Typer av svetsning och ytbehandling

[Holger]

Här kan vi skriva lite om olika typer av svets- och ytbehandlingsteknik.
Välkomna att förfullständiga informationen!



MIG

MAG

TIG

Pulversvetsning
Pulversvetsning innebär att samtidigt som man värmer upp detaljer så doserar man ut metallpulver i flamman som sedan smälter och lödar fast sig i grundmaterialet. Används för att reparera sprickor i gjutjärn med mera.


Ljusbågsprutning med tråd
Vid ljusbågssprutning frammatas två metalltrådar genom sprutan. Trådarna går genom var sin ekeltrod och blir strömförande. Elektroderna är ställda så att trådarna möts varvid en ljusbåge bildas som smälter trådspetsarna. En kraftig luftström, från ett munstrycke mellan trådarna, finfördelar det smälta materialet och slungar partiklarna mot ytan som skall beläggas. Med sin stora sprutkapacitet och låga driftkostad är ljusbågssprutningen främst avsedd för de stora objekten.


Plasmasprutning med pulver
Plasmasprutning är den tekniskt sett mest avancerade sprutmetoden. Funktions principen är följande: En plasmagas bestående av antingen argon, argon/hydrogen, argon/helium eller nitrogen/hydrogen, matas genom en ljusbåge. Ljusbågen frambringas mellan en wolframelektrod (katod) och ett kopparmunstycke (anod), båda vattenkylda. I ljusbågen sker en kraftig upphettning, och sönderdelning av gasen. Vid detta tillstånd har har gasen bundit stora energimängder och hög temperatur - upptill 20.000 grader C. Den heta expanderande gasen strömmar med stor hastighet (ca 3000 m/s) ut ur munstycket i form av en plasmastråle. Pulvret tillförs strålen från en separat pulvermatare genom ett pullvermunstycke. Pulverpartiklarna smälter snabbt och slungas med hög hastighet och storkraft mot substratet. Utmärkt skiktkvalitet uppnås och metoden möjliggör sprutning av material med mycket högsmältpunkt som t ex krom, karbid, wolframkarbid och keramer.


Flamsprutning med pulver
Från en behållare på sprutan eller en separat pulvermatare doseras pulver i en bärgas och tansporteras till munstycket där det smälts och slungas av gaslågan mot arbetsstycket. Pulver sprutning har betydligt större variationsområde än trådsprutning eftersom man då även kan spruta tillsatsmaterial som ej kanframställas i trådform. Förutom de metalliska pulvren kan olika oxider och karbider sprutas samt även metall-plastblandningar. Pulversprutning är en kall beläggnings metod utom då så kallade flussade pulver sprutas. Sådanaskikt sintras vid 1000 grader C efter sprutningen varvid de flyter ut och lödas till grundmaterialet.


Flamsprutning med tråd
Som tillsatsmaterial används specialtillverkade metalltrådar: rostfritt, brons, molybden, zink,aluminium m m.Tråden matas genom sprutan av ett reglerbart luft- eller el drivet matarverk. Vid munstycket smälter tråden i en oxygen-bränngaslåga. Runtom lågan tillförs en kraftig tryckluftström som finfördelar den smälta metallen och slungar partiklarna med stor hastighet mot arbetsstycket. Luftströmmen kyler både droppar och skikt.Arbetsstycket uppvärms därför inte nämntvärt, vanligen under 200 grader C

Du har skrivit om pulversvetsning ovan, inte riktigt vad vi har menat när vi skrivit på forumet tidigare. du har helt korrekt information från www.ytan.nu men det de kallar pulversvets är inte riktigt korrekt, de ger också en liten hänvisning med tanke på att de besriver sig som "ytförädlare" inte svetsare. Se gärna http://www.esab.se/Templates/T026.asp?id=13133#saw mer information på ESABs hemsida rulla ner tills ni ser överskriften "Pulverbågsvetsning". Kortfattat är det du beskriver något som vi på yrkesskolan kallade metallpåläggning eller metallbeläggning. Man använder det för att lägga ett annat ytskikt på ett föremålet, kan vara för att få det rostfritt eller en hårdare slityta. En tillämpning jag varit i kontakt med är att bygga upp pumpaxlar på pappersbruket jag jobbade på då. När axeln var nedsliten vid tätningsytorna (Vanliga packboxar som tätade mot krita som dessa pumpar doserade, krita sliter ordentligt!) kunde det vara 2-3 millimeter djupa spår i axeln. Då hade vi utrustning för flamsprutning med pulver, satte upp axeln i en svarv och sprutade upp tills skiktet var större än axeldiametern original och sedan svarvades detta rent och plant igen. En till fördel var att beläggningen var hårdare än den rostfria axeln i pumpen och tålde mycket längre slitage efter åtgärd.

[Holger]

Hej och tack!
Kanon att du kollar detta!

Jag skrev ju ovan:

Här kan vi skriva lite om olika typer av svets- och ytbehandlingsteknik.

Hälsningar
Holger

Pulversvetsning
Pulversvetsning innebär att samtidigt som man värmer upp detaljer så doserar man ut metallpulver i flamman som sedan smälter och lödar fast sig i grundmaterialet. Används för att reparera sprickor i gjutjärn med mera.

Är väl det jag tänkte mest på att det inte riktigt var vad vi menade med pulverBÅGsvetsning.

http://sv05.internetborder.se/tekniskin ... 09974.html

Termisk Sprutning, det du kallar pulversvetsning ovan, även alla de metoder med sprutning involverade, finns även en instruktionsvideo.

Kallas även för Termisk sprutning. Jag tycker att Castolin har de allra bästa grejer. Användningsområden är enbart begränsad av fantasin. Perfekt för gjutjärn eftersom man binder pulvret mot objektet vid lägre temp än smältpunkten för gjutjärn. Man slipper därmed härdning av HAZ.

Dum fråga kanske men vad är HAZ

HAZ = Heat affected Zone

https://en.wikipedia.org/wiki/Heat-affected_zone

Ska man passa på att nämna en del äldre svetsmetoder också, delvis välkända och gångbara, delvis välkända men omoderna, delvis bortglömda?

MMA - "pinnsvetsning" med belagda elektroder.

Gassvetsning - vanligtvis acetylen/syrgas men i en del udda fall används andra gaser, t ex vätgas i stället för acetylen.

Arcatom - föregångare till TIG, använder kolelektrod och vätgas som skyddsgas. Nackdelar är att svetsfogen kan drabbas av vätesprödhet om materialet är känsligt för sådant, samt att kol kan anrikas i svetsgodset vilket inte är så bra för t ex vissa rostfria stål som förlorar korrosionsbeständigheten om inte kolhalten är extremt låg.

Punktsvetsning - vanlig för massproduktion i tunnplåt, t ex bilkarosser.

Hittade detta i en gammal Sandvikens Handbok del 12 Svetsning. Och då jag sökte på detta kom denna tråden upp, där verkar det ju vara just rostfritt som denna metod användes till.