1. Hur fort behöver kolven gå framåt respektive bakåt? hastighet och total slagtid in och ut.
2. Vilken klyvkraft behöver du? F=p*A. I regel behövs bara max klyvkraft under de första 1-4 centimetrarna som klyvkniven tränger in i vedkubben. Retsen av klyvningen ör i regel transportstärcka under lågt
tryck (och högt
flöde förhoppningsvis) Vedtypen kan vara av avgörande betydelse här. Grov, kvistig, knotig björk eller ek, kan behöva en längre högtrycksinträngning.
3. Har du en lämlig
hydraulcylinder? och vilka mått har den? Dvs cylinderdiameter (inner
diameter), kolvstångsdiameter och slaglängd.
4. Vilka fasta
varvtal är tillgängliga på din elmotor?
5. Vilken effekt har elmotorn?
6. För bättre effektivitet så är det bättre att till en viss gräns prioritera tryck framför flöde. Ett system med lägre arbetstryck kräver högra flöde för att gåra samma jobb. Högre flöde innebär oftast högre strömningsförluster. 200 bar är ett ganska högt tryck för en vedklyv, finns nog ingen anledning att gå högre.
7. Att få en elmotor att orka igenom kortvariga trycktoppar utan att stanna upp (tröga säkringar kan behövas) kan bli en utmaning. Svängmassan hos pump och elmotor kan hjälpa till. Man kan också tänka sig att lägga till svängmassa med ett
svänghjul. Den första kortvariga trycktoppen kommer när motor skall startas upp, Direkt då skall pumpen "vinklas in" från max deplacement till "noll" deplacement.
8. En god anledning att använda en "variabel konstanttryckspump" är möjligheten att enkelt lägga till t ex stocklyft, klyvknivspositionering etc. I övrigt så skulle jag "7 dar i veckan" välja en enkel tvåstegspump när jag är hänvisad till en kraftkälla med kraftigt begränsad effekt. En "5 kW" tvåstegspump ger både "200 bar" och "50 lpm", men inte samtidigt, vilket skulle kräva "25 kW". Och det behövs inte samtidigt heller.