Jag och min vedklyv 2

[rospigg]

Min känsla är att en HEA/HEB är märkbart svagare än ett fyrkantrör med liknande materialtjocklek.
Två rör intill varandra på bredden som svetsas ihop och kniven, eller en holk för rörlig kniv, svetsas in mellan de två fyrkantrören.
Samtidigt kan ramen/rören användas som oljetank.
Glidskon för tryckplattan kan med fördel omsluta ramen.
Tillverka enkelt.

[edgein]

Min känsla är att en HEA/HEB är märkbart svagare än ett fyrkantrör med liknande materialtjocklek.
Två rör intill varandra på bredden som svetsas ihop och kniven, eller en holk för rörlig kniv, svetsas in mellan de två fyrkantrören.
Samtidigt kan ramen/rören användas som oljetank.
Glidskon för tryckplattan kan med fördel omsluta ramen.
Tillverka enkelt.

Tack! Jag skall kolla på det också, håller med om att det kan funkar bra med fyrkantsrör, dock kommer jag köra med externt hydraulaggregat så det blir ingen tank (men det går ju att ändra i efterhand) och jag kommer inte omsluta ramen eftersom jag har svårare att fästa eventuella stöd och avlastningsbord i ramen då.

Frågan om dimension på rören kommer osökt upp också.

[edgein]

Uppfattar jag det rätt som att en HEB 200 klarar 21 ton och om man räknar om kraften från en vedklyv som trycker 50 ton så blir det "bara" 16,65 ton baserat på exempel-måtten?

Dvs den skulle hålla?

eller tänker jag fel?

[Orsa]

Sett rent kraftmässigt: I-balk är den balktyp som är optimerad (vikt/styrka) för att ta böjkrafter. Exempelvis i bjälklag. H-balken är optimerad mot knäckning och är typiskt framräknad som pelare i stålstommar. Den har hög egenvikt i förhållande till upptagning av böjkraft och funkar sämre i exvis bjälklag då den inte klararlika stora spann.

Sen vill man kanske komma åt andra fördelar i vedklyven som att H-balken har bättre fläns att använda som gejdrar för löparen. En vanlig I-balk har ju fasade/lutande flänsar.
Men vill man hushålla med materialet och ta max böjkraft är I-balk optimal.

Kanske en I-balk med en gejderplåt på ovansidan är nåt att fundera på.

[Stridis2]

Min känsla är att en HEA/HEB är märkbart svagare än ett fyrkantrör med liknande materialtjocklek...

Pratar vi rena böjkrafter så har du helt fel. Börja betrakta ämnet som en massiv stång. Tag sedan bort hålrummet. Kvar har du hållfastheten. Då spelar det ingen roll om du har livet som ett stycke i mitten eller två sidoväggar, med exakt samma materialtjocklek så blir hållfastheten likadan.

Nu är, precis som Orsa skriver, H- och I-balkar tillverkade för att ta last på ett annat sätt än ett fyrkantsrör. H- och I-balkarna har oftast tjockare material i flänsarna än i livet, medan ett fyrkantsrör har dubbelt så tjockt livmaterial (två sidor) som vardera fläns.

Bara för skojs skull så körde jag en uträkning i Balkylen. Tog några siffror från tomma luften. Vi säger att vi ska ha en balk som är 8 meter lång och klarar 1500 kg punktbelastning mitt på. Detta klaras med en HEA-balk 160 * 160 mm med en vikt på 243 kg och en nerböjning på 49 mm.
Samma last klarar ett VKR-rör 160 * 160 mm med en vikt på 241 kg och en nerböjning på 55 mm.

Fyrkantsrör i detta exempel har alltså en marginellt lägre vikt men marginellt högre nerböjning. Kan också nämna att fyrkantsröret klarar max 1650 kg medan H-balken klarar 1850 kg.

För att återknyta till Orsas inlägg om I-balk så i ovanstående exempel så klarar man sig på en IPE 200 * 100 mm. Denna väger 179 kg, nerböjning 41 mm och klarar max 2200 kg.

Varför tjatar jag om vikten? Jo, det berättar ju dels om hur materialeffektiv balken är, men även vad det kostar om man ska köpa materialet.

[Stridis2]

Uppfattar jag det rätt som att en HEB 200 klarar 21 ton och om man räknar om kraften från en vedklyv som trycker 50 ton så blir det "bara" 16,65 ton baserat på exempel-måtten?

Dvs den skulle hålla?

eller tänker jag fel?

Med risk för att jag tänker fel (skulle stoppat en kudde i örat för läääänge sedan...) så, ja, du tänker fel. Lägg upp din balk på två stöd, ett i var ända. Då kan du punktbelasta mitt på med ca 42 ton innan balken blir permanent deformerad. Men eftersom man måste ha någon form av säkerhetsmarginal så använder vi en säkerhetsfaktor 2 i detta exempel, alltså du får bara belasta balken hälften så mycket, dvs 21 ton mitt på.
Bygger du enligt måtten i exemplet så får du bara belasta (=trycka med kolven) 16,65 ton. Sedan har du passerat säkerhetsgränsen. Kommer du att ha en tryckkraft på 50 ton så kan du trycka 33% mer än vad balken tål helt utan säkerhetsmarginaler. Du kommer med all sannolikhet att förstöra klyven!

Om jag inte drömmer mardrömmar just nu borde du använda en IPE 500 * 200 eller liknande.

[fretchi]

Men 50 ton, är det alls rimligt? Det är ju en mindre kantpress vi snackar om. Kommer all den kraften verkligen att behövas, någonsin?

[Bacon]

Min idé om att bygga en mycket kraftig vedklyv av skrot går ut på att ha kniven fäst i bägge ändar, som en liggande verkstadspress.


Bygge av vedklyv
https://r.tapatalk.com/shareLink/topic? ... source=app

[Stridis2]

...(Hur länkar man till min vedklyvstråd?)

F-n, kan inte sova, så då hamnade jag här igen.
Ska du länka till hela tråden så öppna tråden, klicka en gång uppe i adressfältet så allt blir blått (där det står något i stil med "maskinisten.net/wiewtopic.php..."), klicka Ctrl + "c" (eller högerklicka och välj "Kopiera"). Där du vill ha din länk klickar du Ctrl + "v" (eller högerklicka och välj "Klistra in").

Vill du länka till ett speciellt inlägg så leta upp detta inlägg och högerklicka på inläggsnumret (långt upp till vänster, precis under inläggsskribentens namn står "#1" eller vilket nummer nu inlägget har). Högerklicka på inläggsnumret och välj "Kopiera länkadress". Klistra in på samma sätt som i exemplet ovan.

[edgein]

Du menar denna bacon

Bygge av vedklyv

Jag skall likt stridis (försöka) sova så läser era inlägg imorrn.

[Orsa]

Kanske lite utanför tråden men ändå när vi funderar på krafter och teori kring klyvning.
Hydraulik i all ära men det är både dyrt och långsamt i en vedklyv. Jobbet blir gjort men nån större finess är det absolut inte. Hydraulik och klyvning bygger på brutal långsam kraft. Det ser vi ju nu när det kommer fram siffror. Fördelen är att man vet att det alltid funkar. Det finns kraft.

Om man tittar på hur och när man behöver kraften så är det i början av klyvningen innan det spricker. Bra precis som när man klappar till med klyvyxan. Resten är ju nästan bara handkraftsnivå och transportsträcka.
I en hydraulklyv blir liksom det stora problemet returslaget, när det bara tar tid och ingenting blir gjort. Det är som att jaga med mynningsladdare.
Hydraulik är också ett bra sätt att skapa värme i olja. Det är låg verkningsgrad.

Rotation är den enklaste maskinen. Roterande maskiner är det bästa som finns i jämförelse med linjära när man ska bygga något. Så ska man göra en "naturenlig" maskinklyv blir det att satsa på ex vis svänghjul med typ yxslag. I alla fall om man ska klyva mindre dimensioner. Det finns tid att med en "mindre" motor ladda ett svänghjul mellan slagen. Det behövs ingen större stomme för att hantera stora krafter heller. Man kan få en stor kraftutveckling när den behövs som bäst. Tittar man på gamla by-klyvar så var det ju roterande yxor.
Däremot lär man 2020 fundera på säkerheten så man inte hamnar på youtube med en självmordsmaskin för rednecks.

Annars är hydraulik fantastiskt på alla sätt och jag har själv byggt en hydraulklyv med cylindern inuti ett teleskop som jag sen har i rotatorn på kranen. Den är suverän att klyva grovt eftersom man slipper ta alla kubbar till klyven utan det funkar tvärt om. Man kan jobba på marken. Man kan också rotera och "plocka" och klyva/dela direkt i vagnen. Men jag vet också efter det projektet att det är kompromisser med dimensionering, förstärkningar, snedbelastning i löpare mm som man blir besviken på när man ska göra en lätt men kraftfull hydraulklyv. Då cylindern ligger ovanför kniven (parallellt) blir klyven kort, men det blir mycket besvärlig brytkraft/moment att ta reda på. Bäst är att en klyvcylinder ligger i linje med kubben/kniven, men då blir det en längre maskin. Ja, det finns säkert smartare lösningar men jag utgick från gårdsskrot, ett teleskop, och det funkade till slut i alla fall. Det jag vill säga är att det blir stor kraft att hantera i en hydraulklyv och man får tänka att det kan bli bryt som gör att inte all kraft hamnar i kniven när man kompromissat klart.

[magloman]

Du är på helt rätt väg Edgein. Kolla med lokala skrotar först om det finns nåt kraftigare i gömmorna.
Fick man välja fritt skulle jag tagit en grov I balk sen svetsat en bredare plåt upptill på den för släden. Då kan man göra den plåten i exaktare mått så släden går fint. Går även göra så släden går ta loss då utan skruva isär den helt.

[edgein]

Bygger du enligt måtten i exemplet så får du bara belasta (=trycka med kolven) 16,65 ton.

Mycket killgissningar här nu men...

Det finns inget i uträkningen för jämnviktsmoment som tar hänsyn till materialet utan det baseras bara på längd (A och B) samt tryck (KM).

Om ditt påstående ovan skulle vara rätt hade man väl också tagit hänsyn till materialet och dimensioner på det i själva uträkningen? Även om jag ändrar till en IPE 500x200 kommer uträkningen att bli 16,65 ton.

[edgein]

Men 50 ton, är det alls rimligt? Det är ju en mindre kantpress vi snackar om. Kommer all den kraften verkligen att behövas, någonsin?

Jag gillar inte din negativa ton fetchi. Behövs alltid mer kraft!

Skämt å sido så har du helt rätt, sällan det kommer behövas. Dock krävs det ju en del kraft när jag kommer sätta på knivar med fler skär. Exempel nedan.

[Stridis2]

Med risk för att jag tänker fel (skulle stoppat en kudde i örat för läääänge sedan...) så, ja, du tänker fel. Lägg upp din balk på två stöd, ett i var ända. Då kan du punktbelasta mitt på med ca 42 ton innan balken blir permanent deformerad. Men eftersom man måste ha någon form av säkerhetsmarginal så använder vi en säkerhetsfaktor 2 i detta exempel, alltså du får bara belasta balken hälften så mycket, dvs 21 ton mitt på.
Bygger du enligt måtten i exemplet så får du bara belasta (=trycka med kolven) 16,65 ton. Sedan har du passerat säkerhetsgränsen. Kommer du att ha en tryckkraft på 50 ton så kan du trycka 33% mer än vad balken tål helt utan säkerhetsmarginaler. Du kommer med all sannolikhet att förstöra klyven!

Om jag inte drömmer mardrömmar just nu borde du använda en IPE 500 * 200 eller liknande.

Glöm vad jag skrev (bortsett från att jag faktiskt varnade för att jag var trött och snurrigare än vanligt...). Rödmarkerat är det en stor röd bock för!
Balken kommer troligen att hålla men böja sig en del under pressningen.