Bilplåt

[Jimmy Nilsson]

Oavsett om det migas kant i kant. Tigas eller va så gör det ordentligt. Lagom kul att behöva göra om det om bilprovningen slår ner på det. Många traktorer kommer försvinna nu när det ska besiktigas vartannat år. Skulle väl börja i maj 2018 läste jag.

[Svejsan]

Test igen.

Blev okej tycker jag. Kanske 1 av 10 blir lite sämre men okej då.
Ökade upp matningen mera, och max ström jag kunde ha. Ytterligare ström så brände tråden av och fastnade i munstycket.
Strömmen i läge "5" och matning 4-4.5. Ca 1 sekund tryck.

De här plåtsvetsklämmorna fick verkligen ordning på plåtar och avståndet mellan plåtarna. Det var bra köp. Enda var väl att de hade en tendens att klämmas fast så var lite meck att få loss de.

För er som inte gillar timern kan jag glädja er med att potentiometer till timern på svetsen har nu pajat så den går inte att använda mera Fick felsöka och reparera igår istället för att svetsa.

Det blir inte falsning denna gången, den finns inte plats under, balkar sitter i vägen. Grabben var inte så pigg på att göra om heller. Efter den här provsvetsningen och med plåtsvetsklämmorna kommer det att gå bra. Så bra tror jag det går att jag låter grabben svetsa detta. Han får öva sej några längder på löst tak, så ska det väl gå bra. Det viktiga var att få svetsen rätt inställd, och det blev mer ström och matning än vad jag nånsin trott.

Sen har alla sina favoriter, och jag och grabben kommer att öva på tiggen vid sidan om och den kommer säkert till användning framöver. Vi får skaffa oss lite erfarenhet av att svetsa med den, känns inte moget att vi ska svetsa taket med den nu i alla fall.

[Loke]

Roligt att ni börjar få till det.
Såg du tipset med tändstickorna tillsammans med klämmorna? Kan kanske vara användbart där det är trångt att komma åt bakom sen man svetsat.


Loke

[magloman]

Här står nog allt du vill veta.
https://www.bladsforlag.com/

tack för tipset!

ligger en sån här nu

[Toolbox]

Det där ser mycket bra ut Svejsan,nu är det bara att köra på
Gärna mer bilder på hela bygget eftersom

[Svejsan]

Nu har vi börjat svetsa taket. Grabben fick öva sej på att sätta punkter i en timme så nu gör han det bättre än mej . Det gör han bra, så han punktar taket. Tar det lugnt och är halvvägs. Idag ska vi göra ute vid sidorna och tändstickstricket kommer väl till pass här.

Men hur är det, punktar man tätt (genom att att hoppa runt) eller är det okej att lämna 1-1,5 cm avstånd mellan punkterna och spackla igen glipan?

Och när vi börjar slipa ner punkterna. Jag brukar köra med tjock kapskiva. Men såg att biltema har en flapdisc som verkar styv, är det en bra metod?

[Iznogoud]

Flapdiscar gillar jag skarpt, tycker de slipar ned svetsar och annat uppåtstående material utmärkt samtidigt som de inte nöter ner omgivande tunn plåt lika fort som en stenkaka = vanlig slipskiva.

[Galne]

Flapdiscar gillar jag skarpt, tycker de slipar ned svetsar och annat uppåtstående material utmärkt samtidigt som de inte nöter ner omgivande tunn plåt lika fort som en stenkaka = vanlig slipskiva.

Lamell skivor slipar bort för mycket runt själva punkten, bäst är såna typ Rapoflex Super eller liknande.

Längst ner sida 15
http://jpdverktyg.se/doc/LAGERKATALOG_2011_2012web.pdf


Glad maskinist!

[Svejsan]

Ja de är rätt olika styva. Det är i alla fall inte slippapper på gummitrissa. Jag ska testa med en lamell skiva när det blir fråga om att plana till det. Volymslip får bli med navrondell.

Försökt luska i det här med helsvetsning eller inte och det verkar som allt måste helsvetsas. Om jag läser Svensk Bilprovnings regler rätt. Så det gör vi. Alltså punktning genom att hoppa omkring och till slut så är det tätt.

Grabben har punktat och punktat och det går väldigt bra. Men på nåt ställe bränner det hål fast det är samma gap mellan plåtarna, samma position på svetsmunstycket och samma inställningar på svetsen, ser inte vad som skiljer. Och har det brännt hål på ett ställe så blir det gärna ett hål när grannpunkten görs efter ett tag. Märkligt. Det är som plåten är tunnare på några ställen. På ett ställe vart det en rätt stor glipa och det funka bra att lägga en svetstråd i glipan och punkta på det.

Svetsklämmorna får fortsatt höga poäng. Tändstickstricket har använts, fungerar bra. Klämmorna har en tendens att klämmas fast i gapet så att det är våld som gäller för att få upp de. Hittills håller de, men de har inte oändlig livslängd.

[Iznogoud]

Jag punktar tätt genom att hoppa hit och dit för att minska värmeuppbyggnaden i omgivande plåt, och har aldrig fått någon anmärkning vid ombesiktningar av rosttvåor.

[magloman]

lägg en kopparplåt på baksidan över skarven så bränner det inte igenom så lätt, men va försiktig den blir varm!

[Stridis2]

...Grabben har punktat och punktat och det går väldigt bra. Men på nåt ställe bränner det hål fast det är samma gap mellan plåtarna, samma position på svetsmunstycket och samma inställningar på svetsen, ser inte vad som skiljer. Och har det brännt hål på ett ställe så blir det gärna ett hål när grannpunkten görs efter ett tag. Märkligt. Det är som plåten är tunnare på några ställen...

Det är egentligen inte så konstigt om det är olika tjock plåt på olika delar av samma bit. Detta kommer sig av när man har dragpressat plåten. För att försöka förklara lite enkelt så tänk dig att du vill tillverka en vanlig rostfri gryta (skål, burk eller vad som i den formen). Då börjar du med en rund plåt som är lite större än bottendiametern på grytan plus två sidors höjd. Du har en hydraulpress med minst två axlar. På pressbordet ställer man ett verktyg som är format som grytan ska se ut invändigt. Pressbordet har en massa hål där man ställer ner pinnar som är exakt lika långa. Dessa står på ett undre, rörligt pressbord (axel 2), som kan höjas och sänkas hydrauliskt. På pinnarna lägger man en ring, mothållarringen, som passar utanpå plunchen (verktyget som är format som grytan). I det övre pressbordet (axel 1), som också är höj- och sänkbart, sätter man också fast en ring (dragring) som är stor nog att gå utanpå plunchen plus lite drygt två materialtjocklekar. Denna ring kommer att bestämma ytterdiametern på grytan, och den måste vara tillräckligt djup för att hela grytan ska rymmas inuti den. Nu börjar tillverkningen.

Mothållarringen är upphissad lika högt som plunchen. Man lägger den runda plåten centrerat på mothållarringen och sänker ner den övre dragringen så man klämmer fast plåten. Genom att trycka med den övre ringen och hålla emot med den undre får man en klämkraft mellan ringarna som håller fast plåten. Presskraften i övre ringen är högre än mothållarkraften i den undre (plus kraften som åtgår för att forma plåten), så man pressar ner båda ringarna med plåt mellan sig. Nu får vi börja tänka på vad som händer med plåten.

Håller man för hårt så kan inte plåten glida mellan ringarna. Då kan man bara forma den så djupt som plåten tål att sträckas, och det är inte mycket innan den spricker. Vad som händer om man håller för lite tar vi i slutet, men om man håller lagom mycket så kommer plåten att ligga mot toppen av plunchen och dras över denna, samtidigt som den dras inåt på ringen. Jämför genom att lägga ett papper på bordskanten så det sticker ut en bra bit utanför. Håll med ena handen fast papperet mot bordsytan och med andra handens fingrar precis utanför bordsskivan. Drag andra handen rakt nedåt så glider papperet mellan fingrarna. Om vi återgår till den runda plåten. Ju längre ner du drar plåten desto längre in mot mitten dras ytterperiferin. Det betyder att ytterdiametern minskar, men som alla vet är omkretsen på en liten cirkel mindre än en stor, och detta betyder att det är mindre material per ytenhet ju längre in vi kommer. Men var tar materialet vägen undrar den skarptänkte? Jo, när det inte kan befinna sig på ena hållet får det röra sig på det andra, plåten blir alltså tjockare ju längre in du drar ytterdiametern. När plåten kommer förbi överringens innerkant så bockas den uppåt och dras ut så den blir tunnare. I den lodräta delen under formpressningen är det alltså en dragkraft för att få in den vågräta delen så den blir tjockare. Ju djupare du drar plåten desto tjockare blir den vågräta delen. Det betyder att den blir svårare att bocka upp till lodrät, så då kan man behöva minska mothållskraften. Samtidigt vill dragkraften i den lodräta delen tunna ut plåten. Blir mothållskraften för stor så spricker plåten.

Vad händer då om man håller för lite? Jo, när plåtdiametern minskar så flyter inte plåten som den ska och blir tjockare, den veckar sig istället. Och om ni jämför med en korrugerad takplåt så är den förvånansvärt stark. Även om plåten bara är 0,7 mm tjock så är den lodräta delen 20 mm! Samma sak här, veckar sig plåten så blir den på vissa punkter otroligt tjock medan andra punkter mycket tunnare. Då håller det olika mycket och plåten spricker (än en gång).

Just att veta hur hårt mothåll man ska ha vid olika djup är en av svårigheterna vid djupdragpressning. Detta varierar bl.a. med hur varm oljan är i maskinen, hur varmt verktyget är, föroreningar som har kommit under produktionen, kvalitétsskillnader i plåten, hur mycket smörjmedel som finns på plåten osv. Man måste alltså se på en detalj och veta vad som kommer att hända med nästa för att kunna kompensera för detta innan det har hänt.
Hastigheten man drar med har också betydelse om än inte alls så stor som mothållet.

På mer komplicerade former är det mycket svårare att kunna styra var man tar materialet ifrån. Då kan man ibland styra detta genom att hålla fast plåten olika hårt på olika punkter, man kan få dra detaljen i flera steg så man formar först en del, sedan nästa osv. Man kan styra genom att först dra en del (så man tar plåt från ytterdelen) sedan stansa bort en bit i mitten för att slutdra och ta material från mittendelen.

Formpressning är ett hantverk, och att byga verktyg till detta kan vara ännu värre.

Men för att sammanfatta en herrans massa text. Jo, plåttjockleken är olika tjock på olika punkter av samma detalj, och detta beror på tillverkningsmetoden.

[Svejsan]

Jag punktar tätt genom att hoppa hit och dit för att minska värmeuppbyggnaden i omgivande plåt, och har aldrig fått någon anmärkning vid ombesiktningar av rosttvåor.

Så kommer vi också att göra. Jag hade på känn att det kunde vara okej att sätta punkter med nån centimeters avstånd och lämna glipan öppen eller ja spackla igen den. Men det var inte okej, bilprovningen skriver i sina regler att det ska svetsas som vid reparation av stomme och jag ringde och kollade med en besiktningsingenjör tror jag han kallade sej och det skulle svetsas helt. Inga glipor utan allt ska svetsas. Men vi tänker inte göra det i ett sträck så att säga utan kommer att hoppa runt och punkta. I övrigt var han ganska vag tyckte jag, han sa bygg ett stabilt flak så blir det bra. Så vi väljer fyrkantsrör på känn.

Tack för infon om plåtpressning. Nu vet jag bättre vad det är jag svär över

[MaChrill]

Jag brukar ha en 5mm överlapp på plåtarna, sen punkta som jag skrev innan.
Slipa ner punkterna om det är synligt, på med epoxi grund, täta på båda sidor om det är möjligt, annars täta ena sidan, och blåsa på med tunt rostskydd på den sida man inte kommer åt.
Jag använder något tyskt tätningsmedel, men det funkar med det mesta bara det biter, typ ultrafix el dylikt.
Glöm inte att rugga ytan och tvätta innan du drar på tät eller grund.
Helsvetsa gör man på bärande detaljer, balkar, ramar, länkarmar, drag, osv, oftast är det rör eller profiler så det slår sig inte så mycket.

[Göran Ekman]

Vad är lämpligt att rengöra med?
Göran i Björnarbo