Tekniker vid pinnsvetsning

[Ove.G]

OK 4332 är en rutil elektrod som är lättsvetsad för den som inte är så van att svetsa.
Den är lätttänd, flyter ut bra, olika lägessvetsning, tunnare material.
För normalt stål sis 1311-1430 och fartygsstål.
Även växelström, det är en elektrod som ofta förbises när man har för vana kör OK 48.

[Martin.Eriksson]

Kör ja med ok48 å svetsar å sen direkt sätter i en lika storlek fast 4332 så blir de bajssvetsar..

Skickat från min G8141 via Tapatalk

[danne mähl]

Brukar bli så för mig med om jag inte byter polariteten

48 är det inte högutbyte i dom
tycker det blir mer gods av dom i alla fall

[rospigg]

48:an ger väl ungefär 115% medan 43.32 ger c:a 85-90% (om jag minns rätt)

[JPW]

Några andra elektroder som kunde vara intressanta? Jag skulle vilja prova 6010/6011 men dom finns inte här, lär vara lättsvetsade.

Jag fick tag i ett paket 6010 från tyskland för att prova lite. Gick redigt uselt, men så vitt jag kan förstå behövs en svets som faktiskt är byggd för 6010, med tex hög bågspänning mm. Första halvan av pinnen fick jag inte att brinna jämnt, brann liksom hackigt och slocknade mycket lätt även om jag tryckte ner den i smältan. Full Arc force hjälpte inte, blev bara mer våldsamt fel på nåt sätt. Andra halvan av pinnen funkade nästan bra men knappt användbart ändå. Men obs, jag är ingen svetsare, jag bara försöker lära mig själv...

Vill du ha några 6010 att prova så PM din adress så skickar jag en bunt. Funkar ändå inte i min svets. Tror jag.

[Mattias Petterson]

Brukar bli så för mig med om jag inte byter polariteten

48 är det inte högutbyte i dom
tycker det blir mer gods av dom i alla fall

Är lite högutbyte i dem, men kan inte jämföras med tex maxeta 11

[ghaven]

På dekk og styrehus til båter brukte jeg mye 185t og 165a til lange rett frem liggende sveiser, og de kunne draes ganske langt om det var 5mm pinner og ble ganske bra sveiser uten de helt store egenskapene. Mest for høy produksjon, og går ikke bra i andre stillinger og bør vel absolutt gå under høyutbytte pinner typen

[ianews]

AWS eller E7016 har många olika elektroder tex OK 53.05 och OK 53.68. Jag håller fullständigt med Toker och Stefan 1972. Även om man har lyxen att ha en svetsansvarig så är användningen av olika elektroder väldigt begränsade. Finns en inbyggd motstånd från yrkessvetsare att ändra på rutinerna. Skulle man föreslå en annan elektrod och det visade sig att det sprack skulle den svetsansvarige hånas. Men oftast bero det på avsaknaden av kunskap. OK 53.05 tex är lämpad för bottensträngar av rotsvetsning på rörkonstruktioner. Ska då svetsas med -pol! Svetsning är svår, man blir aldrig fullärd!

[dc_lindberg]

Kör uteslutande 7016 i jobbet, tröga 7018 skyr vi som pesten! (Byggnadssmide )

?

https://www.blys.se/sv/artiklar/elektro ... -50mm.html
Basisk dubbelmantlad fukttålig elektrod för oleg- och låglegerade stål. Mycket stabil ljusbåge.

Användningsområden:
Den basiska elektroden 7016 Special är lättsvetsad och har höga mekansiska värden. Den lämpar sig speciellt vid svetsning i svåra positioner, inkluderande vertikalt fallande.
Rekomenderas för SS-stålen: 1232, 1300-1370, 1411 - 1450, 1505-1572, 2101-2174 (speciellt för 2172) och för ordinära höghållfasta fartygsstål av A-, D- och E-kvalitet. Lämplig rotsträngar i v-foger. Lätt tändning och återtändning. Lämpar sig speciellt vid svetsning i svåra positioner.

Normen:
AWS A5.1 : E 7016
EN 499 : E 38 2 B 12 H 10
ISO 2560-A : E 38 2 B 12 H 10

Mekaniska värden:
Brottgräns: 510-610 N/mm2
Sträckgräns: >380 N/mm2
Förlangning: 5 x D > 22%
Slagsenhet: -40°C > 28J

Rm : 470-600 MPa
Re : >380 MPa
A5 : >20 %
Elektrod Selectarc 7016SP 2.0mm 3.5kg

650 kr + moms

DennisCA frågade även om teknik, vinkel, riktning, hastighet, mm
När man tittar på YouTube klipp så ser man ofta förevisat att röra pinnen mot smältpolen, istället för ifrån den (som man lärde sig på Medborgarskolans otroligt avanserade svetskurs på Ekerö 2008...hm...).
När man frågar brukar man alltid får svaret: "du får pröva dig fram"
Svets -är- en konst, som att spela instrument, akrobatik, osv etc - det tar tid att lära sig. Alla kan inte lära sig det heller. Skickligheten varierar. Tyvärr kan inte den sökta kunskapen förmedlas muntligen, enbart. Det behövs praktisk handledning på plats under utförandet av någon som kan iakttaga och ge konstruktiva råd.
Ex., god vän till mig, konsertpianist, hade en passage (antal tangent tryckningar i följd) som han bara inte kunde få till. Hans lärare kunde inte hjälpa honom heller. Min vän hade studerat vid Mozarteum i Salzburg, och jag vid Liszt Akademin i Budapest. Den medicinska utbildning jag skaffat mig sedan gjorde att jag kunde se anatomin på ett sätt som inte musiker gör - tog mig inte ens en sekund att se felet. Tog min vän 10sek att lösa det tekniska.
Liknelsen är slående träffande gällande svetsarbeten!
Små vinklar, subtila rörelser - knappt skönjbara för blotta ögat. Hade jag inte haft min utbildning inom klaverinstrument så hade inte mina medicinska kunskaper haft betydelse o vice versa för att lösa det tekniska problem min vän brottades med!
Samma sak är det med att svetsa + att man måste vara något otroligt "stadig på handen". Minsta ryckning i den stabiliserande muskulaturen av armen med svetsen o det går åt "katt skit"...
Vi är som människor anatomiskt lika, men inte identiska! En mekanisk rörelse som blir perfekt för en individ, kan en annan inte ens utföra pga rent anatomiska skillnader. Vi är alla olika, om än lika.

Ser man till de -grundläggande- kunskaperna om:
- vinkel mellan god och pinne
- avstånd mellan gods och pinne
- hastighet med vilken pinnen bör föras/röras
- rät linje vs pendlande
- val av elektrod
- inställning av strömmen på aggregatet
- vilken färg som svetsen och godset skall uppvisa
mm
Där kan nog I svetsare ge DennisCA mycket goda råd (å jag tar gärna del av dem). Nästa nivå, då måste DennisCA ha som min vän, någon som kan se och hjälpa till med de subtila justeringar som behövs för att nå nästa skicklighetnivå.
Ett steg i taget, så blir det bra!
Övning ger färdighet

[ghaven]

En ting som er viktig er å ikke tviholde eller holde krampaktig hardt i sveisepinneholder eller være hard i bevegelser, om noen skjønner hva jeg mener. Da blir en trøtt fort og kan få krampe eller belastnings skader om en sveiser mye. spesielt under opp eller vanskelige posisjoner. Vær avslappet i armene og bruk begge hender, en på håndtak og en et stykke fra lysbuen og det blir mye lettere både å tenne og føre pinnen som en vil uten å være så krampaktig stiv i armen. Noe jeg har kommet til etter noen 100 meter sveis. Hilsen ghaven

[Mats i Myrhult]

Förr brukade svetslärare säga att du ska inte hålla hårdare i handtaget än du håller i lillepär när du pissar. Men nu när även kvinnor kan och lär sig svetsa får man inte säga så.

[Olsson]

dc_lindberg skrev:
[/quote]
Ex., god vän till mig, konsertpianist, hade en passage (antal tangent tryckningar i följd) som han bara inte kunde få till. Hans lärare kunde inte hjälpa honom heller. Min vän hade studerat vid Mozarteum i Salzburg, och jag vid Liszt Akademin i Budapest. Den medicinska utbildning jag skaffat mig sedan gjorde att jag kunde se anatomin på ett sätt som inte musiker gör - tog mig inte ens en sekund att se felet. Tog min vän 10sek att lösa det tekniska.
Liknelsen är slående träffande gällande svetsarbeten!
Små vinklar, subtila rörelser - knappt skönjbara för blotta ögat. Hade jag inte haft min utbildning inom klaverinstrument så hade inte mina medicinska kunskaper haft betydelse o vice versa för att lösa det tekniska problem min vän brottades med!
[/quote]
Berätta, vad var lösningen på pianopassagen? Spänning i muskulaturen, för sen start av frasen, spänning som gjorde att han spelade frasen något för snabbt eller kanske något annat? *seriöst nyfiken*

[silverryggen]

AWS eller E7016 har många olika elektroder tex OK 53.05 och OK 53.68. Jag håller fullständigt med Toker och Stefan 1972. Även om man har lyxen att ha en svetsansvarig så är användningen av olika elektroder väldigt begränsade. Finns en inbyggd motstånd från yrkessvetsare att ändra på rutinerna. Skulle man föreslå en annan elektrod och det visade sig att det sprack skulle den svetsansvarige hånas. Men oftast bero det på avsaknaden av kunskap. OK 53.05 tex är lämpad för bottensträngar av rotsvetsning på rörkonstruktioner. Ska då svetsas med -pol! Svetsning är svår, man blir aldrig fullärd!

Hej
När jag gick svetskurs på Lernia och skulle svetsa stumsvets i PF läge (stigande läge) så fick jag höra att det var somliga som hade kämpat
en hel månad utan att med rotsträngen.
Så jag tittade lite i Esabs "bibel" och fastnade för OK 53:05 2,5 mm pinne och köpte ut en hel paket av dessa 10x 1 kg i Vacpack och
dessa var som en dröm att svetsa rotsträngen med.
Instruktörerna på Lernia trodde att någon hade svetsat roten med Tig:en så fina var svetsarna.

M v h
Silverryggen

[J_M_K]

Får jag bryta in med en nybörjarfråga? Jag håller på att lära mig att svetsa med pinne. Vissa säger att man ska ha kontakt med elektroden mot godset när man svetsar, medan andra säger att pinnen aldrig ska kontakta ytan. Vad har ni för åsikter och förklaringar kring detta?

[fretchi]

Nej du ska inte ha kontakt med godset när du svetsar. Du måste ha rum för en ljusbåge däremellan, annars blir det bara kortslutning och tråden bränner fast.
Men du får riktiga skitsvetsar om du har för stort avstånd. Någon millimeter räcker. Man får lite feeling efter ett tag.