dom från senaste årens "förvaring"
. Just nu finns inte tiden med prioriteringar, livspusslet, ja ni vet, men förhoppningsvis får jag lite tid framöver för att putsa upp och sätta fart på dem. Givetvis med medföljande projekttråd. Får hålla tillgodo med lite bilder så länge...
En äkta vildhäst...
Rocket! Jo, jo minsann!
Finns många kilometer kvar...
Undrar om han gör mätarn ut.
Ingen risk att framskärmen ramlar bort i alla fall...
Här sitter man kungligt!
Ett slimmat fullblod!
Det här var en lattjo lite pryl. Bänder man upp ett litet bleck öppnar sig det bakre "locket" och inuti fanns ett par verktyg och en liten trasa.
Tyvärr var det lilla blecket, själva "låset" till locket så trögt och vasst att man nästan behöver ett verktyg för att komma in där...
Vid inledande okulärkontroll fastslogs att ett besök hos den lokala gummi-gubben kommer att fordras...
---------------------------------------------------------------------------------------------------------------------
Österrikes stolthet!
Viktigt med rätt brännnnsle!
För allt bagage man hade med sig.
Lite nytt krom kanske?
Avgassystem. "Högeffekt" naturligtvis...
Nya räserdämparen passade inte riktigt. Fick göra ett nytt fäste. Inte så illa pinkat av en självlärd 16-åring tycker jag.
Va ett tag sen man körde senast.
Ett till hemsnickeri som yngling. Slipade ned så mycket rost jag kunde (orkade...) på framgaffeln på båda sidor i höjd med hjulet för "omlackering". Detta var på hösten. Vips slog vintern till och förutsättningen för en lyckad lackering sjönk drastiskt. Frågade snällt min slöjdlärare om jag kunde på låna "ytbehandlingrummet", som det hette, en eftermiddag. Det gick för sig. Har stått emot bra tycker jag med tankte på underarbete, kunskap och äkta Biltema-pro grund- och täckfärg.
Och häri vilar den fruktansvärda kraften...
Ett problembarn skymtar bakom plasten. Förgasaren läcker lite för mycket för att vara klädsamt. Dåliga gängor är anledningen. Helicoil kanske är lösningen?
Stöldskydd för guldklimpen. Pinnen som ska sitta där har fått fötter. Med lite tur ligger den kvar i nån bra-te-ha-låda hemma i fars garage.
Här skulle "pinnen" stoppas i. Den hade ett litet lås i ena änden. En liten "pigg" som ändrade läge när man vred på nyckeln. Piggen hindrade pinnen att åka ur både hållaren på pakethållaren och på plats i bakre gaffeln (heter det så?). Man använde nyckeln för att få ut pinnen ur gaffel och hållare. Det kunde då vara problematiskt eftersom den icke omvridna nyckelns friktion i låset måste övervinna friktionen i de, med tiden, kärvande hålen i gaffel och hållare. Därav förpassningen till bra-te-ha-lådan...
Vidare, ännu en hemmaförbättring. Orginal kedjespännare hade någon tidigare (stark?) ägare dragit paj på. Mätningar med skjutmått och provning med bultar gav förbryllande svar. Är gissningsvis något så exotiskt som fingängad M7 eller nåt. En snabbare lösning än att jaga skruv behövdes. Ämnet med orginalgäng borrades upp så man fick i en vanlig M8-skruv. En distans behövdes för att komma utanför den lilla U-profilen ämnet sitter i. En mutter på ena sidan mot hjulaxeln för att få ut skruven till rätt längd, en låsmutter på andra sidan mot distansen för att hålla allt på plats.
En katt!
Mor och fars lilla tiger.
- en bra dag med sol och vind i ryggen och ingen uppförsbacke. Vette tusan om jag skulle våga åka på en sån. - 
