Hopsan har tydligen en väldigt effektiv algoritm som slår dom flesta på fingrarna när det gäller snabbhet och stabilitet. Dock är det utvecklat av universitetsfolk för universitetsfolk så det är allt annat än användarvänligt och nån egentlig användarmanual som är till nån hjälp finns inte.
Många komponenter verkar ha blivit skapade av en tillfällighet för att nån doktorand behövde den till sin avhandling. Nån cylinder har t.ex. positiv
riktning definierad som att stången går inåt. En del svärande och gråtande innan man kom på det...
I praktiken måste man nästan köra en separat liten simulering för varje ny komponent man ska använda, bara för att lära sig hur den funkar.
Man kan inte bara koppla ihop en massa pumpar, ventiler och cylindrar och sen trycka run och tro att det ska funka, det gör det absolut ALDRIG. Varje liten modell är en kamp om att få ting att funka, riktningar på laster och rotationriktning på motorer är alltid en utmaning. Jobbar man med det varje dag så får man säkert flyt i det efter ett år eller så men det är inte så många som gör det…
Där finns dock några exempelmodeller som man kan lattja med och modifiera.
Som vanligt i simuleringsprogram är det också ett antal parametrar på varje komponent som är okänd, t.ex. frktionstal på en
slid. Såna tal finner man heller inte i några datablad och ofta finns dessa tal inte hos producenten heller. Om parametern anses viktig så måste då komponenten köpas in och mätas upp på ett lab.
På det flesta komponenter ligger det inne ”typiska” värden men om det är bra nog vet man inte, speciellt inte om komponenten ska skalas upp eller ner mycket.
Vad jag minns på rak arm så var det dock inte möjligt att designa krypspår eller definiera flödeskaraktäristik för en
proportionalventil (i SimulationX har jag för mig det var mycket goda möjligheter för det).
Där finns såklart även ett ”signal line” -bibliotek om man vill bygga modeller på låg nivå. Det funkar utmärkt men att lära sig bygga dynamiska modeller på den nivån blir lite motigt för dom flesta. Man måste lära sig ett helt nytt sätt att tänka fysik/matematik, ett sätt som man inte visste fanns. Ganska kul när polletten trillar ner men det är ju begränsat vad nytta man har av det. Modellerade ett lite lattjo
kylsystem förr inte alltför länge sen, olje/vattenkylare som skulle kombineras med vatten/luft
kylare. Ett testsystem som aldrig blev byggt som tur var men Hopsan modellen funkade fint.
Generellt sätt är ju simuleringar till för att studera dynamiska förlopp, alltså svängningar, vibrationer och acceleration samt inte minst closed loop
control inom reglerteknik. Vill man räkna ut hastighet på en vedklyv så funkar Excel mycket bättre.
Den ända nyttan med Hopsan för enklare ting är att man kan koppla ihop en massa slangar och rör och få ut ett tryckfall på det men inte heller detta är särskilt enkelt, man måste koppla varannan P och varannan Q komponent så det blir många små volymer.
Dräneringstid av
ackumulator är en annan "enkel" sak som är lättare i Hopsan än i Excel.
På jobb blir det kanske en liten ”mini simulering” av nåt litet delsystem vartannat eller vart tredje år eller så, så min erfarenhet med simuleringar är begränsad.