edgein skrev: en cylinderdiameter på 120 mm för att trycka 22 ton vid 200 bar. Räkna med lite förluster så blir det verkliga trycket runt 20 ton.
Låt oss klargöra detta med hur förluster påverkar klyvkraften. Först, tillverkare anger inte max klyvkraft vid max flöde till kolven. Så länge kolven rör sig så är det hydrauliska arbetstrycket på kolven lägre än maxtrycket (max klyvkraft). Inte förrän tryckbegränsningsventilen öppnar erhålls max klyvkraft. Det förluster som uppstår är dels relativt små flödesförluster som är som störst vid maxtryck eller där kolven stannar pga av högt motstånd. Flödesförluster påverkar bara kolvens hastighet. Sen har vi tryckförlusterna som påverkar kolvens klyvkraft. Tryckförlusterna är som störst när flödet till kolven är som störst dvs tryckbegränsningsventilen är stängd. Detta innebär att max möjlig klyvkraft inte kan reduceras av någon av dessa två typer av förluster. Men den operativa klyvkraften (som är lägre än max klyvkraft) under kolvrörelse kommer att påverkas av tryckförlusterna.
Tror någon annan nämnde det innan men det är ingen nackdel att tryckstången är grov, till en cylinder på 120 mm så kan den utan problem vara 80-100 mm. Stödben från en lastbil är perfekt. De är alltid dubbelverkande också.
I dessa fall när man letar efter cylinder med grov kolvstån så är man ute efter snabbare returrörelse. Och visst kan det bli så men det kan också begränsa arbetsdagens längd pga att systemet måste vila för nedkylning.
Den dubbelverkande kolven på stödbenet till en timmerbil har grov kolvstång av flera olika orsaker.
En grov kolvstång står bättre emot böjning, vilket jag inte tror är den primära orsaken, utan det nog snarare för att undvika onödigt hög tryckförstärkning på på plussidan av kolven vid statisk last. Sådan tryckförstärking blir högre ju mindre dimension kolvstången har. Hög tryckförstärkning på plussidan innebär att man ögar risken för drift dvs stödbenen kläms ihop av inre läckage. Kan förklara detta vid förfrågan.
Denna stödbenscylinder med grov kolvstång är gjord för statisk användning, dvs antingen är kolven ute unde ca 1/2 timme under lasttning eller indragen under flera timmar av landsvägstransport och terminallossning. Om vi använder en sån kolv för en klyv/klipp så kommer vi att dra in kolven 1-2 gånger per minut.
När man drar in kolven på en differentialcylinder genom att skick pumpflöde till minus-sidan så kommer returflödet på plus-sidan att bli högre änpumpflödet pga av kolvstångens volym.
Om vi tar exemplet med 25 L/min till en kolv med 120 mm cylinderdiameter och en kolvstång med halva cylinderdiametern eller 60 mm så blir plussidan 33% större än minus-sidan och returflödet blir 33% högre än pumpflödet eller ca 33.4 L/min. Det brukar ett normalt konstruerat system kunna hantera. Vi får visserligen en något ökad värmeutveckling på returen men inget som bekymrar.
Om vi nu tar samma cylinder med grov stödbens-kolvstång och ger kolvstången en dimeter på 100 mm så kommer returflödet från plus-sidan att förstärkas till 81.9 L/min.
Om vi nu gör misstaget att dimensionera ventiler och ledningar efter hur stort pumpflödet är så kommer vi att få ett baktryck på plus-sidans retur som kommer att ge upphov till stor värmeutveckling på grund av att en klyv/klipp-kolv arbetar in och ut hela tiden. På ett stödben så blir den förlusten försummningsbar då det bara sker ett par gånger per dag.
Samma typ av flödesförstärknings-problematik får man vid regerativ drift med för klen kolvstång.
Sammanfattningsvis så måste man vid intermittent drift med differentialcylinder alltid dimensionera efter det maximala flöde som kan uppstå i systemet och inte stirra sig blind på pumpflödet.
)
