Maskinistens Twitter-flöde  Stöd Maskinisten via Patreon  Maskinistens nätverk - information på svenska  Maskinistens nätverk - information på finska  Maskinistens nätverk - information på norska  Maskinistens nätverk - information på danska  Maskinistens nätverk - information på isländska
Forumindex

ForumindexForumindexMaskin-databasFotoalbumKalender-informationKöp & SäljDownloadsLexikonKontaktregisterMaskinistenin rikosrekisteri

Åkerman-register
Visa forum för mobila enheter

ForumindexJord- och skogsbruk, fastigheterFastigheter, mark och byggnaderFastighetsbelysning

Energibesparingarnas baksida för de med epilepsi/migrän mm

68 inlägg • Sida 3 av 5
Diskutera fastighetsbelysning här, yttre och inre, klassik belysning och LED

Doffe

#31 » 15:45:43, 15-02-2014
  • Överför markerat ord till lexikonet

Du har en likströmsgenerator, och ändå blinkar LED-lamporna ? Om jag fattade allt rätt så var all matning strömmen rakt ut från generatorn ?
Nu blev det konstiga resultatet att en likströmmare inte heller ger rätt matning till LED, så om inte likström duger, vad ska till sen ?
Visserligen säger du inte om det ligger ett spänninsregualtor/relä däremellan ? Nån form av drossel eller spänningsstabiliserad matning ?
Men om man kan höja frekvensen på DC, och hur det går till då ?
Doffe
Fler än 1 inlägg
 
Blev medlem: 11:01:00, 21-08-2011
Maskintyp: Grävmaskin (larvburen)



Bengt Erik Eriksson

#32 » 16:22:18, 15-02-2014
  • Överför markerat ord till lexikonet

Finns det någon riktlinje för vid vilken frekvens som man kan anse att blinket inte riskerar utlösa ett anfall?
Användarvisningsbild
Bengt Erik Eriksson
Fler än 500 inlägg
 
Blev medlem: 19:41:22, 31-10-2008
Ort: Gotland
Sverige
Maskintyp: Traktor
Maskin: AVANT 218 -11
MF 575-77
Farmall M -52 konverterad till perkinspuffra.
Zetor 3011 -63
Zetor 5511-71
Famall EMD50-54
Bm Volvo LM 640-69

Rolf Lundberg

#33 » 16:45:17, 15-02-2014
  • Överför markerat ord till lexikonet

Här verkar vi inte ens tänkt på den medicinvetenskapliga sidan av blinkandet.
Generellt kan det vara väl så svårt att definiera hur mycket den enskilde individen uthärdar eller störs av vissa saker. Kort sagt betyder det väl som i all vetenskap att få vet säkert i detta fall.

1 person gillar det här inlägget.
Rolf Lundberg
Fler än 10 inlägg
 
Blev medlem: 12:25:57, 15-12-2009
Maskintyp: Hjullastare

Hansborg

#34 » 18:00:03, 15-02-2014
  • Överför markerat ord till lexikonet

Doffe skrev:Du har en likströmsgenerator, och ändå blinkar LED-lamporna ? Om jag fattade allt rätt så var all matning strömmen rakt ut från generatorn ?
Nu blev det konstiga resultatet att en likströmmare inte heller ger rätt matning till LED, så om inte likström duger, vad ska till sen ?
Visserligen säger du inte om det ligger ett spänninsregualtor/relä däremellan ? Nån form av drossel eller spänningsstabiliserad matning ?
Men om man kan höja frekvensen på DC, och hur det går till då ?

Det blev troligen så att batteriet blev helt bortkopplat, frekvensen var nog linjärt med varvtalet.
Antar att generatorn levereade en strömpik för varje passage av lindning/magnetfält, eller hur man nu skall utrycka sig?

Vad det gäller led i växthus har för mig berättats att strömmen/spänningen hackas i bitar för att dioderna skall hålla...
Användarvisningsbild
Hansborg
Fler än 500 inlägg
 
Blev medlem: 20:47:29, 17-04-2008
Ort: närpes
Suomi Finland (svenska)
Maskintyp: Ej angivet
Maskin: Valmet 8100
Atlas 1304
MF 165
Leyland 472 + Fmg731
Ford 4500

ja-bond77

#35 » 09:31:20, 16-02-2014
  • Överför markerat ord till lexikonet

Norpan skrev:Tror inte man ser spänningsvariationer alls lika bra på en ledlampa jämfört med en glödlampa.
Matningsdonet till ledlampan är strömreglerad då lysdioder är väldigt petiga med hur mycket ström de får.
De drar i princip ingen ström alls upp till nånstans mellan 2 och 4V beroende på typ, och därifrån ökar strömmen snabbt till att dioden går sönder av överhettning, därav strömregleringen.

Att de blinkar beror mest på brist på glättning och utrymme, en lite större kondensator efter likriktaren jämnar ut spänningen men gör att man bara drar ström från nätet i topparna på sinuskurvan, när inspänningen är högre än den lagrade spänningen i kondensatorn.
Detta ger en jobbig last för elnätet, låg cos fi, och med tillräckligt många lampor blir sinusvågen en fyrkantvåg eftersom alla lamporna drar ström på toppen.
Det finns lösningar på detta med PFC men det är dyrt och tar plats så eftersom gemene man inte har ont av blinkandet så blinkar lamporna med 100Hz, två gånger per period.


Inte att förringa många andra inlägg i tråden men här tycker jag nog vi fick ut väldigt mycket. Tack! Några tankar om vad som är speciellt med ebaytransfomatorn? Är det nån sån där PFC liknande lösning där då?
http://en.wikipedia.org/wiki/Power_fact ... near_loads
Här ska inte stå en massa gammalt skit när kronofogden kommer! ... "Stort är bra, större är bättre och för stort är precis lagomt" :mrgreen:
Mina projektbyggen...Min Youtube-kanal
Användarvisningsbild
ja-bond77
Moderator
Moderator
 
Blev medlem: 08:20:51, 26-05-2006
Ort: Närpes
Suomi Finland (svenska)
Maskintyp: Traktor
Maskin: Länk till min maskinlista: www.maskinisten.net/t1422
Verkstaden: www.maskinisten.net/t4302

SampoR2065-07 www.maskinisten.net/t2676
Kockum 414B -82 www.maskinisten.net/t13475
Kobelco SK235SR www.maskinisten.net/t214811
Lännen 860 S -00 www.maskinisten.net/t8461
Gem emerald -97 www.maskinisten.net/t27192
Case IH 1394-4 -86
Ford Major
Valtra 8150 hitech-01

Norpan

#36 » 14:34:46, 16-02-2014
  • Överför markerat ord till lexikonet

Kan mycket väl vara PFC i den, annars är den enda skillnad jag kan se, mot en vanlig halogentrafo, att den går ned till 0,1W, en halogentrafo brukar få problem under 10W nånstans.
Dessutom antagligen lite jobbig AC på utgången, gissar på mellan 20 och 50kHz.

En enkel aktiv boostPFC består generellt av en likriktare och en liten avstörningskondensator på ingången.
Efter detta en drossel, en switchtransistor och en diod i en boost konfiguration, och lite kontrollelektronik.
Drosseln är kopplad till plusmatningen och switchtransistorn kopplar andra sidan mot noll.
När man nu öppnar transistorn och efter en kort stund stänger den igen blir det en spänningsspik som tas om hand av dioden som leder den vidare till en lagringskondensator som den egentliga omformaren matas från.
Alla som kopplat ur en spole med spänningen på och hållt i trådarna vet vilken spänningsspik jag menar. :vissla:
När inspänningen är låg är transistorn till längre tid för att ladda upp drosseln till samma nivå som när inspänningen är hög, detta händer normalt mellan 20000-100000 gånger per sekund så runt 1000 ggr per 50Hz period, och spänningen efter PFC:n hamnar vanligtvis på runt 350-400V
Detta gör att det dras ström från nätet i mer eller mindre hela sinuskurvan med hög cos och glada nätägare som resultat.
PFCbild

Tyvärr uppnår man nästan samma låga strömdistortion och cos nära ett genom att mata själva spänningsomvandlaren med likriktad oglättad spänning med skillnaden att utspänningen följer inspänningen så den blinkar med 100Hz.

Det finns alldeles säkert diodlampor som inte blinkar men gissar att man inte ska leta i det lägre prisskiktet för att hitta en.
Brukar ju finnas en anledning till att vissa saker är billigare än andra.
Norpan
Fler än 500 inlägg
 
Blev medlem: 18:51:56, 31-07-2007
Ort: Småland
Sverige

ja-bond77

#37 » 14:47:50, 16-02-2014
  • Överför markerat ord till lexikonet

Mycket bra förklarat där. Jag kan väl inte påstå jag förstår så mycket mellan diodbryggan till vänster och glättningskondensatorn till höger men i det stora hela så. :buga:

Bild
Originalets URL: http://www.unitedsic.com/images/chart_pfcboostconv_1.jpg

Så om jag tolkar det rätt så skulle den traditionella kombon "trafo+diodbrygga+kondensator" funka bättre som "->diodbrygga+trafo->led" i detta sammanhang. Antar att induktionen i trafon jämnar ut en del av de båda sinusbågarna...
Här ska inte stå en massa gammalt skit när kronofogden kommer! ... "Stort är bra, större är bättre och för stort är precis lagomt" :mrgreen:
Mina projektbyggen...Min Youtube-kanal
Användarvisningsbild
ja-bond77
Moderator
Moderator
 
Blev medlem: 08:20:51, 26-05-2006
Ort: Närpes
Suomi Finland (svenska)
Maskintyp: Traktor
Maskin: Länk till min maskinlista: www.maskinisten.net/t1422
Verkstaden: www.maskinisten.net/t4302

SampoR2065-07 www.maskinisten.net/t2676
Kockum 414B -82 www.maskinisten.net/t13475
Kobelco SK235SR www.maskinisten.net/t214811
Lännen 860 S -00 www.maskinisten.net/t8461
Gem emerald -97 www.maskinisten.net/t27192
Case IH 1394-4 -86
Ford Major
Valtra 8150 hitech-01

Rolf Lundberg

#38 » 15:13:59, 16-02-2014
  • Överför markerat ord till lexikonet

Tack Norpan ! Då fick vi veta vad vi alla misstänkte. Drosseln verkar kräva för mycket energi för snabbt för att switchen och kondensatorn ska hinna med att likrikta och stabilisera matningen.
Billigare lösningar har fortfarande kvar störningsfrekvensen och glappet i matningen. Rätt uppfattat , min vän ? Men eftersom vi tror att all matning tas från topp/botten på sinuskurvan , kanske sinuskurvan stegvis antar formen av " modifierad trappstegs-modifierad sinusvåg " ?
Rolf Lundberg
Fler än 10 inlägg
 
Blev medlem: 12:25:57, 15-12-2009
Maskintyp: Hjullastare

Norpan

#39 » 15:35:07, 16-02-2014
  • Överför markerat ord till lexikonet

Dioden längst upp behövs egentligen inte så tänk bort den.
Om du tänker dig Q1 som en strömbrytare och Lboost som vilken spole som helst, t.ex en magnet på en hydraulventil.

När brytaren sluts laddas det upp energi som magnetfält i spolen och när brytaren öppnas behöver energin i magnetfältet ta vägen nånstans.
Då brytaren är öppen finns det ingenstans att ta vägen så spänningen kommer att stiga tills den hittar nån annan väg ut.
I magnetventilsfallet blir det när det hoppar över i kontakten som bröt, det är därför magnetventiler sliter hårt på kontakterna som bryter den och slår sönder elektronik, om man inte har gnistsläckare.
Det kan bli många hundra volt över en 24V magnetventil när den bryts.

I PFCfallet leds denna spänning vidare genom dioden D1 för att samlas upp i kondensatorn Co och därifrån vidare till den egentliga switchomvandlaren
Denna i sin tur hackar sönder likspänningen till växelspänning igen och transformerar ned den till lämplig spänning i en transformator men vid mycket högre frekvens.

Känns som man börjar hamna i gråzonen för on topic nu. :insomnia:
Norpan
Fler än 500 inlägg
 
Blev medlem: 18:51:56, 31-07-2007
Ort: Småland
Sverige

dc_lindberg

#40 » 15:39:47, 16-02-2014
  • Överför markerat ord till lexikonet

bm1113 skrev:Hej
Jag har under nu lite drygt ett år funderat på framförallt LED-ljus då en nära bekant till mig fick några oväntade epilepsianfall efter att ha monterat LED-spotlights i taket.
...
...
Min kamrat har bytt tillbaka till 50w Halogen då det inte finns något annat val, glödtrådar slocknar inte helt när nätets poler vänder var femtionde sekund.


Mycket intressant!
Hur har man lyckats hemlighålla denna baksida av LED så totalt i massmedia?
Problemet för EP-patienter är mycket väl känt inom medicin. Förr var det när de första generationerna av lysrör kom. De senare generationerna har jag inte hört om de också ger EP-pat besvär.

Har du ställt frågan till:
- elsäkerhetsverket
- konsumentverket
- socialstyrelsen
(Har jag glömt någon viktig part i denna fråga?)

Eftersom EP inte behöver ha manifesterat sig och ej behöver i sin sjk's bild vara mer än säg abscenser, så skulle dessa blinkningar mycket väl kunna trigga Grand Mal attack... Så, ur ett säkerhetsperspektiv för alla, vore det önskvärt om man titta på denna vinkel av hälsoriskerna med LED!
Nu kommer jag inte åt databankerna på universitet/högskola - kan någon som har tillgång göra en sökning på hur mycket forskning som gjorts på LED ljusets medicinska effekter? Bör ligga på neurovetenskap, neurologi, ev., psykiatri, kanske inom fysiologi som huvudgruppering?
Warum etwas einfach machen, wenn man es so schön kompliziert machen kann :)
Användarvisningsbild
dc_lindberg
Fler än 500 inlägg
 
Blev medlem: 23:00:44, 20-05-2012
Ort: Sthlm NV
Sverige
Maskintyp: Ej angivet
Maskin: Belos, Irus, Stiga, mm

BMW, VW, Honda, Suzuki, Kawasaki, osv

Hittade mina ursprungliga inloggningar på Maskinisten:
Blev medlem:
ons 02 mar 2005, 23:06
Senaste besöket:
ons 02 mar 2005, 23:06

Blev medlem:
mån 10 apr 2006, 13:31
Senaste besöket:
tor 13 apr 2006, 17:08

Blev medlem:
tis 14 aug 2007, 09:57
Senaste besöket:
mån 10 dec 2007, 14:11

Norpan

#41 » 15:44:20, 16-02-2014
  • Överför markerat ord till lexikonet

Rolf Lundberg skrev:Tack Norpan ! Då fick vi veta vad vi alla misstänkte. Drosseln verkar kräva för mycket energi för snabbt för att switchen och kondensatorn ska hinna med att likrikta och stabilisera matningen.

Mnja, det är snarare så att dessa grejor kostar lite pengar och tar lite plats så de är vanligtvis inte med alls.
PFC:n sitter som ett försteg till spänningsomvandlingen i en bra omvandlare.

Rolf Lundberg skrev:Billigare lösningar har fortfarande kvar störningsfrekvensen och glappet i matningen. Rätt uppfattat , min vän ? Men eftersom vi tror att all matning tas från topp/botten på sinuskurvan , kanske sinuskurvan stegvis antar formen av " modifierad trappstegs-modifierad sinusvåg " ?

Det är detta som är anledningen till att de blinkar, just att de inte ska dra ström bara på topparna av matningen.
Hade det suttit en glättningskondensator i matningskretsen för att de inte skulle blinka så behövs det någon form av PFC för att de inte ska dra ström enbart i topparna.
Norpan
Fler än 500 inlägg
 
Blev medlem: 18:51:56, 31-07-2007
Ort: Småland
Sverige

ja-bond77

#42 » 16:26:07, 16-02-2014
  • Överför markerat ord till lexikonet

Hade varit intressant att se en jämförelse mellan producerad ljusenergi, spillenergi och energiåtgång(verklig effekt) beträffande vanliga lysrör och led, både traditionell led med lågt cosinus och PWM-styrd varianter. Antar att ledarna fortfarande inte är speciellt mycket mer energisnåla än lysrör då man måste latja med pwm... Om de varit tillräckligt energisnåla så hade väl kraftnäten kunnat bära den lilla ofördelaktiga lasten kanske...? Men som det är nu så går väl för många procent av totala energiproduktionen till belysning för att det ska kunna gå...

Har för mig man (lokalt) använder speciella induktiva/kapacitiva omvandlare i samband med stora reaktiva effekter för att kontra förskjutningen av faskurvorna? Kanske borde gå den vägen istället? Spånar hejvilt jag här nu om saker jag inte vet nåt om... :smile: Intressant ämne hursomhelst!
Här ska inte stå en massa gammalt skit när kronofogden kommer! ... "Stort är bra, större är bättre och för stort är precis lagomt" :mrgreen:
Mina projektbyggen...Min Youtube-kanal
Användarvisningsbild
ja-bond77
Moderator
Moderator
 
Blev medlem: 08:20:51, 26-05-2006
Ort: Närpes
Suomi Finland (svenska)
Maskintyp: Traktor
Maskin: Länk till min maskinlista: www.maskinisten.net/t1422
Verkstaden: www.maskinisten.net/t4302

SampoR2065-07 www.maskinisten.net/t2676
Kockum 414B -82 www.maskinisten.net/t13475
Kobelco SK235SR www.maskinisten.net/t214811
Lännen 860 S -00 www.maskinisten.net/t8461
Gem emerald -97 www.maskinisten.net/t27192
Case IH 1394-4 -86
Ford Major
Valtra 8150 hitech-01

Rolf Lundberg

#43 » 16:52:06, 16-02-2014
  • Överför markerat ord till lexikonet

Nån som vet den exakta reaktionstiden på en lysdiod , mellan släckt och tänd alltså ?Och tiden mellan drosseln/switchen/kondensatorn är laddad igen ?
Om det är så att dioden inte hinner med , utan tidsförskjutningen gör att blinkar ?
Rolf Lundberg
Fler än 10 inlägg
 
Blev medlem: 12:25:57, 15-12-2009
Maskintyp: Hjullastare

Norpan

#44 » 17:07:07, 16-02-2014
  • Överför markerat ord till lexikonet

>Har för mig man (lokalt) använder speciella induktiva/kapacitiva omvandlare i samband med stora reaktiva effekter för att kontra förskjutningen av faskurvorna?

Öppna en lysrörarmatur med glimtändare så ska du se att det sitter en kondensator där för att motverka induktansen i drosseln.

http://www.overkalix.se/sv/Kommunal-ser ... ED-lampor/

I mitt tycke så är det största problemet med dioder deras vanligtvis dåliga CRI värde, color rendering index.
De flesta skickar bara ut blått och gult ljus som ser vitt ut men det fattas nästan allt grönt så färger ser väldigt livlösa och platta ut.
Vad gäller blinkande så har jag mer ont av Volvos diodbaklysen då de har valt en i mitt tycke alldeles för låg switchfrekvens för PWMregleringen.
Det är lätt att känna igen bakänden på en Volvo på långt håll genom att flytta blicken lite grann så man ser en kedja av blinkningar.
Norpan
Fler än 500 inlägg
 
Blev medlem: 18:51:56, 31-07-2007
Ort: Småland
Sverige

Norpan

#45 » 17:17:18, 16-02-2014
  • Överför markerat ord till lexikonet

Rolf Lundberg skrev:Nån som vet den exakta reaktionstiden på en lysdiod , mellan släckt och tänd alltså ?Och tiden mellan drosseln/switchen/kondensatorn är laddad igen ?
Om det är så att dioden inte hinner med , utan tidsförskjutningen gör att blinkar ?


Tänd och släcktiden på en lysdiod är obefintlig vid dessa låga frekvenser, utan att kontrollera så påstår jag att det är högst i µs (miljondels sekund) området på standarddioder, något längre på vita beroende på efterlysning i fosforskiktet.
Hade inte dioden hunnit med hade det blivit som med glödlampan, lyse hela tiden.
Norpan
Fler än 500 inlägg
 
Blev medlem: 18:51:56, 31-07-2007
Ort: Småland
Sverige


Återgå till Fastighetsbelysning

Vilka är online

Användare som besöker denna kategori: Inga registrerade användare och 2 gäster



Älmeboda Maskinservice

OilQuick

TK Traktordelar

Klaravik

Crazyride

Bra Verktyg

Motrab

Engcon

Scandcut

Astrak

Olsson Parts

Nya och begagnade
truckar på vstruck.se