På vår Fiat 100-90 har vi haft problem med styrningen. Började med att packa om styrkolven. Det blev lite bättre, men ändå inte bra. Vid vägtransport fick man sitta och parera med styrningen hela tiden, den var ganska direktstyrd åt ena hållet. Åt andra hållet fick man vrida betydligt längre för att styra mot. Körde man en mil på väg hade man nog snurrat ratten 50 varv.
Hur som helst tyckte svärfar att det var en jättebra idé att ta isär orbitrolen, för det är ju säkert bara en o-ring som är kass...... Satte ihop den igen och då funkade inget. Konsulterade en kompis som jobbar som servicemek och fick veta att vi behövde sprängskiss för att få ihop skiten igen. Hittade sprängskiss, rev isär och satte ihop igen. Tada! Klockrent!
Sen harvade gubben en halv dag innan styrningen började gå tungt och det rann olja på golvet. Tryckslangen till orbitrolen var kass. Pressade ny idag och satte ihop. Han harvade ett par timmar till, sen började det krångla igen. Nu blev oljan varm och skummade i tanken. Det tryckte även ut olja ur tanken.
Nu blir oljan alltså varm världigt fort. Vrider man på ratten skummar det som fasen i tanken. Byter man håll kan man vrida bortåt ett halvt varv innan hjulen börjar vridas. Annars känns det som det ska i ratten. Det enda vi gjort nu är alltså att vi bytt tryckslangen från pumpen till orbitrolen.
Varför blir oljan varm och varför har man inget motstånd i början vid riktningsändring?
/// Perjos