Varför går hydraulik saktare när oljan är kall

**#16** » 13:28:04, 27-02-2016

Michael Meier skrev:Inte överens , det är mer å likna vid en kurvbana (inte rät) med abrupt nollvärde vid oljans PP (och andra sidan när den är för tunn)

Ok

jag förstår att vi inte är överens. Men sen trillade jag av vid första kurvan

Så om du har möjlighet att beskriva på typ vardagssvenska är jag tacksam.

**#17** » 13:42:15, 27-02-2016

jannejoel skrev:Är det så att flödesmotståndet i en strypning inte påverkas av hur tjock oljan är?
Och Isåfall varför är det så?

Jaha, får se om jag får till nåt begripligt här.
I ett rör eller en slang gäller att oljan som är närmast väggen klibbar fast mot väggen och har alltid hastigheten 0. Nästa mikroskopiskt tunna lager olja rör sig långsamt, nästa mikroskopiskt tunna lager rör sig anningen fortare osv. Motståndet består av friktionen mellan de olika lagerna. Viskositeten är ett mätetal på hur stor friktionen är. Detta gäller bara laminär strömning men i kallt väder så är det nog laminär strömning i de allra flesta hydraulikslangar.

http://abe-research.illinois.edu/facult ... age002.jpg

En ren strypning (i teorin snackas det om skarpkantad strypning, orifice på engelska) beter sig annorlunda än ett rör. En strypning är ju egentligen ett rör med längden 0 så allt tjafs om lager av olja och friktion går bort (och därmed också viskositetsberoendet). Istället består motståndet av att oljan tvingas accelerera upp i högre hastighet när den ska igenom den lilla öppningen.

http://www.velansteamtraps.com/images/s ... rap_lg.gif

Formler för strömningsmotstånd i rör och för flöde genom strypning finns t.ex. här: http://www.iei.liu.se/flumes/tmms10/fil ... labook.pdf
Dom som är roade av att sitta och stirra på formler ser att viskositeten inte är med i formeln för strypning.
Edit: Tog bort förra edit.

Nu är ju verkligheten långt mer komplex än två formler, alla kringelikrokar inne i ventilen som oljan ska igenom etc. men de grundläggande principerna som formlerna beskriver kan likaväl vara användbara för att förstå vad som händer.

Är det då det här fenomenet som Janne upplever kalla dagar eller är det pumpen som inte får i sig nog med olja? Tja säg det.

Michael, jag betvivlar inte att pumpen kaviterar om det bara är kallt nog och man gasar på men hur kallt det måste vara och hur högt man kan varva innan man får kavitation vet jag inte. Ibland kan man höra att det skorrar i pumpen när det fattas olja och då bör man ju slå av på gasen.

Kanske är det nästa sak att grubbla på, hur man ska kunna testa vad det är som sker? :mrgreen:

Edit: La til bild på strypning (orifice) och förklarade lite mer på strypning.

Laddade upp boken hit /Holger

**#18** » 15:43:53, 27-02-2016

Tack Jac för utförlig redogörelse! Men jag känner mig inte övertygad om att jag förstår varför en tjock olja tar sig lika lätt genom en strypning som en tunn. Får kanske säga som Stenmark om att de int lön sig å förklar för dem som int begrip! [WHITE SMILING FACE]
Men strömningsmotståndet genom en slang torde bli högre i en längre slang än i en kortare, och likaså högre i en klenare än grövre.?

**#19** » 16:19:31, 27-02-2016

Jac skrev: .... Michael, jag betvivlar inte att pumpen kaviterar om det bara är kallt nog och man gasar på men hur kallt det måste vara och hur högt man kan varva innan man får kavitation vet jag inte. Ibland kan man höra att det skorrar i pumpen när det fattas olja och då bör man ju slå av på gasen.

Kanske är det nästa sak att grubbla på, hur man ska kunna testa vad det är som sker?

egentligen har ja alldri tvivlat på dei heller, jag läser enbart orden du skriv, där kan det mesta bli misstolkat

blir mer fundersam på strypningsformeln, någonstans måste viskositeten in i verkligheten, precis som i pumpens kapacitet, oljan får int ha viskositet som en kall melass, d´gå den ju inte in i ett 2" rör ens... (överdriver enbart för sakens skull)

**#20** » 19:18:07, 27-02-2016

Nu förbättrade jag texten lite och la till en bild i #17.

Michael Meier skrev:blir mer fundersam på strypningsformeln, någonstans måste viskositeten in i verkligheten, precis som i pumpens kapacitet, oljan får int ha viskositet som en kall melass, d´gå den ju inte in i ett 2" rör ens... (överdriver enbart för sakens skull)

En pump har ju gärna en sugledning. I formeln för strömningsmotstånd i slangar och rör så ingår viskositeten så det behöver du inte grubbla på. Typiskt anger pumptillverkaren lägsta tillåtna tryck i inloppet till pumpen, typ 0,8 bar absolut. Om strömningsmotståndet i sugslangen (som beror av diameter, längd, oljans viskositet och flöde) är mindre än 0,2 bar så är det bare å åk. Är det större strömningsmotstånd så kan det bli problem, kavitation, pumpen får inte tillräckligt med olja. Nu tog jag inte med tankhöjden men ja... ni fattar.

-

**#21** » 19:47:42, 27-02-2016

Jo nu hittade jag, där gömmer sig faktiskt viskositet inne i formeln för strypning. Men den är väl gömd och jag tror inte den har så mycket att säg till om. Ska se om jag kan gräva fram den, jobbigt. :snow:

**#22** » 20:13:42, 27-02-2016

Originalets URL: http://www.slu.se/Global/externwebben/nl-fak/mark-och-miljo/Markinventeringen/Gravgubbe.gif

**#23** » 00:14:34, 28-02-2016

Den här webkameran blir perfekt pausunderhållning medans jag lär mig läsa på rätt rad i rätt bok.
http://smp.uq.edu.au/content/pitch-drop-experiment
https://en.wikipedia.org/wiki/Pitch_drop_experiment

**#24** » 12:20:09, 28-02-2016

du få delegera till dina avkommor, å berätta svaret när frågan är bortglömd :razz:

**#25** » 12:27:07, 28-02-2016

Vad är det för pump egentligen ? alltså pumptyp, någon som har koll ? högt flöde och lågt tryck..

den beter sei lite annorlunda än en högtryckare vid högt motstånd...

**#26** » 00:52:42, 02-03-2016

Vingpump av fabrikat Vickers. Tryckbegränsningsventilen är på 75 bar. http://www.volvoce.com/constructionequi ... 20350.aspx
Den ska ju inte bete sig annorlunda, det är fortfarande en deplasementpump. Kanske man inte hade samma precision eller material på slutet av 50-talet för att göra pumpen tät men å andra sidan är ju trycket bara 75 bar. Jag gissar att den har ungefär samma volumetriska verkningsgrad som en modern vingpump som går på över 200 bar. När den var ny...

**#27** » 01:22:51, 02-03-2016

Jag tror det främst har med fyllnadsgraden att göra (problem på sugsidan)

Gamla maskiner går sakta som kalla, nyare konstruktioner går tungt (belastar motorn hårt) istället som jag upplever det.

Deplacement är en sak, men att suga är inte lika enkelt som att trycka som bekant.

**#28** » 13:27:55, 02-03-2016

Ja det var väl vid inlägg #4 som tråden svängde över och blev hypotetisk:

jannejoel skrev:Om jag förstår dig rätt så ska ett sånt system egentligen inte gå segare när det är kallt. Om pumpen får olja som den ska.
Men gör det inte ändå det?

jannejoel, är du säker på att din pump får olja? Eller är det den goda diskussionen om vad som händer om den får det som du är ute efter? :smile:

Du har vart borta från tråden nu en stund, jag räknar med att du är ute och kör olika kallstarttester på hydrauliken på H10'an och samlar in data som du sedan ska presentera i den här tråden. :mrgreen:

**#29** » 14:40:06, 02-03-2016

Jo jag är övertygad om att den får olja.
Det är mer den "goda diskussion" jag är ute efter.

Tror mr Meier har en god poäng i sitt inlägg om responstid ovan. #13
Men om han även har möjlighet att närmare förklara det jag efterlyste i inlägg 15 så ska jag inte gråta

**#30** » 10:30:51, 03-03-2016

#15 är ju som om 36'an hade skrivit :screwy:

(en ordtrollare av första rang) i neutral betraktelse

Alla dessa färggranna staplar som man kan rita angående en specifik olja (hur lätt den flyter i ledningar) och hur mycket förlust det blir när tryckfall blir olämpligt högt..

just din pump tillsammans med ditt system av ventilbord är verklighetsbaserat med tanke på hur mycket skit du har i oljan, alltså den verkliga viskositeten i pumpens sugsida, eller rättare skrivet hur sörjan beter sei när pumpen övergår från rundpumpande till att börja jobba ordentligt, kort tidperspektiv då.

det begränsar att tänka så som du gör, att en pump flyttar den kubikcentimeter per varv den är specad för.. oavsett driftsförhållande.

vill man rita ett streck för att beskriva hur mye pumpen flyttar blir strecket inte rät, det har kraftiga avvikelser där kapaciteten skiljer sei mye, exempelvis när du rycker i lyftspaken.

Om igen, vill man säkerställa en hydraulpumps livslängd och kapacitet måste man addera tryck på oljenivån i tanken (över atmosfärtrycket/neutraltrycket) alternativt en billigare matarpump som man då kan använda till filterkrets också.

just din kvalite på oljan vid en viss temperatur skapar egendomliga saker vid pumpens sugsida när din sörja är kall, (under sextio grader C) och samma sak när oljan blir mer lättflytande (över sextio grader C)

Det ÄR svårt att skriva, ha överseende :svettas:

Vi vet ju inte ens om vad du har för undertryck just vid vingarnas intag, där dom greppar oljan och skapar tryckdiff, det går år bra mye kraft på ingångsaxeln att inte kunna pumpa på grund av tröghet i oljan, varvtalet är inte särskilt högt heller..