.
Har hört att det skiljer på aluminiumaster till segelbåtar.
Vissa går tydligen att tigga vid reparation / tillverkning, med samma material som masten, som tillsats (utan att det spricker vid belastning, att andra blir mjukare runt svetsfogen). Säkert finns speciella tillsatsmaterial för den legering masten är tillverkad av.
Förmodligen också en anledning till att längre / högre master nitas med ett invändigt skarvstycke, av samma material som masten, då de är längre än vad jag sett 13 - 14 meter.
Kommer ihåg när jag jobbade på Sapa i Vetlanda. Skandinaviska Aluminium Profiler Ab.
Jobbade mesta tiden även på SAPA i Torsby. Ren bearbetning.
Pressgjutna ämnen, 16 meter långa, med profil som t ex rör eller skena, eller vad det nu skulle bli, spritsades ut ur ett pressverktyg.
Ämnena var då mjuka som bambu eller gummislangar. Strax de nådde full längd (16 meter), så kapades och spänndes de fast i hydrauliska dragverktyg. De drogs därefter ut med ett visst moment. I och med det så blev ämnet i sin helhet hårda och spänstiga. Sträckhärdade!
Så gjorde man f ö med master. Med detta var mer komplicerat, då master oftast är avsmalnande uppåt.
Såg även att vissa master snittades och kapades ur på längden, för att slutligen svetsas. Allt för att få en bakåtsvept form i övre delen (prefabricerad masböj).
Hur härdningen påverkades eller senare förbättrades vet jag ej. Ej heller hur denna påverkades av svetsningen n.
Men en mast måste vara styv i hela sin längd, för att kunna ta upp krafterna.
Kuriosa. I Arvika hamn ligger en f d Italiensk segelbåt för ombyggnad. Långtidsprojekt. Den har mast med längden 36 meter (om jag kommer ihåg rätt). Masten är teleskopisk. Alltså höj och sökbar.
Kölrn är bortemot 6 meter djup. Då farledsdjupet som minst är ca 3 meter upp till Arvika, så lämnades kölen kvar i Göteborg.
