Norsk bro rasar, felberäknad

[Mats i Myrhult]

Är det någon som har sett detta?
http://www.at.no/anlegg/2016-02-19/Rein ... 19812.html

Man blir ju lite undrande när flera instanser kvalitetssäkrat bygget och det sedan visar sig att det bara klarar en tredjedel av tänkt belastning.

[magloman]

Ojoj :shocked:

[Mats i Myrhult]

Ojoj :shocked:

Jo, undrar hur det kändes att sitta i lastbilen?

[atlashjul]

Går ju nästan att se, att med det spännet går det inte.Den bilen väger inga 31ton som den står där, vill jag tro, det är ju totalvikten på bilen är ju bara stockar upp till en tredjedel på stakarna.Om bron va beräknad till 21 ton, en tredjedel av 65 som va den ursprungliga beräkningen så bör den väl hålla för 25-30.De flesta beräkningar bör ju ha en extra kapacitet tycker jag.Så detta är väl till o med sämre än det verkar i båda uträkningarna eller?

[Trondos]

Feilen var dimensjoneringen i skjøten på limtrebjelkene som går langs kjørebanen:

http://www.tu.no/artikler/brua-ble-kont ... der/277284

[lagun49]

Vad är det med norrmän och broar? På 80-talet, när vi sålde mycket maskiner till Norge, åkte jag sträckan Göteborg - Oslo ett par gånger i veckan. Samtidigt höll man på, att bygga färdigt sträckan Svinesund - Oslo till motorväg. Några mil söder om Oslo skulle man gjuta en vägbro, och trafiken leddes om på en provisorisk väg. Man höll på att gjuta bron, när jag körde på denna "umleitung". Det var ett försvarligt gäng med betongbilar och manskap uppe på bron, när denna plötsligt rasade.

Ett virrvarr av betong, betongarbetare och formen till bron rasade ned på vägen, men ingen blev, som tur var, skadad, läste jag senare i tidningen. Det skulle varit kul att se, när man efteråt skulle ta hand om all bråte, innan betongen stelnade!

[Skru'are]

Går ju nästan att se, att med det spännet går det inte.

Vilken hökblick! Röntgensyn?

[Skru'are]

Vad är det med norrmän och broar?

Nåja. vi är inte bättre i Sverige. T ex: För en betongbro la sig formen ut i älven under gjutning. En form var rätt räknad, men fel utförd och rasade. Hallandsåsen. Problem med stålbalk, bultförband osv.
Vi har haft problem med limträskarvar, skjuvning osv i Sverige också. I Finland likaså.

Kvalitetssäkring i byggbranschen i Sverige är inte mycket att skryta med. Egenkontrollen är ofta inte ens värd pappret den är skriven på. OK och undertecknat för sådant som är felmonterat enligt angiven anvisning, OK för sådant som inte finns överhuvudtaget.
Arbetstagarens/utförarens namnteckning på egenkontrollen innebär inte någon form av ansvar; det är arbetsgivarens. (Källa: Byggnads/facket)
Hela kedjan beställare, konsulter,entreprenörer, kontrollansvarig, besiktningsmän och myndigheter osv har problem.
Ofta har man en övertro på det skrivna ordet och alltför dålig fackkunskap och om verkligheten.

[atlashjul]

Vilken hökblick! Röntgensyn?

Bron sitter ju inte på plats iafa. Och titta var den är knäckt. Mittsektionen är ju för dålig överliggarna har ju splittrats. Hade botten varit för dålig hade den väl mest troligt gått av på mitten och dragits isär iom att den är förankrad i ändarna? Höjden på mitten på konstruktionen är för låg och för dåligt med tvärstag.
Jag är ingen brokonstruktör,men en del saker går att se på och tycka att det inte ser bra ut hållfasthetsmässigt .
Tyckte jag läste att den bara höll 27% av första beräkningen ca 17 ton, inte möe det..därför så rök den med kanske ca 25 ton i rullning.



(Undrar hur många just hökögon-kommentarer som fälts här på maskinisten med bara en bild som utgångsläge.)

[Skru'are]

Det finns säkert en rad fackmän på Maskinisten som kan se på en bild och utläsa mycket information med hjälp av kunskap och erfarenhet.
Jag är djupt imponerad av flera medlemmar.

Ditt andra inlägg befäster att du tolkat förloppet fel, men varför så bråttom att fastslå vad som är fel och sedan inte ta intryck av vad som kan konstateras har skett. Bilden stödjer att en skarv gett sig i den dragna delen, liksom beräkningar av skarven. Den splittrade tryckta delen har sedan utsatts för moment, vilket också syns på bilden. Stångbärverk bygger på tryckta och dragna stänger med undvikande av momentpåkänningar. Det är inte första gången som skarvar har varit den svaga punkten. Kombinationen trä och stål i knutpunkter har erfarenhetsmässigt varit problem där man överskattat träs förmåga att ta laster vid bultar och dymlingar. Det handlar om hålkantstryck, skjuvning och deformationer i förbanden.
Att effektivhöjden skulle var för liten och stängerna för få (För stor knäcklängd), motsägs av flera fungerande jämförbara konstruktioner (Och beräkningar såklart).
Även andra broar kommer såklart att kontrollräknas nu. En del svetta konstruktörer vill nog känna sig trygga. Och myndigheter är nog inte utan självransakan heller.

Vid det här laget bör det finnas en hel del publicerat från utredningar. Så kolla upp det, jag kan ju ha fel, så kan vi fortsätta diskussionen konstruktivt, för det är en intressant händelse. Norge är kunniga på träbyggande och har flera intressanta byggen både bakom sig och framöver.
(Det är inget personligt mot dig och mitt svar var riktat till alla läsare så att man inte skulle feltolka. )

[Stefan1972]

Det är nog ganska lätt att stirra sig blind på hållfasthet i stort och sen kan det ju vara så att det tas genvägar vid monteringen också. Det nämns ju att trät revs sönder av för få och små skruvar och det är ju en sak och hållfasthetsmässigt kanske det var fullgott men lösningen på förbandet kanske inte är fullgott. Vanliga skruvar drogs igenom trät bara. inga stödhylsor som tog upp krafter eller ingenting.
Sundsvallsbron tappade ju nåt täckelement på sidan vid bygget. Vad jag minns så var felet att alla element satt med likadana fästpunkter, sen att det som lossnade var bland det största och tyngsta hade visst gått alla förbi............

[Trondos]

Etter hva jeg forstår ut fra artikkelen i tu.no så var skjøten alt for kort, slik at den ikke kunne overføre bøyekreftene til treverket, da blir det for store hulltrykk, og treverket sprekker.

[Skru'are]

Etter hva jeg forstår ut fra artikkelen i tu.no så var skjøten alt for kort, slik at den ikke kunne overføre bøyekreftene til treverket, da blir det for store hulltrykk, og treverket sprekker.

Ja så är det, men det är inte böjkrafter utan dragkrafter.

[Göran Ekman]

Hur kunde det byggas förr i tiden? Det finns trots allt rätt mycket byggnationer som har stått i många hundra år utan att rasa ihop. Innan det fanns beräknings modeller i datorer och certifieringar in i absurdum. Det sket sig säkert förr också. Men att det inte funkar nu för tiden.
Ibland tror jag att det är ett för stort steg mellan teori och praktik.
Göran i Björnarbo

[jörgen.ottosson]

Hur kunde det byggas förr i tiden? Det finns trots allt rätt mycket byggnationer som har stått i många hundra år utan att rasa ihop. Innan det fanns beräknings modeller i datorer och certifieringar in i absurdum. Det sket sig säkert förr också. Men att det inte funkar nu för tiden.
Ibland tror jag att det är ett för stort steg mellan teori och praktik.
Göran i Björnarbo

Det är ju bara det som funkade som står kvar efter 100 + år......de övriga finns av vissa "praktiska skäl" in kvar.

Förr (för flera 100 år sedan) så byggde man ut från "erfarenhet" ....utan att veta varför. Ingenjören eller arkitekten/byggmästaren byggde som han blivit lärd av den mästare han gick i lära hos, men kunde inte "räkna" på sin konstruktion.

det finns ju gamla verk om arkitektur, men de innehåller det mesta utom själva hållfasthetsläran.
http://www.adlibris.com/se/bok/om-arkit ... 9185173129

https://sv.wikipedia.org/wiki/Vitruvius