Vad är det som har hittat till mig? Transformator Tranås

[Göran Ekman]

Den här svetsen hittade tillbaka till ”Stigs verkstad” det är verkstan där jag bor nu. Stig var mannen som byggde verkstan som jag har idag. Han jobbade som reparatör på en lokal såg/hyvleri Mossboda Såg. Samt var den man åkte till för att få saker reparerade.
Verkstan ska vara byggd -67. Svetsen kan vara från samma tid ?
Det var en svets som mer eller mindre dagligen kördes imellan Norråmyra och Mossboda.
Hans son hörde av sig och undrade om jag ville ha svetsen.
Om den funkar? Ingen aning. Ännu.






Verkar var 180A vid 60% intermittents.
Den är jätte tung. Min 150A Luna LDA är mycket lättare.
Känns rätt att svetsen kommit ”hem” igen. Den kördes hit av Stigs son på samma Heby trailer som den fraktades på till sina jobb förut.
Vad är det som har hittat hit?
Vad kan det vara för tillverknings år?
Göran i Norråmyra

[torbjorn_forsman]

Det ser ut som en svetslikriktare där strömmen regleras genom att en del av transformatorkärnan flyttas (alltså ingen tyristorstyrning eller liknande). Allmänna utseendet gör att man skulle kunna gissa på andra halvan av 1960-talet som årgång. Kanske serienumret ska tolkas som att den är tillverkad år 1969 och exemplar nummer 9 under det året?
Om man tar av kåporna kanske man kan hitta någon komponent (t ex likriktardiod) med datumstämpel.

[Skru'are]

En gissning att den är från 1969...
Läderremmar över huven som på en riktig sportbil :thumme
"Tvåväxlad".

Jag skriver för sakta.........

[Göran Ekman]

Läder remmarna tror vi att Stig monterat det finns andra låsningar som förmodligen tappat spänsten. Ska lyfta på kåpan innan jag provar att svetsa med den.
Mannen som kom med svetsen, mindes att den här var pappa rädd om.
Göran i Norråmyra

[Göran Ekman]

Då har jag lyft på kåpan. Blir inte helt klok på vilken funktion som läderremmarna fyllde. Kåpan satt förutom med läderremmarna fast med 4st plåtskruv och 8st popnit.
Det jag hittade under kåpan ser ut så här.






Det som gör mig positivt överraskad är att den är så ren på insidan ett tunt dammlager bara.
Har petat på kablar för att få koll på isoleringen verkar fräscht.
Något man bör kolla innan man sätter i handsken i vägguttaget?
Göran i Norråmyra

[torbjorn_forsman]

Blås rent med tryckluft och dra efter alla elanslutningar, sen går det nog bra att provköra. Fläktmotorn kanske behöver några droppar olja om den har glidlager.

[Göran Ekman]

Tack för svaret känns rimligt.
Den här svetsen är märkt 180A, bara på kul kollade jag på en Kempi inverter 180A. En sådan väger 5.4kg den här väger åtminstone 20 gånger mer. Vad drar man förslutsatser av det? Vet inte.
Göran i Norråmyra

[torbjorn_forsman]

Att elmaskinlärans gamla regel 4,44*BANF fortfarande gäller.

Den gamla Tranåssvetsen har ju ingen kraftelektronik mer än likriktaren, transformatorn matas alltså med elnätets 50 Hz. Nu är det så att tvärsnittet på järnkärnan i en transformator för en given effekt kan minskas i samma grad som man ökar frekvensen. Om nu den moderna Kemppi invertersvetsen kanske arbetar med en switchfrekvens på 50 kHz, alltså 1000 gånger elnätets frekvens, så skulle teoretiskt sett järnkärnans tvärsnitt kunna minskas till en tusendel, och då blir transformatorn såklart i motsvarande grad lättare - det går ju åt mindre koppar för att linda runt en tunnare kärna också.

[valberga]

Slutsatsen är att den är hållbar. Allt är överdimensionerat, så den bränner inte sönder så lätt när/om elektroden bränner fast för länge = inget elektronik

[torbjorn_forsman]

En sak man kanske ska se upp med är RC-nätet som ska skydda dioderna mot överspänningar. Kondensatorn som sitter fastnajad på ett hörn av en av kylplåtarna ser ut att vara en elektrolyt, och sådana kan ju torka ut med tiden. Motståndet i serie med den är ett kolmassamotstånd, de kan ändra värde eller få andra konstigheter för sig när de blir gamla.

Med tanke på att det är ett 60-talsbygge, är det troligt att dioderna inte direkt är överdimensionerade varken när det gäller ström- eller spänningstålighet. Kiseldioder var dyra på den tiden och man kostade inte på kraftigare typer än absolut nödvändigt.

[Göran Ekman]

Har något mindre svets jobb på gång, få se om den funkar, min favorit sedan tidigare en Luna likriktare LDA 150 från 80talet som min pappa köpte, funkar inte just nu. Finns någon tråd om den också, men det tar vi någon annan dag.
Har en liten Migatronic inverter som grabben använder för TIG svetsning Focus160. Den har jag kört en del pinnne med upplever den som rätt okej att pinnsvetsa med, men inte bättre än Luna LDA150 svetsen.
Inbillar mig att en svets som Transformator Tranås med sin vikt, den är släp bar på ett betonggolv (små hjul). En sån svets skulle väl bli ganska dyr att tillverka idag.
Sedan är det en rätt stor poäng att ha en svets som är bärbar när man änglar sig åt reparations och montage arbeten.
Sedan finns det en känslomässig sida också. Kan inte tänka mig att skicka iväg pappas Luna svets. Samma lika med polarn som kom med TT svetsen till mig är väl inte så mycket prylar som kan krångla på dom svetsarna.
Göran i Norråmyra

[Göran Ekman]

Kom på en grej till jag gillar på TT svetsen. Svets kablarna är grova, kan vara 50mm2. Mjuka som en överkokt spagetti.
Göran i Norråmyra

[Turbodiesel]

Det är gissningsvis fintrådiga gummikablar, mjuka året om, till skillnad från dagens vanliga plastkablar. Gummikablarna tål dessutom svetsloppor, en fördel på en svets enligt mig..

[Göran Ekman]

Torbjörn RC-nätet ? Ligger utanför det jag begriper.
Den långa svarta,ett kolmassa motstånd sedan en kondensator sedan ett ”vanligt” motstånd.
Dessa samverkar för att skydda dioderna på något vis.
Blåste ren svetsen igår. Tittade lite närmare på prylarna verkar som att det är bytt någon gång. Varför? Lödningarna ser lite kladdiga ut.





Man ser lite av texten på kondensator.
Min känsla är att peta inte på grejorna Göran.
Kan jag på något vis kolla dessa prylar?
Göran i Norråmyra

[torbjorn_forsman]

Motstånden kan man ju ohmmäta med en vanlig multimeter (ev måste man lossa ena änden först om något olämpligt ligger parallellt och stör mätningen). Det färgmärkta kolmassamotståndet ska vara på 5,6 kohm, och det andra finns det säkert också märkning på om man tittar noga och kanske torkar av det. Gamla kolmassamotstånd bör man gärna ohmmäta två gånger, och polvända multimetern mellan mätningarna. Får man inte samma värde med båda polariteterna så är det bäst att byta motståndet även om det i och för sig ligger inom tolerans.

När det gäller kondensatorn så kan man visserligen mäta kapacitans med en del vanliga digitalmultimetrar, men det är en ganska opålitlig funktion som inte säger allt om kondensatorns skick. Är man tveksam, och i synnerhet om man också ser andra tecken på att den kan vara dålig (t ex om den verkar ha läckt eller om gummit runt pluspolen har börjat få sprickor), så är det kanske säkrast att byta den ändå.