Svetsa på ny egg på timmerbila

[peterhenning]

Hej,

Jag har en gammal bila/skräyxa där stålet (det härdbara) som var vällt in i yxan nu är bortslipat. Jag skulle vilja få den i brukbart skick igen då jag tycker att det vore roligt att kunna använda ett verktyg med historia, samt att formen på yxan är bra. Nu till saken - det är inte möjligt (vad jag tror och kan) att välla in ett nytt stål i yxan, då godset är så tunt (ca 3-4mm). Så min idé är att antingen forma till en ny egg av fjäderstål som man sedan svetsar fast på yxan. Eller att bygga up en ny egg genom att svetsa på lämpligt tillsatsmaterial.

Då mina kunskaper är begränsade så tänkte jag förhöra mig här på forumet om någon har någon idé om vad som är lämpligast/bäst/enklast?

Om man svetsar på en ny egg av fjäderstål, vad bör man då använda för tillsatsmaterial? Iom att det är en yxa så måste den ju tåla lite slag och våld utan att spricka i fogen.

Och om man skulle satsa på att bygga upp en ny egg av tillsatsmaterial, kan man då stränga upp det till önskad tjocklek/storlek på eggen, eller förstör man underliggande sträng om man lägger på en ny?

[peterhenning]

Så här ser det ut.

[magloman]

Jag är bara lekman men skulle blästra den sen lägga på med tig och använda hss borr som tillsats.

https://youtu.be/0QVCs4T7uCg

[ja-bond77]

Borrar är ju mjuka i skaftet medan hårda i spiralen, är det trots det samma material hela vägen och skillnaden bara i härdningen? Kan inte kolla videon just nu...

[magloman]

Tror billiga borrar har samma rakt igenom

[torbjorn_forsman]

Det kan hända knepigheter om man väller/svetsar ihop snabbstål (HSS) eller något annat höglegerat stål med mjukjärnet i yxan. Den ursprungliga eggen har nog varit av kolstål (0,5-1,0 % C) utan andra legeringsämnen. Så det är nog bättre att hitta en bit av sådant material (t ex gammal sparkmed) än att välla in en snabbstålsborr.

[micke holmberg]

Hardox 500
Ok 48.00

[Orsa]

Det där låter som ett helt oförutsägbart metallurgiskt experiment. Men det kan ju bli bra.
Just en yxa ska ju klara av att drämmas i världens hårdaste trädslag, torr grankvist och samtidigt vara såpass finkorningt att det går att få en vass egg. Vasst lär det vara om du ska skräda med den som bila. En yxa är en svår kompromiss.
Minns bara Biltemas första Kinayxor som knappt dög till annat än att spika femtumsspik med. Dåligt stål.

Först är det ju olika stållegeringar som diskuteras. Dessa blir ju helt annorlunda som anlöpta av svetsvärme. Anlöper gör det ju vid bara några hundratal grador så du kommer aldrig kunna svetsa dit nåt utan att det blir anlöpt.

Inget blir bra förräns du härdat upp det och sen anlöpt om du ska svetsa dit ett eggstål. Och värmebehandling är en konst om försöker på fri hand.

Ska du prova så ordna ett eggstål som är legerat med molybden annars hinner du inte kyla till ett rimligt härddjup. Alla kvalitetsyxor, är jag tämligen säker på, är smidda av molybdenlegerat stål. Molybden förhindrar för någon bråkdels sekund stålet att återgå till ett "dåligt" korntillstånd vid kylningen utan tillåter en mycket bra kristallstruktur att bildas mer på djupet. Moderna yxor görs mest troligt så.

"Stålade" gamla yxor vet jag inte vad dom vällde in i eggen.
Det är inte för inte som gamla tiders smeder ansågs behöva förbindelser med lede hinhåle själv men ändå kommit till korta mot nutida metallurger/ härdverkstäder.

Men välj de råd du tycker låter rimligast och prova. Jätteintressant tycker jag. Kör på.

Tänk också på att man fick till det bra ibland förr också även om varje gammal gård härikring har en hörna med "dåliga" liar och yxor och ett fåtal bra som man vårdade ömt.

Har handhyvlat idag och slipade 2 stål, passade samtidigt på att slipa 2 yxor, en täljyxa och en huggyxa. Tänkte då hur bra de nya är och fastän man har ett antal gamla, även flera bilor, så är dessa nya så pålitligt vassa och ospröda i eggen och de man använder. En var en Hultafors och en var en SA Wetterling.

Bäst odds är det nog om du svetsar på med nån lämplig påläggselektrod. Men inget av detta vet jag något om.

[peterhenning]

Tack för bra tips! Vilken respons, vilket forum!
Blästrat den har jag inte gjort, men jag körde den i ett elektrolysbad och stålborstade efteråt. Blev väldigt fint, har dock tyvärr ingen bild på det just nu.

Tanken, om jag svetsar på ett stål, är att härda och anlöpa eggen efteråt. Intressant tips om stål legerat med molybden. Vad heter den stålttypen, och vad kan man tänkas få tag på en bit sådan?

Kanske skulle man ev börja med att testa att svetsa på en ett först, då detta borde vara enklare (man slipper ju härdningen). Är det någon som har idéer på lämplig elektrod (antingen pinne eller tigtråd)?

[kjf]

Lincoln Wearshield T D kanske. Kolla med Svetskompaniet i Kinna.

[peterhenning]

Intressant tips med gammalt borr som tillsatsmaterial. Borr är ju normalt snabbstål, och jag tänker att det är för hårt för en yxegg. Men mannen i filmen gjorde ju en egg till en svetshammare på så vis, den borde ju vara minst lika känslig med tanke på hur den används? Han härdade ju den inte, kanske därför den håller?

[magloman]

Har lagt stelit på gräsklipparknivar som funkar väldigt bra. Vet det finns övergångselektroder man kan lägga på mellan material oxå om det behövs. Finns öven mma pinnar som är hårda i sig.

Man kan ju pröva sig fram lite oxå. Allt behöver inte vara så vetenskapligt och teoretiskt. Det kan ju funka fastän man inte vet varför.

[torbjorn_forsman]

Tanken, om jag svetsar på ett stål, är att härda och anlöpa eggen efteråt. Intressant tips om stål legerat med molybden. Vad heter den stålttypen, och vad kan man tänkas få tag på en bit sådan?

Det finns i det närmaste oändligt många stålkvaliteter som är legerade med molybden, men långt ifrån alla är härdbara.
Bara att bläddra i ståltillverkarnas kataloger, ingenjörshandböcker som t ex Karlebo handbok, teknologiböcker från skolan mm och se om man hittar något lämpligt.

Ser man exempelvis i Fagersta Stålkurs från 1940-talet, så skriver man där att "Till yxor, sågblad, knivar etc. för träbearbetning användes mest kolstål med 0,70-1,10 % C, ofta även med 0,5-1,0 % Cr, t ex ståltyp 47" (vilket i den bokens sammanhang betyder stålkvaliteten Fagersta C 182).
Vill man ha ett Mo-legerat stål så omnämns t ex C 254, som egentligen är avsett för bergborrar. 1 % C, 1,3 % Cr, 0,35 % Mo. Samt en mängd olika snabbstål som dessutom innehåller stora mängder W (wolfram).

Snabbstålets goda egenskap är ju egentligen inte att det är särskilt hårt, utan att det behåller hårdheten även vid höga temperaturer. Och den egenskapen är för all del bra att ha på ett svarvstål som det ska köras hårt med i serieproduktion när man jobbar på ackord, men rätt meninglös i en timmerbila. Och snabbstålen är mer känsliga när det gäller att hålla rätt temperaturprofil under härdning och anlöpning, än vad vanliga verktygsstål är.

Numera finns det ju standardiserade stålbeteckningar, dels EN-beteckningar som vi har använt sedan mitten av 90-talet och dels SS-beteckningar som var som mest gångbara på 70-80-talet.

[Skru'are]

Bevara den du har för framtida generationer som ett pedagogiskt föremål. Det syns hur man vällde ihop olika material.
Köp istället en hel gammal bila. Det finns faktiskt fina till salu och priser som är mkt rimliga. Om du värderar din tid, material och risken att misslyckas.
(Och detta sagt av en som gärna vill renovera och bruka grejer.)

Tråden är ändå intressant generellt!

[fretchi]

Gamla yxor som jag stött på har inte varit särskilt hårda i eggen. En fil t.ex. brukar ta bra.