Maskinisten

BM 4 ever skrev:Sugsilen är väl aldrig tänkt att den ska rena oljan från de fina smutspartiklarna. Snarare skydda systemet mot grus o stenar, lock från oljedunkar och skiftnycklar som tappats ner i tanken

Michael Meier skrev:Att skippa sugsil kräver bland annat ordentligt med sedimenteringsutrymme, skilda utrymmen för retur och intag för att oljan ska hinna jämna ut temperaturen, komma till ro (virvelbildning från returen) sugröret typ 100 - 200mm från botten ingen dumpventil får heller mynna ut i närheten av insuget.

Allt beror lite på hur viktigt det är att grejorna funkar, din orbitrol är till exempel första position efter pumpen, den är viktig..

akkamaan skrev: .... Vad är det som skall sedimentera i tanken om vi har ett returfilter som är fungerande, vi fyller bara perfekt ren olja i tanken, vi har ett filter för luften som går ut och in i tanken....???

Om vi har stoff som måste sedimenteringsutrymme så inte sedimenteringsutrymme de på den "halvminut" som oljan är i tanken innan den går tillbaka till pumpen, och då kommer dessa sediment att sätta igen sugsilen i stället, med tilltagande navigation och ineffektivitet som följd. Det är idag väldigt ovanligt att maskiner byggs med sugsilar i hydraultanken...
Man installerar i stället ett system som förebygga att föroreningar kommer till tanken. Returfilter och påfyllning genom returfiltret eller åtminstone genom en lika tät sil som sitter vid påfyllningshålet

akkamaan skrev:

Hansborg skrev:Varför behövs det grövre ledning om pumpen ligger under tank?

Det är flera faktorer som ger motstånd fär oljan att ta sig till pumpen.
1. Man glömmer oftast att det inte är pumpen som suger åt sig oljan, utan det är faktiskt atmosfärstrycket som trycker in oljan i pumpen när pumpen skapar ett tomrum (vakuum-utrymme) mellan kuggarna när den roterar. Finns det inget atmosfärstryck så kan inte pumpen "suga" åt sig någon olja. Fråga en flygplanstillverkare hur de löser hydrauliken och oljeförsörjningen på 10000-13000+ meters höjd....
2. Oljans inre motstånd eller viskositet gör the svårare för atmosfäsrstrycket att trycka in olja i pumpens tomrum. Om tomrummet skapas snabbt dvs högt pumpvarvtal så kommer hög viskositet att skapa ett högre undertryck på pumpens sugsida.
3. Oljans densitet påverkas av jordgravitationen. Jordgravitationen är 9.81 m/s^2, vilket gör att högsta teoretiska "sug"-höjd för en pump är ca 9.81 meter. Höjd viskositet minskar den "sug"-höjden.
4. Oljans friktion mot rör/slangledningens väggar blir förhållandevis högre per l/s ju mindre ledningsdiametern är, eller ju mindre ledningsdiameter dest högre oljehastighet och därmed rörelsefriktion (förluster). Och det är därför oljehastigheten för en viss viskositet är den kritiska parametern för ledningsdimensioner.
Edit:
5. Sugfilter/sugsilar. Sugsilar som sätts igen med föroreningar som i de allra flesta fall kommer från dåliga påfyllningsrutiner. Även små vattenpartiklar från kondens kan sätta igen igen finmaskiga sugsilar. Vatten och fukt är nog den vanligaste "föroreningen i hydraulsystem. Oftast utfälls vatten från kondens som bildas på tankens väggar under "natten" då tanken svalnar. Sånt vatten lägger sig då på tankbotten och blir vanligen aldrig indraget i pumpen om tanken har en "vattenfälla" med dräneringskran...
Om summan av alla dess faktorer, 1-4, måste hålla en max totalnivå för att en pump inte ska kavitera, så måste nån faktor förbättras om en annan faktor försämras. Dvs det man i detta "förlorar på gungorna måste man ta igen på karusellerna". Eller om vi ökar sughöjden så måste vi t ex minska viskositeteten, minska oljedensiteten, öka atmosfärstrycket, eller i det här fallet minska ledningsmotståndet/friktionen genom att öka ledningsdiametern.
Atmosfärstrycket kan vi inte påverka eftersom det är en "naturkraft", men vi kan på konstgjord väg öka trycket på oljans vätskeyta i tanken. Vi ökar helt enkelt trycket i tanken (som måste vara helt avtätad) med någon tiondels bar. Många maskiner har såna system inbyggda för att säkerställa god oljetillförsel till (den avancerade och dyra) hydraulpumpen under t ex kyla då viskositeten (och även oljedensiteten något) ökar.
Ligger man i underkant på alla faktorer så kommer systemet att falera om t ex kyla sätter in, eller om pumpen blir sliten så att den "suger" sämre (inte kan skapa tillräckligt stort vakuumutrymme), vilket medför en kapacitetsminskning...
Jag skulle vilja påstå att "sughöjd" och ledningsdiameter är de två faktorer som man i första hand enkelt kan påverka när man konstruerar hydraulsystem. Av det två så är ökad ledningsdiameter den faktor som påverkar övrig design minst och är därför att föredra.
Jag vet att du känner till alla dessa saker "var för sig" men kanske inte tänkt på att sätta ihop dem som jag gjort nu. Det kan ju också finnas följare av tråden som inte har samma kunskap/erfarenhet som "oss äldre"...