Åsikterna brukar vara
ungefär lika många som svaren men ungefär så här brukar jag göra:
Uppifrån och ner. Nerifrån och upp brukar ge fula Skogaholmare. (Skogaholm är ett svenst fabrikat på matbröd, limpor
).
Ungefär samma vinkel som annars. Och i reparationssammanhang är det ju inte alldeles ovanligt att handtagsvinkel blir det som åtkomligheten tillåter men det får då gå i alla fall.
Gasflöde brukar inte jag röra vad jag än gör. Samma till allt.
Strömmen kanske aningens lägre (eller något mer matning) vid vertikal svetsning eftersom smältan lättare rinner ner. Man kan möjligen få hålla lite högre hastighet, framförallt om man ska lägga en bottensträng.
Förvärmning? Nu får du kamma dig
, vi pratar ju bonnajärn och MIG!
Jag har aldrig förvärmt i såna sammanhang. Möjligen kan man få sänka strömmen (och kanske trådmatningen också) efter en kort stund när man fått upp värmen i godset.
Underupp:
Möjligen ytterligare lite lägre
ström men framförallt lite högre matning så bågen blir lite kortare, det kan underlätta eftersom man kämpar mot Newton (tyngdlagen). Men egentligen är inte heller underupp några större konstigheter med MIG.
Men som sagt, åsikterna brukar vara ungefär lika många som svaren.