Maskinisten

Min pump är en Denison PV10-2R1C-LO2

Googlade o hitta massa info

Max flöde är 20.6 cm3
Max kontinuerligt tryck 240 bar
Intermittent 310bar

Kan tänka mig att 310bar kan va bra vid vedklyvning
Max varv 3000 rpm
Kör min pump på 1430 rpm

Hitta i nån PDF där att vid 1800rpm och 248bar och max flöde gick det år 20kw ungefär. Min elmotor är på 7.5kw bara.
Så en dieselmotor på denna pump är nog inte fel

/TILLÄGG: Den där Gorillabac log lifter var inte dum den Smart för lasta på tunga grejer på en pickup också. Inte alls tokigt. Har aldrig sett en sån förut.

Jag har alltid gamle Valle och skogsvagnen på vedbacken. Det som kapas m motorsåg och är för tungt för mig lyfter jag t klyven m vagnens kran.

magloman skrev:
Max flöde är 20.6 cm3
Max kontinuerligt tryck 240 bar
Intermittent 310bar

Kan tänka mig att 310bar kan va bra vid vedklyvning
Max varv 3000 rpm
Kör min pump på 1430 rpm

Hitta i nån PDF där att vid 1800rpm och 248bar och max flöde gick det år 20kw ungefär. Min elmotor är på 7.5kw bara.
Så en dieselmotor på denna pump är nog inte fel

Hydraulisk effekt kan enkelt beräknas med formeln
"kW = l/s × MPa"
Så med dina maxvärden på din pump
Deplacement=20.6cm³
Varvtal=3000rpm/60=50 varv/sekund
Flöde=1030 cm³/sekund=1.030 l/sekund (=61.8 l/min)
Tryck=240bar=24MPa
hydraulisk effekt P=1.030×24=24.72 kW
Verklig erforderlig motor effekt blir något högre pga mekaniska friktions förluster
Verkligt flöde blir något lägre pga inte läckage i pumpen

Angående "310 bar" intermittent tryck så ska man komma ihåg att de flesta komponenter som ventiler och cylindrar är normalt klassade för runt 200 bar. Vill man kunna hantera högre tryck så blir komponentpriserna en hel del högre. Men ditt resonemang är rätt, en kort högtrycks-puff för att spräcka sedan lågtryckshydraulik för att klyva.
Det är därför tvåstegspump är så enkel och bra, den spräcker med högt tryck och lågt flöde under 0.5s-1s, och "7.5kW", och klyver med lågt tryck och högt flöde, under 4s-5s och "7.5kW". Precis som en mer än 10X dyrare och mera effekkrävande variabel pump

Min funkar kanon och går på bara 7.5kw

Är din pump verkligen effektreglerad Magloman? det borde finnas en kompensator som känner vinkeln på pumpen, och den kan jag inte se några spår av. Inte på utsidan i alla fall.

Den har i alla fall mekanisk begränsning för maxflödet, med den stora justerskruven mellan sug & tryckanslutningarna. Det är ett uppskattat tillbehör som är vanligt på industripumpar.

Vet inte vad det heter men när klyven går lätt går den fort och när det går tungt stannar klyven nästan och man ser att trycket går upp till max(vad jag ställt in).
Var det svar på frågan?

Kollar man databladet så är min ”L” som betydde load sensing tror jag det stod.

Load sensing är inte det samma som "power, eller torque control" vanligt tillsammans, men det ena ger inte automatiskt det andra.


En LS-pump vinklar ned vid sitt inställda maxtryck även om riktningsventilen kallar på max flöde, en pump med "torque control" reglerar förhållandet mellan tryck och flöde steglöst så att maxeffekten (summan av tryck & flöde) inte överskrids.

Öhhh... jaha ok

Står nog mer att läsa i databladen för den som begriper.
Kan bara förklara hur den funkar i praktiken.

Ska kika i bladet när jag är lite piggare, det kan ju vara någon snajsig lösning utöver det vanliga.

Effekt-regulatorn heter T, ist för L, som i exemplet ovan. Den verkar mäta flödet genom tryckfall, ist för att ha kontakt med "vaggan". Blir väl kanske någon enklare variant.

Jag skulle vilja ha tips på hur jag stadgar upp min konstruktion av UPE-balkar då den har en tendens att vilja vrida sig.

Har en idé om att sätta typ revben längs hela vägen, som ett T. En bit rakt in och sen en bit som ett lock över den andra.

Vid det bakre fästet var det uppenbart lite för klent, så jag svetsade på två plåtar där, men är rädd att de kanske var för klena, bara 4-5 mm, hade det gjort någon skillnad om jag använt grövre?



Edit: En bild till.



Edit 2: Går det att bygga ett fackverk av armeringsjärn? Det är billigt, enkelt att såga och enkelt att svetsa.

En öppen profil har det problemet. U-balk inte minst.
"Boxa" (ev intermittent) slut profilen längs med.

Tänkte samma sak men kände att jag behövde titta närmare på konstruktionen. Att helt svetsa ihop de två balkarna tar ju styrningen av släden ur funktion. Dock kan man ju föreslå att svetsa ihop dem i fram och bakände men då blir ju inte konstruktionen isärtagbar, vilket kan vara smart att kunna göra i ett prototypstadium.
Skulle behöver lite mera om orsaken till att balkarna vrider sig. Vrider sig balkarna mot/från varandra eller vrider sig båda åt samma håll?
Är det "glapp" i bultförbanden som tillåter vridning?
Plåtarna du svetsat på gör nog inte nån mera verkan om det är tjockare. Och om hela balken vrider sig så har dessa plåster minimal påverkan.
Vridning och böjning är ju materialets sätt att besvara kraftpåverkan. Det är nåt man måste tillåta annars brister materialet i stället.

akkamaan skrev:Tänkte samma sak men kände att jag behövde titta närmare på konstruktionen. Att helt svetsa ihop de två balkarna tar ju styrningen av släden ur funktion. Dock kan man ju föreslå att svetsa ihop dem i fram och bakände men då blir ju inte konstruktionen isärtagbar, vilket kan vara smart att kunna göra i ett prototypstadium.

Nej precis, inget svetsande än.

akkamaan skrev:Skulle behöver lite mera om orsaken till att balkarna vrider sig. Vrider sig balkarna mot/från varandra eller vrider sig båda åt samma håll?

Här kanske man kan se lite:

https://photos.google.com/share/AF1QipP ... lSUzhrNGJB

akkamaan skrev:Är det "glapp" i bultförbanden som tillåter vridning?

Jag tror inte det.

akkamaan skrev:Plåtarna du svetsat på gör nog inte nån mera verkan om det är tjockare. Och om hela balken vrider sig så har dessa plåster minimal påverkan.
Vridning och böjning är ju materialets sätt att besvara kraftpåverkan. Det är nåt man måste tillåta annars brister materialet i stället.

Det svetsade jag på för att spetsarna vek sig neråt eftersom de inte har något stöd alls.



Jag har också funderat på att jag helt enkelt skall låta den flexa lite.

Du pekar inte på nån specifik bild men en teori är att när fyrvägskniven startar klyva "100 mm" från balken och när veden trycks förbi kniven så minskar avståndet med halva knivtjockleken vilket kommer att pressa balkens utsida nedåt och orsaka "vridning".
Om du tittar på kommersiella klyvare som har komplexa stjärnknivar så är "ingångsöppningen i ett fyrkantigt klyvhål mindre än utgångsöppningen. Detta för att veden skall släppa kniven utan att orsaka onödig friktion.
Din "V"-slipade egg gör utgångsläget mindre. Den horisontella klyvknicen kan inte vara parallell med balken utan måste peka lite uppåt. Dessutom skulle slipa om den så att bara övre delen av eggen är fasad/vinklad. Detta är dock inte nödvändigt eller även inte tillrådligt på den vertikala kniven...