Maskinisten

Fredrik_ skrev:En stektermometer eller vanlig utomhusd:o om rätt tempintervall finns funkar hyffsat också..

Jovisst, man får åtminstone en indikasjon på hur det ligger til, själv om det kanskje inte er helt ekskt,
Själv har jag en hel väderstasjon i grävaren för att mäta tempen på hydrauloljan.
Tejpade fast givaren til tanken med aluteip(på den sidan som er mot hytten)
Var den enda tempmätaren jag hittade just då, och så får man ju atomur och väderprognos som en bonus.
Mätaren brukar ligga på 50-55*c vid normal arbetstemp.
Ha varit straks over 60'c under varmaste på sommarn.

Jag köpte den vedklyv jag refererat till tidigare i denna tråd, i våras. Det hann bli bortåt 20 plusgrader innan jag kom igång och klyva med den. Då blev hydrauliken varm.
Nu när utemperaturen är kring nollan blir hydrauliken knappt tillräckligt varm att värma händerna på. Med handskar på kan man inte ens känna att det är varmt.
Gissar att det dels beror på den allmänna temperatursänkningen med 20 grader dels på att avkylningen blir mycket effektivare, så att den resulterande värmen i systemet blir kanske så mycket som 30-40 grader lägre nu.

Någon som har liknande erfarenheter?

Mats i Myrhult skrev:Jag köpte den vedklyv jag refererat till tidigare i denna tråd, i våras. Det hann bli bortåt 20 plusgrader innan jag kom igång och klyva med den. Då blev hydrauliken varm.
Nu när utemperaturen är kring nollan blir hydrauliken knappt tillräckligt varm att värma händerna på. Med handskar på kan man inte ens känna att det är varmt.
Gissar att det dels beror på den allmänna temperatursänkningen med 20 grader dels på att avkylningen blir mycket effektivare, så att den resulterande värmen i systemet blir kanske så mycket som 30-40 grader lägre nu.

Någon som har liknande erfarenheter?

Var glad för att du inte har motsatt problem!! Här i USA säljs det så mycket "kines"-maskiner, som har stora pumpar och underdimensionerade ledningar och ventiler. Många klagar bittert på överhettning, även när det är svalt ute.
Ser på nätet att klyvar i Sverige inte kommer med 4-5 tums cylinder så ofta.
Ser heller inte så ofta två stegs hydraulpumpar så ofta......Här i USA så är det Haldex-Barnes två stegs pumpar som gäller.....


Blev nyfiken nu....
Frågor:
Hur stor pump-typ av pump (depalcement-varvtal) har du?
Vilka mått (inv cyldiameter-kolvstångsdiameter samt slaglängd) har du på klyvcylindern?
Hur stor (hästkrafter/kW-vridmoment-max varvtal) motor har du?

Per
Om jag läst reservdelskatalogen rätt så är det 66cc på pumpen. JD4230 ger 400 Nm på 1800 rpm. Men jag kör på tomgång 800-900 rpm, 250 Nm?
Vedklyven är en gammal Varaklyv, minst 30 år, slaglängd 115 cm, cylinder ø cirka 10-12 cm. Kolven går ändå fort som tusan med tomgång på traktorn. Kraften räcker till, jag klyver ask från 20 cm ø till 120 cm, men då får ma klyva dem till tårtbitar med kil och slägga först. 50-60 cm diameter är väl det grövsta jag lyckats klyva. Men då känns det ungefär som att stå och hyvla takspån bitarna som klyvs bprt är väldigt små jämfört med det som är kvar av klabben. Ändå är det rejäla vedträn märker man när man ska trava dem. Och just det ja, jag kör halvmetersved och lyfter upp kubbarna med grävmaskin på klyven.

Mats i Myrhult skrev:Per
Om jag läst reservdelskatalogen rätt så är det 66cc på pumpen. JD4230 ger 400 Nm på 1800 rpm. Men jag kör på tomgång 800-900 rpm, 250 Nm?
Vedklyven är en gammal Varaklyv, minst 30 år, slaglängd 115 cm, cylinder ø cirka 10-12 cm. Kolven går ändå fort som tusan med tomgång på traktorn. Kraften räcker till, jag klyver ask från 20 cm ø till 120 cm, men då får ma klyva dem till tårtbitar med kil och slägga först. 50-60 cm diameter är väl det grövsta jag lyckats klyva. Men då känns det ungefär som att stå och hyvla takspån bitarna som klyvs bprt är väldigt små jämfört med det som är kvar av klabben. Ändå är det rejäla vedträn märker man när man ska trava dem. Och just det ja, jag kör halvmetersved och lyfter upp kubbarna med grävmaskin på klyven.

woops...insåg inte att du hade en traktormonterad klyv....trodde du hade en med elmotor eller en liten Briggs eller Honda.....LOL...då förstår jag att "kylningen" på traktorn räcker till...kolven ska väl gå fullt slag på ca 10 sec, om det är en 100mm kolv...samt ca 8.5 ton kraft per 100bar i tryck...

Antar att du använder en separat riktningsventil, seriekopplad med ventilen på tractorn...

Jag ser traktor klyvar ganska sparsamt här.....alla köper dessa med tvåstegspump och 5-12 hp Honda eller Briggs....klyv kraft mellan 20 till 30 ton på de allra flesta...Vanligen en pump som ger 40-100 liter/min samt 150-200 bar tryck.....låter omöjlig men som sagt, högtryck på lågt flöde och lågtryck på högt flöde....dom går som tusan.....men många får värmeproblem också....

akkamaan skrev:Antar att du använder en separat riktningsventil, seriekopplad med ventilen på tractorn...

Jag ser traktor klyvar ganska sparsamt här.....alla köper dessa med tvåstegspump och 5-12 hp Honda eller Briggs....klyv kraft mellan 20 till 30 ton på de allra flesta...Vanligen en pump som ger 40-100 liter/min samt 150-200 bar tryck.....låter omöjlig men som sagt, högtryck på lågt flöde och lågtryck på högt flöde....dom går som tusan.....men många får värmeproblem också....

Yes, separat riktningsventil, kolven går väl fullt slag på 5-6 sekunder.

Det där du beskriver att de har därborta låter som en energislösande metod. Får man inte stora förluster hur man än gör? Alltså förlster som inte kan utnyttjas i fysiskt arbete. Därav värmeutvecklingen? Vet ju hur varmt det kan bli där borta på sommaren, står man då och klyver douglas kan det säkert bli svettigt.

Mats i Myrhult skrev:... lyfter upp kubbarna med grävmaskin på klyven.

Det där har man ju provat men det var bara att lägga ner.
Mejselformat spett i hydraulhammaren visade sig vara betydligt effektivare.
50-60 cm ekkubbar, längd 30-33 cm, går lysande att klyva till hanterbara kvartsbitar med hammaren.

Åter till ämnet!

Hej
En intresant tråd med mycket jondyr snak jag skulle vilja ha svar på formeln på första inägget.
det borde vara så att trycket i kg/cm2 *födet i liter /min /600 ger svaret i KW så var det förr i tiden.
För den som är intreserad så kan man kolla att det är rätt genom att beräkna en kolv som lyfter 75kg 1meter på 1 sekun.
den kolven utför ett arbet på en hästkraft (1 HP=ca 736 vatt)

Erik 21

Erik 21 skrev:.
det borde vara så att trycket i kg/cm2 *födet i liter /min /600 ger svaret i KW så var det förr i tiden.

Borde vara "trycket i kg/cm2 *födet i liter /min /588.6 ger svaret i KW"

eller...
"kW=l/s * MPa"

"förr i tiden" så angavs tryck i kg/cm2 eller kp/cm2, numera anges tryck i Pa (N/m2), kPa eller MPa. (k=1000, M=1000000). 1 kg/cm2=9,81 Pa, därav 75m/s * 9.81N=736W. 60 l/min=1l/s. 9.81*60=588.6 dvs "nästan 600"...

Mats i Myrhult skrev:Det där du beskriver att de har därborta låter som en energislösande metod. Får man inte stora förluster hur man än gör? Alltså förlster som inte kan utnyttjas i fysiskt arbete. Därav värmeutvecklingen? Vet ju hur varmt det kan bli där borta på sommaren, står man då och klyver douglas kan det säkert bli svettigt.

Sorry, jag så inte att du hade lagt ett inlägg till i tråden....bättrre sent än aldrig ....här kommer mitt "reply"...

Faktiskt så är två stegspump energibesparande, så länge som resten av systemet är dimensionerat för det högre flödet....vinsten ligger i att man inte behöver en drivkälla som klarar både högt tryck och högt flöde samtidigt, pumpen tillåter antingen högt flöde och lågt tryck, eller lågt flöde och högt tryck. Båda alternativen med "samma" max låga effektuttag ur drivkällan.....

Värmeutveckling i systemen här orsakas oftast av att, tillverkare och "gör det själv"-tillverkare, underdimensionerar ledningar och riktningventiler. Naturligtvis så är dessa underdimensioneringar orsakade av $$$$....

Gammal tråd men...

Finns det något bra schema på ett avlsatat konstantryckssystem fungerar. På typ riktningsventil och pumpregulator?

Ska fixa det om nån timme eller två...

Här en video som visar kompensatorns uppbyggnad...Youtube länk

akkamaan skrev:Här en video som visar kompensatorns uppbyggnad...Youtube länk

Tack.
Det är alltså samma kompensator som på LS?

i princip är det samma, det finns dock en del olika varianter med bland annat "bleeding" på signalledningen som ger lite mjukare response...
Sen kan man ta ut tryckpåställningssignalen från ventilpaketet på lite olika sätt. Lastkännande lever sitt eget liv där.
För Avlastat konstanttryck så är det vanligt med ett "öppet" center på riktningsventilen.
här är två bilder som visar hur signaltrycket kan växla mellan 0 MPa och ett max tryck begränsat av en tryckbegränsningsventil i ventilpaketet.
Kom ihåg att detta är bara en av ett otal tekniska lösningar som förekommer.
Den här pumpen ställer på högtrycket med en "positiv" trycksignal
I andra pumpars kompensatorsystem kan samma tryckpåställning uppnås med en "negativ" trycksignal och då ser pumpens tryckkompensator annorlunda ut.
I lastkännande är det lasttrycktet för en funktion som länkas till signalledningen. Är lasttrycket 5 MPa så blir i mitt system arbetstrycket 7 MPa istället för 20MPa. Om flera laster körs samtidigt så är det det högsta lasttrycket som bestämmer signaltrycket och därmed pumpens arbetstryck. I både avlastat konstanttryck system och lastkännande konstanttrycksystem så är arbetstrycket lika med signaltrycket plus stand-by-trycket.