storlek på pinnen

[Eucharn]

Om du vet vad det är för material du ska svetsa så har i alla fall SSAB haft uppgifter online på svetsning av hardox, domex och övrig plåt.


Skickat från min iPad med Tapatalk

[ghaven]

Hei. Ser egentlig bare en mulighet om du absolutt skal bruke den type fuge, og det er kullstift på baksiden, ellers må endring av fuge og plassering av plater gjøres. Nevnte større åpning og bakcing tidligere, og ser at andre også har vært inn på den tanken. Synes personlig at prøvene du viser har alt for stor nese kombinert med stor pinne og lite åpning, som igjen fører til at du ikke kommer gjennom med bunnstreng. Å legge fine bunnstrenger i mange posisjoner med fin a høyde på baksiden er en treningssak og trenger noen forsøk før det sitter. Og når det sitter er den enkleste måten å kontrolere om en får gjennom brenning en spesiell blåse lyd som bare er der når bunnstrengen går skikkelig i gjennom. om lyden ikke blir rett kan en bare stoppe og slipe og begynne på nytt . så enkelt er det om man er vant med å legge bunnstrenger, men det er som sagt en trenings sak , og spalt og nese er alfa og omega. Personlig ville jeg i ditt tilfelle valgt rørtråd og bakcing med stor åpning og lite nese. Både nr 8 og nr 9 burde om åpning og backing er riktig være mulig å få til hilsen ghaven

[ianews]

Ja det med inbränningen skulle nog förvåna många om dom började bryta isär sina kälfogar och kolla. Speciellt vid rörtrådsvetsning med slaggande tråd."

Inte vet jag vad rörsvetare använder idag men på min tid (förra seklet ) så använde vi alltid icke-slaggande rörtråd i roten. Sådan tråd kan man köra både på låg ström/ spänning och spraybåge. När man lägger prov byter man till slaggande för att visa att man kan svetsa felfri. Kör man fyllnadssträngar på 230 Amp kan man inte missa. Problemet är när man kommer upp till kanten och kunna få en fin jämn övergång till röret.
Proven som visades på Maskinisten var intressanta och ambitiösa men det finns så många parametrar (aggregatberoende och personberoende) att det är svårt att dra en hållbar slutsats. Kul att så många är intresserade av svetsning! Det är det enklaste och samtidigt mest komplext hantverk som finns!

[JengaPRO]

Gjorde ett nytt försök idag med bättre resultat. Körde på dryga 75A på en 2mm pinne med omvänd polaritet.
Först utan spalt men ganska djupt dike. Det såg ut att funka.
Sen körde jag skarpt med samma inställningar men med en spalt på knappa 2mm. Det blev en liten genombränning och när man slaggade på insidan så fanns det smälta synlig som täckte plåtkanten.
Provade även med en lite bredare spalt (2.5mm) men det fungerade lite sämre för smältan hade en förmåga att hoppa fram och tillbaka mellan plåtarna.
Jag gjorde även ett försök med 2.5mm pinne med 2.5 mm spalt men då knappa 100A. Det var lite för mycket ampere. Det märktes då att fogberedningsvinkeln var lite för spetsig för jag fick tendensen då också att smältan hoppade lite fram och tillbaka.

När jag körde med spalt så gick jag ganska mycket efter ljudet och precis som i filmsnutten ovan så gick jag lite fram och tillbaka. Det funkade bra men spalten skulle ha varit någon tiondel bredare tror jag. Ska testa det imorgon. Genomgående så tycker jag att ju mindre pinnen är ju svårare är det att få slaggen bra. Den sitter ofta rätt rejält jämfört med när jag kör med 3.25mm pinne.

[atlashjul]

Du kan kanske lägga ett ca 6mm rundjärn i hörnet på insidan om det är plats då kan du ju ha rejäl spalt å hög A, utan att svetsen rinner igenom å blir odräglig på insidan.

[Eucharn]

2,5 brukar man kunna köra ända ner mot 70 ampere, då går den så lugnt och fint (om vi nu pratar ok 48.00 och liknande). Ett trix för att bygga lite extra är att 'tigga' med en lös pinne i vänsternäven, men om det blir bra eller inte är en annan femma

Polvänder gör jag väldigt sällan, i princip bara när jag tvingas till under-upp svetsning eller försöker lägessvetsa med högutbyteselektrod (det om något kan tära på psyket..). Som det skrevs ovan, man får lyssna lite på ljusbågen också, då kan man höra om det går bra, men det krävs väl att man bränt ett par hundra kilo elektroder innan man får den erfarenheten. En annan sak man lär sig är att om man håller på att blåsa hål så ska man trycka in elektroden i smältan, dvs korta ner ljusbågen, då går den lite svalare. Oftast sitter det i ryggmärgen att man vill lyfta den lite, men det är helt fel. Ungefär som att backa med släp. har man väl vant sig så går det automatiskt.

Istället för att dribbla med rundjärn som kan blanda sig i smältan och förorsaka icke önskvärda legeringar så köp riktig backing, hör på någon svetsfirma om du inte kan få köpa lite bara för att prova. Har själv använt denna (och iknande typer). Finns för hörn också, som man köper per styck tror jag.

http://www.axson.se/KatbakIckemetallisksvetsbacking.htm

[JengaPRO]

Det där med backing måste jag undersöka
Känns som läget är lite under kontroll nu.

[atlashjul]

Går väl å få samma material på järnet som det är i plåten om det är överkänsligt

[Exs]

Funkar även helt okej att backa upp med koppar när man ska svetsa igenom nåt. Kopparn fastnar inte i stålet... Eller rättare sagt så fastnar inte stålet i kopparn

[Eucharn]

Funkar även helt okej att backa upp med koppar när man ska svetsa igenom nåt. Kopparn fastnar inte i stålet... Eller rättare sagt så fastnar inte stålet i kopparn

Korrekt att koppar inte fastnar i stålet, men om man är lite oförsiktig med vart man riktar ljusbågen så kan man få inblandning av koppar i stålet. Man får så att säga ligga med ljusbågen i smältan istället för mot kopparn. Mycket enklare för en lekman att svetsa mot keramisk backing, som inte bara är mycket billigare än koppar utan även inte reagerar med materialet på samma sätt. Kopparförsprödning är ett bra sätt att få sprickor i svetsen, men oftast brukar man försöka undvika det.

Hade slut backingplattor (ESAB OK 21.21 för övrigt) och svetsade en svets med en tjock kopparplåt som backing. Trots försiktighet och rätt många års vana (15+) så fick jag nerslag på svetsen när de ultraljudade den. Kan ju vara jag som är kass på att svetsa också.

[ghaven]

Hei. Bakcing finnes i alle mulige varianter og fasonger til mange forskjellige sammen føyninger. Mest brukt mener jeg er kjeramisk bakcing med folie teip som en bare limer på baksiden av fugen. Kan brenne på litt mer for å sikre god gjennom brenning uten å være redd for å lage hull eller at det blir ugjevnt. Synes det er ganske greit når en blir vant med det. Men igjen kreves det noen strenger for å bli vant med hvordan en må gjøre det. Sveiste sjelden rør med rør tråd, men derimot ganske mye plate som står i Nordsjøen den dag i dag. Og vi brukte rør tråd med bakcing og det var sjelden eller aldri at noen røk etter at qc var der med røntgen eller ultra gutta. Søk på kjeramisk backing hilsen ghaven

[ghaven]

Hei. var vist for treig med den om bacingen. Men en ting som jeg lurer på angående bunnstreng er hvordan det er med de nye inverterne og de som har arc force. Kan vel være litt vanskelig med å kontrolere lys buen om apparatet også regulerer samtidig. Bare en undring fra min side da jeg er vant med trafo og fjernstiller. Men det er vel helt ut i dag

[JengaPRO]

Upptäckte idag att Filarc 27 är mindre i diameter än Filarc 35 vid samma kärndiameter dvs slagghöljet är mindre. Den är inte mycket större i dia än en ok 48 2mm så den gick himla bra att köra rotsträng med.

[Eucharn]

Jag vet inte vad du har för erfarenhet av svetsning, men det är bra att du försöker göra rätt och inte bara kluddar på 'bonna-style' och bara lägger en massa svets utan att få tillräcklig penetration osv. Ett tips när man kör rotsträngen är att försöka hålla ett litet päronformat hål precis framför smältan. Man reglerar det genom att ack så lite rikta ljusbågen mot smältan för att kyla lite, eller ligga i framkant på smältan för att få mera värme. Det låter kanske lätt, men det krävs faktiskt en del övning. Det är rena lyxen när man får svetsa fogar man förberett själv istället för att krypa efter en lettisk stålarbetare som verkar ha glömt både ögonmått och synvinkel på färjan.

Det enda som gäller är att öva, och öva, och öva. Märker själv när man kört rörtråd en längre tid att pinnen inte riktigt vill som jag vill, men det är lite som att cykla - har man väl lärt sig så kommer det snabbt tillbaka. Svetsar mycket hellre mma (pinne) än rörtråd, tycker att man har större kontroll över hela förloppet.

[JengaPRO]

Jag vet inte vad du har för erfarenhet av svetsning, men det är bra att du försöker göra rätt och inte bara kluddar på 'bonna-style' och bara lägger en massa svets utan att få tillräcklig penetration osv. Ett tips när man kör rotsträngen är att försöka hålla ett litet päronformat hål precis framför smältan. Man reglerar det genom att ack så lite rikta ljusbågen mot smältan för att kyla lite, eller ligga i framkant på smältan för att få mera värme. Det låter kanske lätt, men det krävs faktiskt en del övning. Det är rena lyxen när man får svetsa fogar man förberett själv istället för att krypa efter en lettisk stålarbetare som verkar ha glömt både ögonmått och synvinkel på färjan.

Det enda som gäller är att öva, och öva, och öva. Märker själv när man kört rörtråd en längre tid att pinnen inte riktigt vill som jag vill, men det är lite som att cykla - har man väl lärt sig så kommer det snabbt tillbaka. Svetsar mycket hellre mma (pinne) än rörtråd, tycker att man har större kontroll över hela förloppet.

Så gör dom i en av instruktionsfilmerna jag länkade till (har jag för mig) om jag fattat dit rätt. Man bränner liksom sönder materialet framför sig och fyller igen det bakom. Genom att pendla lite framåt och bakåt så bygger man på smältan där den börjat bli lite fast.

Min utbildning i svetsning består i lite praktik vi hade på gymnasiet (teknisk linje) för över 20 år sedan. Det var inte så avancerat som detta och är preskriberat vid det här laget