Uppvärmning av liten verkstad

[ianews]

Eftersom jag har fått otaliga bevis på att de mekaniska elektriska, hydrauliska färdigheterna ni besitter är bara en bråkdel av den breda allmänbildning ni besitter så kommer ett stycke från en berömd skotsk poet,Robert Burns (Rabby) år 1756, tror jag. Vad handlar det om?
Wee, sleeket, cowran, tim'rous beastie,
O, what a panic's in thy breastie!
Thou need na start awa sae hasty,
Wi' bickerin brattle!
I wad be laith to rin an' chase thee
Wi' murd'ring pattle!

Det handlar om en bonde som upptäcker nåt. Men vad?

[heimlaga]

Rabbie är ju känd för sin underfundliga ironiska humor som vi utlänningar brukar ha svårt att förstå....... det är ungefär allt jag vet om hans diktning.
Jag arbetade tre dagar ihop med en nyinflyttad och extremt pratsam och trevlig skotte på ett bygge för 10 år sedan..... men den intensivkursen i Lowland blev litet för kort för att klara Rabbies diktning.....

Jag gissar på..... myggor eller bromsar..... eller möjligen loppor.....

[ianews]

Rabbie är ju känd för sin underfundliga ironiska humor som vi utlänningar brukar ha svårt att förstå....... det är ungefär allt jag vet om hans diktning.
Jag arbetade tre dagar ihop med en nyinflyttad och extremt pratsam och trevlig skotte på ett bygge för 10 år sedan..... men den intensivkursen i Lowland blev litet för kort för att klara Rabbies diktning.....

Jag gissar på..... myggor eller bromsar..... eller möjligen loppor.....

Nix - guess again:)

[Skylark Cab]

Har ingen förklaring vad jag fick det ifrån
men jag gissar på en mus.

[Tjocksmocksjocke]

Jag försökte låta som Duncan Bannatyne när jag läste texten, men det var nog ännu sämre. Jag hörde inte vad jag sade.

[ianews]

Har ingen förklaring vad jag fick det ifrån
men jag gissar på en mus.

RÄTT!!!!
En bonde som plogar en åker av misstag vänder upp en mus i plogfåran. Musen darrar och är livrädd. Bonden stannar för att trösta musen och menar att hon kan lugna ner sig och att det var ett misstag att utplåna hennes hem. Dikten fortsätter sedan med en filosofisk samtal om musens och människans öden och villkor."But hey, says the farmer—that's life. Whether you're a mouse or a man, your plans—however well-laid—often get messed up." Jag håller med! Detta kanske inspirerade Hemingway många år senare.
Hoppas allas planer för det nya året inte plogas sönder. Nu avslutar vi denna lite annorlunda tråd. Gott Nytt År allihopa!

[Fosson]

Ha ha, detta påminner mig om skotten jag träffade i Inverness, han gav mig en föreläsning om Robbie Bonns (min stavning) och jag fattade ingenting.

"..Some have meat, some want to eat..." och så vidare.

Vi trodde han skulle slå ihjäl oss först tills han förklarade att min polare bar på en grön-vit randig tröja, i fel stad. Vi hade ingen aning om Celtics färger, och betydelse.
Tur för oss att Henke Larsson var som bäst just då.

Gott Nytt År!

[raggsockan]

en rolig om en skotte
https://www.youtube.com/watch?v=MZ35SOU9HTM

gott nytt år

[mimeck]

Det här (se nedan) var ju ganska simpel engelska. Dom där första raderna var ju fullständigt obegripliga. Var det ur samma vers?

"But hey, says the farmer—that's life. Whether you're a mouse or a man, your plans—however well-laid—often get messed up." Jag

[ianews]

Det här (se nedan) var ju ganska simpel engelska. Dom där första raderna var ju fullständigt obegripliga. Var det ur samma vers?

"But hey, says the farmer—that's life. Whether you're a mouse or a man, your plans—however well-laid—often get messed up." Jag

Mmmmmmmm? Jag använde vanlig engelska förstås, annnars får man översätta var och vartannat ord: tex "thy-lane" = ensam.
But Mousie, thou art no thy-lane,
In proving foresight may be vain:
The best laid schemes o’ Mice an’ Men
Gang aft agley,
An’ lea’e us nought but grief an’ pain,
For promis’d joy!

[Tjocksmocksjocke]

Som smått språkintresserad, fast med kanske mer intresse än talang så tycker jag sådant här är ganska roande. Om inte jag fattat även detta helt fel så har väl Skottarna en hel del låneord från våra nordiska länder som inte övriga engelsktalande nationer befattar sig med. Som vanligt när man vill något står huvudet stilla, men vårt ord för Barn är väl ett sådant? bl. a.

[BM 4 ever]

Å skottarna brukar ju i bland säja nej i stället för no

[ianews]

Som smått språkintresserad, fast med kanske mer intresse än talang så tycker jag sådant här är ganska roande. Om inte jag fattat även detta helt fel så har väl Skottarna en hel del låneord från våra nordiska länder som inte övriga engelsktalande nationer befattar sig med. Som vanligt när man vill något står huvudet stilla, men vårt ord för Barn är väl ett sådant? bl. a.

Det finns många inslag i dialektalt engelska från Vikingarna. Märks mest i Yorkshire där jag växte upp. Min Farfar flyttade till England när han var ung för att jobba i de engelska gruvorna. Det var dåligt med jobb i Scotland. En arbetare som inte ville jobba en dag sa alltid att de var:" having a lake day". Uttalas som det svenska "lek" alltså att inte jobba, visst är det intressant. Barn kallade vi också i Yorkshire för "bairn" uttalas "bern". Vatten kallade vi för "watta" inte "water". Återigen speglas det breda allmänkunskap som vi mekare besitter på ett naturligt sätt. Synd att flera vanliga arbetare inte skriver poesi. De som vet hur det känns att få en svetsloppa innanför ärmen, som vill absolut inte vill svalna och man kan bara inte sluta svetsa just då. Tänk dig Rabby Burns som svetsare - the mind boggles!