För en tid sen stötte jag på denna intressanta artikel:
http://www.mekefalk.se/Mekefalk_sid_42.pdf
Sedan ett par år sedan har man alltså utvecklat och tagit i bruk ventilbord med delade slider!
Vi har av tradition vant oss vid att alla hydrauliska funktioner styrda från nån typ av ventilbord går genom en ventilslid. En slid för varje hydraulfunktion(cylinder, motor, osv). Sliden har styrt cylinderns båda portar(A&B) samtidigt. I ventilblocket finns kanaler som medger detta. Oljan som kommer från ena portutgången på ventilen går som bekant in i ena porten på cylindern och kommer tillbaks från den andra och far tillbaks in i ventilbordet och vidare till retur. Beroende på hur själva sliden är slipad får man olika egenskaper på hydraulfunktionen. Tex bomcylindern på en skogskran där cylinderns A-sida(den större kolvareasidan) sköter lyftningen och B-sidan sänkningen, är ju en funktion som alltid belastas mer eller mindre tungt åt ett håll(A-sidan) men relativt lätt åt andra hållet. Den sliden kan ha tätare öppning på A-porten jämfört med B-porten för att kranbommen inte ska dampa i backen helt okontrollerbart vid sänkning. Detta gör också att pumpen hinner bättre med att fylla B-sidan. Andra saker som inverkar på slipningen är t ex skillnader i tryckarean på cylindern. Det gäller alltså att få fram ett lämpligt tryckfall som funkar hyggligt i de flesta lägen. En liten skiss för att förtydliga området som kräver stor måttnogrannhet(strypningen vid pilarna).
Ibland kan man ha ett litet jack skuret över kanten på slidytan ifråga också. Allt för att få så bra följsamhet som möjligt i rörelserna.
En skärning på en traditionell enslidig ventil med elektrisk förstyrning av servostyrningen.
Allt detta gäller alltså vanliga öppna, rundpumpande hydraulsystem men också system med stängda centrum, typ LS(load sensing) system med såväl direktstyrda, servostyrda som elektriskt förstyrda ventiler.
Revolution!!!
På Ultronics(del av Eaton) http://www.eaton.com/EatonCom/Markets/H ... /index.htm har man delat ventilsliden i två delar. Både A-port och B-port har separat slid som styrs med hjälp av diverse givare i respektive port. Ventilborden är förstås fullständigt elstyrda så det är datorn som håller reda på sliderna. Fördelen med detta system är många. Iom att sliderna hela tiden styrs optimalt så får man i alla lägen rätt utslag/rörelser oberoende av laster, lutningar mm. Allt detta med reducerad energiåtgång(värmealstrande).
En skiss på Ultronics ventilen med skild slid för respektive port.
Ingen expert på detta jag, så jag citerar pdf:en ovan:
Detta ventilkoncept kräver lägesgivare på sliderna och tryckgivare på alla anslutningsportar på ventilen. Lämplig slidutstyrning beräknas fram utifrån spakutslag och tryckfallen över sliderna så att rätt flöde och därmed hastighet fås.
Förutom att kunna energioptimera funktioner genom att utnyttja tyngkraften kan effekt återföras från till exempel en sänkande lyftcylinder till pumpkanalen för att driva andra rörelser med. Även hjälpfunktioner som traditionella ventiler behöver kan programmeras in. Till exempel funktionen av chockventiler, separata tryckbegränsare för enskilda arbetsportar, kompensatorslider för tryckoberoende flöde, matarbackventiler med mera. Det hela ligger i mjukvaran som vid intrimning på en ny maskin tar hänsyn till mekaniken så att de önskade egenskaperna uppnås. Detta är framtidens ventilkoncept.
Jag hade gärna klistrat in hela pdf-sidan men det är ju det här med upphovsrätt...
Kanske Holger lägger upp den, så slipper jag åtal. 
Ventilbordet finns alltså för närvarande bl a i Rottnes stora skotare. Om nån känner till andra maskiner som har detta så säg till. Vid sökningar kan man testa t ex detta:
http://www.google.fi/search?hl=sv&q=twi ... ulic&meta=
Det kommer nog en del annat med också...
I denna broschyr står det lite om det hela också:
http://www.weatherhead.com/products/pdf ... 003-E2.pdf
Okej, så det har några år på nacken detta, ibland tar det länge innan man ser ljuset.
Kanske det finns nån som inte känner till detta ännu...
Det får jag ta och kolla upp.
Man satsar bl a på att effektivera/vidareutveckla det här med regenereringssystem, dvs att ta tillvara oljeflöde/tryck från "använd" 
