Gårdbelysning som bara fungerar?

[hydrolift]

Vi har haft ett sådant här i fyra år för vår utebelysning och det har fungerat perfekt utan att behöva göra någonting under hela tiden mer än vid installation.
https://www.bauhaus.se/skymningsrela-nm3000-vit-ip54

[thorflot]

Astrour och LED!
Har två stk 10W Osram-strålkastare på väggen, dom räcker fullkomligt för typ 1000m2, även senhöstes innan snöen kommit. Köpte flera i samms veva, men behövde inte, så dom är i reserv.
Inget fippel med astrouret, kom bara ihåg att skaffa ett ur som hanterar LED. Samma gäller även ljusrelän. LED har mycket höga startströmmar, så inte allt som pallar.

[Joe]

Problemet med ljusrelän har ju traditionellt varit bristande immunitet mot slynglar med ficklampor...

Det var ju det bästa när man gick i lågstadiet, 30m ifrån skolan stod en transformatorkiosk med tillhörande skymningsrelä monterat i lagom höjd...


Jag har använt Theben astrour, tycker de inte är speciellt krångliga. Garo är likadana, bara en annan logga.
Kombinerar man den med en GPS modul så behöver man aldrig kolla klockan heller.

Steinel NightMatic 3000 Vario funkar också, men är inte helt enkel om man ska fintrimma nattsparfunktionen.

[texas5020]

På gården här hemma sitter det 3 lampor på långväggen på verkstaden och 3 inne på gården. Vi flyttade in här på midsommar -12 och jag satte då in 3 glödlampor med aut. tändning köpta på Clas Ohlson på gården och samma lampor sitter där än, inte ett problem på 8 år. Så har jag en kvicksilverlampa över stora porten på verkstan som tänds manuellt vid behov. Har även 3 aut lampor liggande till verkstan men har inte kommit mig för att byta än och en ytterlampa i gammalt utförande med skärm till lilla verkstan som också väntar på montering.

[nixs]

Plejd CTR-01 och batteribackup.
Lättare blir det inte.

[PJA]

Plejd CTR-01 och batteribackup.
Lättare blir det inte.

Har satt upp den varianten på ett antal ställe, Jobbar som elektriker. Visar väl sig om ett par år om det är en hållbar lösning eller inte.

[treaser2]

Jag tycker ett bra skymmningsrelä och armaturer med e27 fattning funkar bra, led i olika styrkor beroende på vart armaturen sitter. Skönt att slippa byta hela armaturer

[torbjorn_forsman]

Det är ju B som är installerat.
Men det har då tydligen blivit vanligt med att installera typ C & D nu för tiden.
Då blir man ju "av med problemet" men när jag tycker att det är en "felaktig lösning" så säger dom att det inte är det...
Jag är ingen elektriker men vad jag har läst så är B för hushåll och C & D för industri. Fast allt ändrar sig hela tiden.

Själv kör jag Diazed i verkstaden. Då har man ju mindre problem med startströmmar från effektslukande apparater.
Har ju ett nätagg som inte går att starta på automatsäkring....

C är väl mest gångbart nuförtiden. B använder man om man vill få selektivitet mot överliggande proppsäkringar (t ex om man vill vara säker på att en 10 A dvärgbrytare i gruppcentralen löser för en kortslutning innan 16 A huvudsäkringen gör det), eller om hög förimpedans gör att utlösningsvillkoret inte skulle vara uppfyllt med en C-dvärgbrytare. D tar man till för besvärliga laster med höga startströmmar som får C att lösa ut emellanåt (t ex en del lågpris-mikrovågsugnar), men då bara under förutsättning att man fortfarande klarar utlösningsvillkoret.
Som regel blir det bra om man använder B för rena elvärme- och belysningsgrupper där inga toppströmmar förekommer, C för allmänt bruk (grupper med vägguttag i hushåll, vitvaror mm), D i särskilda fall.

Skillnaden mellan dvärgbrytare för hushåll resp industri är att man brukar använda typer med 6 kA brytförmåga i hushåll men 10 kA (betydligt dyrare) i industri där kortslutningsströmmarna kan vara höga. Äldre dvärgbrytare från före ca 1995 har ofta mycket lägre brytförmågor, 1 eller 3 kA är vanligt på sådana.

[QV_]

Har ju sett hur man provar dvärgbrytare i större gnistgenerator nere i München (eller en stad nära).

6mm2 koppar lina försvinner i atomer men brytaren säger bara "klick" fast med lite eldkastning i änden då....
Jag tror ju att "folk" skiter i utlösningsvilkoren och monterar C och D för att slippa klagande kunder....

Sen finns det "folk" som monterar dvärgbrytare som strömbrytare i lokalen. Den mår inte bra av det i långa loppet.
Själv är jag förtjust i Diazed och kontaktorer. Det är det bästa av alla världar. Inte så snyggt och det brummar.

Är det någon vanlig elektriker som kan räkna på utlösningsvilkor? Jag hade ett program till det som jag aldrig riktigt förstog mig på. De fick räkna på fabriken istället, så programmerade jag in värdena i den strömavkännande "säkringen".

[torbjorn_forsman]

Alla elektriker har åtminstone fått chansen att lära sig några grova tumregler för beräkning av utlösningsvillkor i skolan. Om de sedan har kvar kunskaperna 10 år senare är en annan sak.
De som har egen installatörsbehörighet har åtminstone en gång i tiden fått skriva ett prov där det ingick att lösa några utlösningsvillkorsuppgifter.