När man en vacker onsdag morgon går till bygget och möts av en pulversläckare som ejakulerat och ser Volvons
hållare är tom, kan man pusta ut, den är ej tömd in i hytten eller i motorn.
Sedan såg jag vid porten en pengbörs, och ett gåvokort på andra sidan porten med namn. I plånboken var rätt stor summa släta 50€. Inga körkort eller annat. Ägaren av detta har klättrat över här och fallit ut ur fickan.
Här nu under hösten varit ett poik gäng, som vi sett och fått på bar gärning, även namn, fullständiga namn bestyrkat, Jonas, namnet fingrerat, dom kan ställa till. Poiksträck, varit på tak, klättrat i halvfärdiga leksaker innanför staket osv.
Nu fick vi ju ett namn till. En kvinna som punktigt varje morgån går till bussen förbi, spontant frågade jag denne, hon pekade ut var poiken bor och var hennes sons kamrat, hur så?
Berättade plånboken var den var, konfirmerad nu i hälgen, så de förklara pengsumman. Sen pekade jag pulversläckare och berättade små ofog som här sket, även jonas berätta jag för henne. De var hennes son! Hon blev generad och arg på sin poike, tydligen inte första g jonas gjort bort sig.
Här nu på bygget, sedan vi fick namnet jonas, haft som en vits om allt ok, inge ofog, Jonas har ej varit här i natt, om tex måttband borta, förbannade jonas som far iväg med måttbandet nu igen osv.
Ja namnet jonas, fick vi av ett gäng moped poikar, som var lite på sidan om när jonas och hans gäng var på ett närliggande tak.
Vi röt till åt poikana på taket och frågade för säkerhets skull namn för möjlig hämd aktion,
Mopedpoikarna, sa lite i samband med namn, va för idiotism ironiskt, har han nu gjort, typ igen.
Jonas är nu ett fiktivt namn, men händelsen riktigt.