Svetsa med pinne?

**#106** » 13:00:36, 31-01-2008

Tagew skrev:Hej, kanske det vore dags för en separat lista med elektrodbeteckningar och vad för material de olika typerna passar till.

Starta en ny tråd i forumet Svetsning. Robban (eller ngn annan moderator) eller jag kan göra den klistrad.

Min Youtube-kanal · **#107** » 13:06:17, 31-01-2008

Den första tanken som slår mig är att vi kanske skulle ha Holger att lägga upp en databas åt oss. :mrgreen:

Nåja, skriver vi i en vanlig tråd så är det risk att det blir en massa tjafs mellan de riktigt värdefulla inläggena...

Fast egentligen... :klia:

Vad är det som ni tycker skulle vara viktigt? Jag tycker att har man esabs reparationsanvisningar och esabs tillsatsämneskatalog så har man väl allt man kan tänkas behöva veta, eller? Dessa båda skrifter hittas här: http://www.maskinisten.net/viewtopic.php?t=4517

Men sedan kan man förstås föra intressanta diskussioner om ens egna åsikter/erfarenhet av elektrodsorterna/märkena hur mycket som helst, men en tabell... jag ser just inte nån ytterligare nytta med ännu en tabell. Förklara gärna mera vad som saknas i esabs handböcker. :buga:

Kanske skulle räcka med ett ny tråd kallad "Elektroder" eller liknande. :klia:

**#108** » 13:09:09, 31-01-2008

ja-bond77 skrev:Den första tanken som slår mig är att vi kanske skulle ha Holger att lägga upp en databas åt oss.

Då måste det definitivt hända mer i databasen än i bulthålsdatabasen! :hotar2:

Där händer inget ...

Nej men ärligt talat ... vilka informationer skulle man ha med i en elektrod databas, rent teoretiskt?

/H

**#109** » 18:13:06, 31-01-2008

Man skulle ha en sk. crosslista så man kan läsa ut att elektrod av fabrikatet XX och bereckningen 1234 är jämför bar med YYY 3456 och ZZÅÄ 8900.

En liten varning dock, hittar ni Hägglunds Speedcord så passar dom väldigt bra hos skrothandlaren. :djaevul:

**#110** » 21:21:11, 31-01-2008

Tack ja-bond77, denna har jag inte hittat trots att jag varit inne på Esab och tittat. Den skall nog skrivas ut och placeras i en mapp i verkstaden som uppslagsbok efter att man läst igenom vad där står. Det är nog ungefär vad jag var ute efter, då är det eventuellt "crosslista" man kunde ha nytta av ibland om man kommer över elektroder av något annat märke.
Märkligt vad man kan missa många bra dokument trots att man ibland snurrar på rätt mycket på nätet, därför är ju dessa forum guld värda, synd för dem som inte hittat hit.

Nu börjar stormen komma även till Åland.
Mvh Tage W.

Min Youtube-kanal · **#111** » 22:22:23, 31-01-2008

Exakt!!!

Själv blev jag utan lamineringsfickor efter de första 200 sidorna men jag har 400 fickor på beställning så minsann om jag inte ska få det färdigt snart. Blir ju närmare 700 sidor totalt(med båda katalogerna). :uupps:

Tagew: Du skriver i "ental-singular" men jag hoppas att du noterade båda pdf:erna som nämns i tråden... :klia:

Jo, en jämförelselista är ju nog inte helt fel. Den där elgalistan jag länkade till tidigare hade ju bara typ fem märken redovisade... dessutom var den ju faktiskt på finska(med svensk pärmsida). Tyvärr har jag inte lyckats hitta någon svensk version av den...

Håll i hatten!

**#112** » 13:23:09, 12-02-2008

ja-bond77 skrev:92,18 för gjutjärn.

Varsågod nästa!

Lite

, men ändå:

Jag lagade en gammal gjutjärnskamin en gång, och 92.18 med förvärmning funkade inte alls. Med gassvetsen, fluss och gjutjärnspinne funkade det jättebra!

Min tanke var att det var för mycket kol i materialet eftersom det varit eldat i kaminen i mååånga år, och att gasen i viss mån "brände bort" det!? Nu är ju jag bara en glad amatör, men tipset kanske är bra ändå! :grin:

Om nån av er vet hur det är så vore det kul att höra varför gassvetsen funkade så bra...

För övrigt: Om jag var tvingad att bara ha en svetsutrustning i verkstaden skulle det bli gas! Klarar rostlösning, skära plåt, bockning, svetsning, lödning, lagermontage, krympa plåt, göra upp eld i kaminen och mycket annat!! :back_to:

**#113** » 00:32:30, 28-03-2008

nixs skrev:Nu så börjar det bli många olika bud på saker och ting! Inte för att kritisera dig Holger men för att korrigera dig. Pulversvetsning som nämns som metod ovan är en helt annan än den du letade upp på Google. Vi brukade säga påläggssvetsning på pappersbruket för det var vad vi använde den till där. Byggde upp nerslitna axlar och pumphus mm, väldigt dyrt dock! Titta på länken till ESAB så får ni en uppräkning av olika metoder. http://www.esab.se/Templates/T026.asp?id=13133 under rubriken Pulverbågssvetsning, detta används till långa raka horisontella svetsar eller om du har runda svep uppspända i svetsjiggar som kan rotera föremålet man svetsar. Liknar mycket Rörtråd i resultat, detta räknas väl som en form av Mag/Mig svets men jag brukar benämna den för sig själv för att vara tydlig. Jag känner dock inte så många som kör med Rörtråd hemma, nackdelen är att du måste ha horisontella lägen för att kunna använda den. Det nämns att inga verkstäder svetsar med pinne längre för att det tar så lång tid, visst det är sant. Många gånger så räcker det med Mag/Mig svetsning ur hållfasthetssynpunkt och det går mycket snabbare än med pinne. En sak bara! Mag/Mig är mycket känslig för föroreningar i fogen tex färgrester, olja och dylikt och gasen kan ju blåsa undan om man är ute. Mag/Mig är en "kall" metod, inträngningen är liten i förhållande till pinne. Skall passa på och nämna att när jag jobbade på mekanisk verkstad tidigare så var det cirka 75% Mag/Mig-svetsning kanske 15% Tig, 8% Rörtråd och 2% Pinne. Pinnen kom fram när det var riktigt noga med hållfastheten och kvaliten. Vi svetsade detaljer till Hägglunds bandvagn med Mag/Mig och det var röntgenkrav på detta, så att använda Mag/Mig när det är noga är inte problematiskt vid tunnare material. Rörtråden användes mestadels till fläkthjul till kastfläktar för ensilagehantering för lantbruk med grövre tjocklekar på materialet. Ett hjul hade 5 vingar med 1600 mm diameter, rotationshastighet var rekommenderad till 800-1000 rpm men en del körde dem betydligt snabbare. Användningområdet var att skicka upp färskt ensilage (gräs) i ett silotorn till foder för kor, ungefärlig kapacitet 60 ton foder/timme. Anledningen till att vi inte Mag/Mig-svetsade dessa detaljer var helt enkelt att det inte höll!

Slutsats enligt mig som jag fick lära mig i yrkesskolan Industriprogammet:

Mag/Mig till tunnare material ungefär upp till 10 mm

Tig till rostfria material, rotsträngar med mycket höga krav, när du vill ha små svetsar med hög hållfasthet och som ser bra ut, jämna släta mm

Pinne till i princip allt!

Rörtråd ungefär som pinne men med skillnaden att du inte klarar lägessvetsning. Under-upp, Vertikalt osv

Måste göra ett litet inlägg här , har kört mycket stigande stumsvets med rörtråd , då med solidtråd som rot förståss :-)

.Det la vi prov på via stk om jag inte minns helt fel !
För övrigt körde jag pulversvets på mitt gamla jobb a-mått 5-7 på en sträng , tråden var 4mm om jag inte minns fel .

**#114** » 17:23:06, 28-03-2008

benkt skrev:Måste göra ett litet inlägg här , har kört mycket stigande stumsvets med rörtråd , då med solidtråd som rot förståss .Det la vi prov på via stk om jag inte minns helt fel !
För övrigt körde jag pulversvets på mitt gamla jobb a-mått 5-7 på en sträng , tråden var 4mm om jag inte minns fel .

Orkar inte med detta mer, läs resten av tråden så får du uppföljning av ovan påstående och även en utredning angående begreppen! :wave:

**#115** » 18:00:57, 29-03-2008

Titta, en till som skrev samma som jag om vad pulversvets är för nåt, det som visas på bilden är termisk sprutning. :mrgreen:

Men en fråga om fläkthjulen som ni svetsade endast med pinne för att få det att hålla bara. Vad var det för tjocklek i matereialet på dessa?

**#116** » 21:20:16, 29-03-2008

Det var rörtråd till fläkthjulen och inte pinne, men vi svetsade ibland ett hundben till en stor hjullastare och det var pinne som gällde.

**#117** » 23:53:32, 29-03-2008

Har också alltid tänkt att det är pinne som gäller när det är lite grövre material, var ju därför jag köpte en gammal omformare nu när jag ska svetsa stålstomme till lagården..Och dels även för att det då blir svetsning utomhus och då är det ju hopplöst med gasen på migen..
Men... jag blev förundrad när jag såg ett program från ett varv häromdan, när dom robotsvetsade långa sträckor så var det migsvetsar, och det var ju rejält grov plåt ( minst 20-30mm ).. Så då blir man ju lite tveksam, visserligen förstår man ju att det måste vara en mig om man ska kunna robotsvetsa..Blir väl svårt att få roboten att byta pinne hela tiden antar jag :smile:

.. Och så är väl förmodligen deras mig inte jämförbar med den man har hemma kanske..Men ändå...

**#118** » 00:20:46, 30-03-2008

MIG fungerar till oerhört grova bitar också men det är som du säger inte samma MIG som du/vi har hemma.
Redan min 550A bränner ledigt hål i 5-6 mm plåt även om man inte tokbränner på ett enda ställe och då har jag ändå alldeles för klent avsäkrat och kan med andra ord inte klippa på mer än kanske 60-70%.
Men en omformare kommer att fungera kanon till lagården. :thumme:

**#119** » 00:34:06, 30-03-2008

nixs skrev:Det var rörtråd till fläkthjulen och inte pinne, men vi svetsade ibland ett hundben till en stor hjullastare och det var pinne som gällde.

Ok., fel av mig, men då kan jag för mitt liv inte förstå varför ni ska ha haft problem med hållfastheten på en sån grunka All produktion med sån typ av svetsapplikationer sker ju med rörtråd idag, pinnen ersätter ju bara tack vare att den är bekvämare att plocka med sig för småjobb. :cool:

**#120** » 00:56:48, 30-03-2008

Koreanerna svetsar alla sina båtar med Mag... Grova plåtar och allt, blev själv förvånad när jag kom till Hyundais varv i Ulsan första gången, i stort sett alla andra varv jag var på innan svetsade med pinne, men i Ulsan körde dom allt med mag, stora verka på kajen, med gas och allt, sen ett handburet matarverk inne i båten...

Nu för tiden svetsas nog det mesta i varvsindustrin med en mag/mig, främst för att det kortar ledtiderna nått grymt.

(1998 byggde Hyndai 48 st Panmax båtar om året...gryma till att få till logistiken och produktiviteten...)