Hållbarhet/styrka av svetsfogar gjorda med rutil elektrod?

[maweric]

Håller på att tillverka en bakvikt (cirka 500 kg) till traktorn. Fästena till 3 punkten kommer att fästas mot fyrkantsrör i 1,5 mm tjocklek. Dessa fyrkantsrör ska svetsas mot plåtlådan som har 2-3 mm tjocklek. Känns som att en rutil elektrod är att föredra till så tunt material. Jag tror nog fogen kommer att hålla bra då fyrkantsrören blir cirka 50 cm långa och svetsen blir hela den längden.

Men hur stadig och hållbar är egentligen en svetsfog gjord med rutil elektrod jämfört med basisk?
Kan man använda den rutila på fler ställen utan problem eller ska man alltid gå på den basiska så ofta man kan?

[torbjorn_forsman]

Så länge det är frågan om "vanligt bonnjärn", alltså kolstål med låga kolhalter, så är det knappast någon risk att en välgjord svetsfog med rutilelektrod blir sämre än grundmaterialet. Det är först om man svetsar i mer hållfast stål, som då kanske i sig har större benägenhet för sprickor och andra egenheter, som en basisk svetselektrod kommer till sin rätt.
Man ska för den delen inte dra alla rutilelektroder över en kam, lika lite som man ska tro att alla basiska elektroder är likvärdiga. Det kan löna sig att läsa på i datablad och katalogsidor för just de elektrodtyper man tänker använda.

[Dexxas]

Jag skulle nog vara mera bekymrad av profilrörens godstjocklek än valet av elektrod.....
1,5 gods duger till bordsben och liknande,till nått som ska hänga och ruska på en traktor....njaeäää...
Inte i min värld..

Mvh/Dexx

[maweric]

Så länge det är frågan om "vanligt bonnjärn", alltså kolstål med låga kolhalter, så är det knappast någon risk att en välgjord svetsfog med rutilelektrod blir sämre än grundmaterialet. Det är först om man svetsar i mer hållfast stål, som då kanske i sig har större benägenhet för sprickor och andra egenheter, som en basisk svetselektrod kommer till sin rätt.
Man ska för den delen inte dra alla rutilelektroder över en kam, lika lite som man ska tro att alla basiska elektroder är likvärdiga. Det kan löna sig att läsa på i datablad och katalogsidor för just de elektrodtyper man tänker använda.

Tack för svaret!

Jag skulle nog vara mera bekymrad av profilrörens godstjocklek än valet av elektrod.....
1,5 gods duger till bordsben och liknande,till nått som ska hänga och ruska på en traktor....njaeäää...
Inte i min värld..

Mvh/Dexx

Jo, jag kan väl hålla med dig om detta. Men det blir totalt fyra 50 cm långa fyrkantsrör, två per lyftarm, förutom fästet till toppstången. Fyrkantsrören kommer att vara stående. Blir ju bara cirka 125 kg per fyrkantsrör. Så det borde hålla. Men, kommer jag över grövre plattjärn eller liknande så kanske jag väljer det istället.

[dc_lindberg]

1.5mm är tunt...
Den erfarenhet av plattjärn som jag har till liknaden är att de är för mjuka.

Du ska ha ca 500kg som ska sitta "stumt" - men stötarna och den hävarm du har, kommer att ställa större krav på godset än du tänkt dig...
Kvittar så länge inget under vikten kan skadas av att den lossnar och trillar ned, men så bra är det väl inte?

1.5mm är att dum-snåla.
(se tråden om baxi panna).
De 4mm's gods 80x80 som jag ska använda till pannan -är- överdimensionerade där. Till det du planerar känns de snarare som underdimensionerade...
Du talar om 4x50cm eller så. Mitt personliga råd är tänk om och tänk grövre - det rör sig om så få kronors skillnad att det helt enkelt inte går att motivera "besparingen"... räkna på vad din "timdebitering/-lön" är och sätt det i förhållande till att du måste inte bara reparera när det går sönder, du åker på stillestånd, andra skador och kostnader.
När du räknar på helheten drar du nog samma slutsats som vi som råder dig att välja grövre gods. Mitt förslag är 4mm eller ännu hellre 6mm. Kanske är även det för klent? Jag kan inte området (bara nyfiket intresserad av din fråga => kan jag själv dra lärdom/nytta av för egen del) - men har viss begränsad erfarenhet av liknande konstruktioner.

[Viktorputts]

Så klena dimensioner skulle jag gassvetsa. Det bör vara betydligt grövre järn.
Jag kan inte tänka mig att detta håller på en skumpig traktor.

[maweric]

Okej, ni har övertalat mig. Jag får skaffa grövre gods.
Kanske även lägga plattjärn eller profil runt lådan, alternativt genomgående stag.

Men, vi kan gärna fortsätta resonemanget kring hur hållbart rutil är jämfört med basisk. Nog för att det redan svarats rätt bra på det.

[bmh10350]

1,5 och 3 mm gods på en platta kommer inte hålla. 5 mm gods och 10 mm platta är nog minimum. Då kan du bränna på med pinnen

[Viktorputts]

Bra att du ökar på tjockleken
Det viktigaste för att få maximal styrka på svetsen är att elektroderna är riktigt torra.
Tror att för oss som inte är proffs på elsvetsning så spelar det liten roll vilken elektrod vi använder, svettsfelen vi gör spelar större roll.

[maweric]

Bra att du ökar på tjockleken
Det viktigaste för att få maximal styrka på svetsen är att elektroderna är riktigt torra.
Tror att för oss som inte är proffs på elsvetsning så spelar det liten roll vilken elektrod vi använder, svettsfelen vi gör spelar större roll.

Jo, du har nog sant i att valet av elektroder är inte lika viktigt för oss amatörer.
Rutil är ju heller inte like känslig för fukt, samt att de är mer lättsvetsade. Så de kanske ger stadigare fogar för oss fånar

[torbjorn_forsman]

Det är rätt intressant att läsa gamla katalogblad för svetselektroder, och kanske allra mest intressant att jämföra dem med varandra och se vad som INTE står i bladet för en viss elektrod.

Jag har bläddrat lite i en gammal ESAB-katalog, där kan man se att för många basiska elektroder skryter de över god kvalitet på svetsgodset samt att elektroderna är okänsliga för föroreningar i grundmaterialet (t ex tvivelaktiga stålkvaliteter med mycket svavel och fosfor, eller allmänt dåliga förhållanden med rost, färg, oljig smuts mm på ytorna). Något sådant skryt förekommer inte om rutilelektroderna, däremot framhålls det för många av dem att slaggen lossnar lätt och att det är enkelt att få till en vacker svetssträng mm.
Och så skrivs det naturligtvis uttryckligen om de basiska att de är fuktkänsliga.
Ser man på hållfasthetsdata så är det ingen större skillnad på sträck- och brottgräns mellan basiska och rutilelektroder, däremot verkar det som om svetsgodset från de flesta (men inte alla) basiska elektroder har mycket bättre slagseghet, speciellt i kyla.
Man kan också notera att så gott som alla rutilelektroder går att använda även på växelström (det gäller bara några få basiska), och att rutilelektroderna anses lättare att tända (klarar sig med lägre tomgångsspänning hos svetsaggregatet), bränner inte fast så lätt osv.