BYGGA OM DRIVLINA PÅ BIL TILL "HYDROSTAT"

[AndreasBM]

Hej (kan ingenting om hydrualik och än mindre om hur man gör en skiss men det förstår ni säkert)

Jag skulle vilja prova att ersätta delar av drivlinan på en bil genom att ta bort "kardandelen" och ersätta med hydrualpump och därefter en hydrualmotor för att sedan ansluta till bakaxeln på bilen.

Jättekonstigt, jag vet men nu har jag låst mig på att testa det bara för att det verkar kul.

Någon som ser något hinder i att det skulle fungera (effektförlust eller vad som helst)?
Rekommendation av var jag hittar en "pump" resp. "motor"?
Funkar det överhuvudtaget så finns en tanke på att använda lösningen i ett EPA-bygge så effektförlust är snarare bra än dåligt.

Jag Googlade efter forum med kunniga om hydraulik och nu är jag här

//Andreas

[bonnen513]

Ja det går utmärkt.

Du behöver en variabel pump och variabel motor.

Det är relativt stora effektförluster men eftersom det kvittar för dig så kör på.

Det kommer mer svar senare med lämpliga grejer.

Vad får det kosta?

[magirus]

Trevligt me litt ovanligheter!!
Mye bilder o text vore skoj

[AndreasBM]

Ja det går utmärkt.

Du behöver en variabel pump och variabel motor.

Det är relativt stora effektförluster men eftersom det kvittar för dig så kör på.

Det kommer mer svar senare med lämpliga grejer.

Vad får det kosta?

Hej och tack för snabbt svar

Jag har ingen uppfattning om prisnivå men begagnade prylar är helt ok bara det funkar.....typ upp till 10´000:- kan det väl vara värt att testa i alla fall.

//Andreas

[akkamaan]

Jättekonstigt, jag vet men nu har jag låst mig på att testa det bara för att det verkar kul.

Grattis till den ekonomiskt oberoende livs-stilen

Någon som ser något hinder i att det skulle fungera (effektförlust eller vad som helst)?

Hur förväntar du dig att det skulle kunna fungera?

[Jac]

Hej (kan ingenting om hydrualik och än mindre om hur man gör en skiss men det förstår ni säkert)

Enig med Akkamaan, hydraulik är dyrare än man tror även om man vet att det är dyrt.
Dock förvånas jag ibland över vad folk lyckas skaka fram av begagnade grejor här på forumet.

I övrigt bör hydrostaten vara mellan motor och växellåda, då får du bäst utnyttjande av både hydrostaten och växellådan.

[MagnusGoransson]

På en EPA är det ju faktiskt ingen dum ide, då det förmodligen löser problemet med att den skall gå max 10 KM/H på lägsta växeln.

Kom dock ihåg att de effektförluster du få kommer att bli värme vilket du måste kyla bort på något sätt.

Behåller du växellådan så kan du ju ha en fast pump och en fast motor. Om pumpen har halva volymen jämfört med hydraulmotorn så har du fixat en 2:1 nedväxling (-läckaget). Har du den efter växellådan måste du har tuffa grejjer eftersom vridmomentet på utgående axel gärna blir motorns vrid x 4 (om ettans växel är 4:1). Högt vrid lika med högt (potentiellt) tryck.

[rospigg]

En fiskare här i närheten körde sin båt med liknande upplägg i många år, det fungerade bra.
Nu är en deplacementbåt mer tacksam då farterna är från noll till 15 Km/h. En bil bör väl pinna på åtminstone i 50-60?!

[AndreasBM]

På en EPA är det ju faktiskt ingen dum ide, då det förmodligen löser problemet med att den skall gå max 10 KM/H på lägsta växeln.

Kom dock ihåg att de effektförluster du få kommer att bli värme vilket du måste kyla bort på något sätt.

Behåller du växellådan så kan du ju ha en fast pump och en fast motor. Om pumpen har halva volymen jämfört med hydraulmotorn så har du fixat en 2:1 nedväxling (-läckaget). Har du den efter växellådan måste du har tuffa grejjer eftersom vridmomentet på utgående axel gärna blir motorns vrid x 4 (om ettans växel är 4:1). Högt vrid lika med högt (potentiellt) tryck.

Hej

Ja din analys är 100% rätt. Det är den irriterande faktorn att den "för göra max 10Km/h...bla bla bla...på lägsta växeln" osv osv.

Jag vet att det går att lösa den delen med dubbla lådor och räkna på utväxlingen.

Jag har byggt på b.la Nissan Navara och där löser problemet sig själv med 1án ppå främre och lågläge på den redan befintliga bakre lådan.

Att montera dubbla lådor själv tar onödig plats, det är svårt (för en amatör) att få det vibrationsfritt.

Det brukar gärna gå sönder mm mm.

Tanken var därför att laborera med en "hydraulisk lösning" för att kunna påverka flödet i hydrauliken och därmed "strypa" det till 10km/h. Därför gör det inget om det stjäl effekt för jag tänker att den borde väl ändå göra en bit norr om 30km/h utan att för den delen behöva varva särskilt mycket.

Sen anar jag att det såklart funkar enligt min bild men det ekonomiska blir ju en avgörande faktor. Dock vet jag inget om hur det funkar när man t.ex lägger i backen eller hur varm hydrauliken för den delen kommer att bli. Men det vore kul att testa.

//Andreas

[lagun49]

Hej (kan ingenting om hydrualik och än mindre om hur man gör en skiss men det förstår ni säkert)

Jag kan inte heller något om hydraulik, blir bara förvånad, att grejen bakom växellådan heter hydraulmotor, och den som driver kardanen heter pump?

SKall det inte vara tvärt om? För mig verkar det naturligt, att växellådan/motorn driver pumpen, som sedan överför kraften till en hydraulmotor?

[MagnusGoransson]

Jag kan inte heller något om hydraulik, blir bara förvånad, att grejen bakom växellådan heter hydraulmotor, och den som driver kardanen heter pump?

SKall det inte vara tvärt om? För mig verkar det naturligt, att växellådan/motorn driver pumpen, som sedan överför kraften till en hydraulmotor?

Du har helt rätt, pumpen skall ju vara på växellådan och motorn på bakaxeln. Det har bara blivit fel i skissen.

Dock går det ju utmärkt (i de flesta fall) att ha en hudraulmotor på båda ställena. Eller en pump (i vissa fall)... Bara för att krångla till det lite

[akkamaan]

Jag kan inte heller något om hydraulik, blir bara förvånad, att grejen bakom växellådan heter hydraulmotor, och den som driver kardanen heter pump?

SKall det inte vara tvärt om? För mig verkar det naturligt, att växellådan/motorn driver pumpen, som sedan överför kraften till en hydraulmotor?

Det kanske är ritat för motorbromsning vid körning i utförsbacke

Ett problem med att bygga hydrostat på en "bil" är att en bilmotor i regel har ett på tok för högt "effekt-band" vad gäller varvtal och kan behöva växlas ner innan man "stoppar in det" i pumpen. Så det kanske kan vara ide att ha hydrostatdelen bakom/efter den manuella växellådan. på det viset kan man enkelt anpassa pumpvarvtalet.

Att använda pump och motor med fast deplacement för att få en 2:1 nedväxling är ju att gå över ån efter vatten om kommer ju inte att ge något annat än ett hål i plånboken. Vitsen med hydrostat är ju
1. att kunna växla steglöst samt
2. att kunna få en "hydraulisk bromskraft" som blir lika hög som den hydrauliska dragkraften. Detta är dock endast en stor fördel på tunga maskiner som går i terräng

Sen har en hydrostat med både variabel pump och motor stora mekaniska friktionsförluster vid max utvinklad pump och max invinklad motor. Därför är det vanligt att man kombinerar hydrostat-driften med en automatisk växellåda efter hydrostatmotorn.

En annan aspekt med hydrostat är den steglösa växlingen, vilket gör att man ur bränsle-ekonomisynpunkt kör hydrostat-maskiner på ett relativt lågt straxt över max vridmoment fast varvtal.

Sen kan det behövas nån typ av effektreglering som gör att man inte "begär" mera hydrostat effekt än förbräningsmotorn kan avge vid ett visst varvtal. Maskin-dieselmotorer har ju i regel ett varvtalskontrollerande insprutningssystem som kan hjälpa till att möta ett ökat effektbehov när man kommer till ett "motlut". I fullt effektreglerade hydrostat-maskiner så håller en dator koll på alla varvtal, motor/pump, hydraulmotorns utgående varvtal till "automatlådan" samt automatlådans utgående varvtal. Har man inte ett sånt effektregleringssystem så måste föraren själv effektreglera med sitt pump/motor kontrollsystem (utvinkling/invinkling) så att inte förbränningsmotorn "stryper sig". På en normal bil med manuell växellåda sköts ju den "effektregleringen" med manuell ned/uppväxling alternativt slirning på lamellkopplingen. En bil med automatlåda har ju sin slirande momentomvandlare som kan "ta alla smällar", och kan således inte "tjyvstanna".

[MagnusGoransson]

Att använda pump och motor med fast deplacement för att få en 2:1 nedväxling är ju att gå över ån efter vatten om kommer ju inte att ge något annat än ett hål i plånboken. Vitsen med hydrostat är ju
1. att kunna växla steglöst samt
2. att kunna få en "hydraulisk bromskraft" som blir lika hög som den hydrauliska dragkraften. Detta är dock endast en stor fördel på tunga maskiner som går i terräng

Du har helt rätt, med ett undantag. När man bygger en A-traktor är nedväxlingen väldigt viktig. Du bygger ju om en personbil till att bli en traktor, för att kunna registrera den som en traktor.

En av (de dumma) reglerna är att fordonet måste ha minst två växlar och att den maximalt får gå i 10 km/h på lägsta växeln på fullt varvtal. Samtidigt får man inte begränsa motorns varvtal till under den punkt då motorn levererar 90% av effekten. Det innebär en omöjlig ekvation om man vill undvika att addera en ytterligare växellåda. Genom att "växla ner" med en fast hydraulisk krets så uppnår man enkelt 10 km/h-kravet.

När jag byggde a-traktor (för läääänge sen) så monterade jag en extra växellåda efter den första. Den bakre lådan var låst på ettans växel. Det arrangemanget höll genom besiktningen och nån vecka till, sen åkte den andra lådan ur och jag "fulkörde".

[G-son]

En av (de dumma) reglerna är att fordonet måste ha minst två växlar och att den maximalt får gå i 10 km/h på lägsta växeln på fullt varvtal. Samtidigt får man inte begränsa motorns varvtal till under den punkt då motorn levererar 90% av effekten. Det innebär en omöjlig ekvation om man vill undvika att addera en ytterligare växellåda. Genom att "växla ner" med en fast hydraulisk krets så uppnår man enkelt 10 km/h-kravet.

Mjaaa. Det finns inget krav på att ha två växlar, och den lägsta växeln ska ha hastighet 10km/h vid 2/3 av ursprungliga motorns maxeffektsvarvtal (vilket alltså blir 15km/h vid faktiskt maxeffektsvarvtal), om jag minns detaljerna rätt. Om man byter motor från högvarvig bensin till t.ex. en lågvarvig diesel kan man hamna på helt andra hastigheter, och inget i reglerna säger att man behöver någon snabbare växel alls - även om man givetvis VILL ha det.
Men ja, inte särskilt praktiska regler.

[MagnusGoransson]

Ja just, så var det ja. Otroligt dumt är det iallafall!


Skickat från min iPhone med Tapatalk Pro