Bondedagbok !

[gaffa]

Den där Lemken är troligen tyngre än alla tunga tallriksredskap på marknaden, säkert mer hållbar också med individuellt fjädrande tallrikar. Den gamla kverneland skålsvansen är ungefär lika värdelös som spadrullharven och carriern.

Intressant maskinval Göran, man blir väldigt nyfiken på hur en grön matta kan bli ren/svart med hjälp av en Vibroflex? Jag tycker ju att lemken kunde tagit steget fullt ut för kunna konkurrera med Roundup genom att bygga en maskin som har tre rader med riktigt tungt belastade tallrikar.

[Göran Ekman]

Den där Lemken är troligen tyngre än alla tunga tallriksredskap på marknaden, säkert mer hållbar också med individuellt fjädrande tallrikar. Den gamla kverneland skålsvansen är ungefär lika värdelös som spadrullharven och carriern.

Intressant maskinval Göran, man blir väldigt nyfiken på hur en grön matta kan bli ren/svart med hjälp av en Vibroflex? Jag tycker ju att lemken kunde tagit steget fullt ut för kunna konkurrera med Roundup genom att bygga en maskin som har tre rader med riktigt tungt belastade tallrikar.

Ja vad svarar man på det. Kan det vara så att två överfarter med den gamle Kongskilden i kombination med en hyggligt ny Överumsplog , ger önskat resultat .
Provades demo Swift i höstas , gick mycket bättre efter traktorn den var bogserad Vibroflexerna hänger i tre punkten har två 19pinnars med olika spetsar.
Swiften var lite mer stenkänslig, eller om det bara var otur. Tyckte att efter redskapet var bättre. Å andra sidan något måste bli bättre på snart 30 år.
En detalj som det sällan talas om när det gäller jordbearbetning . Är tröskan vi har en relativt liten tröska 16fot kan det bli ca 4,8 m? På den sitter det den mest högvarviga hack som finnarna levererar.
Förste föraren på jordbearbetning. Påstår att det gör stor skillnad.
Några tankar om det från er som kör tröskor med lite arbetsbredd?
På de ställen som Vibroflexen inte fungerar körs det med ett Staltech tallriksredskap.
Göran i Björnarbo

[Stark1]

Den där Lemken är troligen tyngre än alla tunga tallriksredskap på marknaden, säkert mer hållbar också med individuellt fjädrande tallrikar. Den gamla kverneland skålsvansen är ungefär lika värdelös som spadrullharven och carriern.

Intressant maskinval Göran, man blir väldigt nyfiken på hur en grön matta kan bli ren/svart med hjälp av en Vibroflex? Jag tycker ju att lemken kunde tagit steget fullt ut för kunna konkurrera med Roundup genom att bygga en maskin som har tre rader med riktigt tungt belastade tallrikar.

Ja vad svarar man på det. Kan det vara så att två överfarter med den gamle Kongskilden i kombination med en hyggligt ny Överumsplog , ger önskat resultat .
Provades demo Swift i höstas , gick mycket bättre efter traktorn den var bogserad Vibroflexerna hänger i tre punkten har två 19pinnars med olika spetsar.
Swiften var lite mer stenkänslig, eller om det bara var otur. Tyckte att efter redskapet var bättre. Å andra sidan något måste bli bättre på snart 30 år.
En detalj som det sällan talas om när det gäller jordbearbetning . Är tröskan vi har en relativt liten tröska 16fot kan det bli ca 4,8 m? På den sitter det den mest högvarviga hack som finnarna levererar.
Förste föraren på jordbearbetning. Påstår att det gör stor skillnad.
Några tankar om det från er som kör tröskor med lite arbetsbredd?
På de ställen som Vibroflexen inte fungerar körs det med ett Staltech tallriksredskap.
Göran i Björnarbo

Swiften funkar nog bra på lättare jordar men jag tyckte den var en dyr lövräfsa. Däremot gillar jag bogserat framför buret redsakp, kör idag en buren Lemken Rubin (vilket gör ett sjukt bra jobb jämfört med svenska gunghästar) men tycker inte den är följsam nog i backen och blir tveksam till ojämnt arbetsdjup.

Det pratas nog om arbetsbredd på tröskan och de flesta tillverkare är väl rätt duktiga på att sprida från hacken. Har kört en del efter 30-42 fots gula, röda och gul/gröna och det ligger faktiskt rätt jämnt på hela skärbordsbredden.

[gaffa]

Den där Lemken är troligen tyngre än alla tunga tallriksredskap på marknaden, säkert mer hållbar också med individuellt fjädrande tallrikar. Den gamla kverneland skålsvansen är ungefär lika värdelös som spadrullharven och carriern.

Intressant maskinval Göran, man blir väldigt nyfiken på hur en grön matta kan bli ren/svart med hjälp av en Vibroflex? Jag tycker ju att lemken kunde tagit steget fullt ut för kunna konkurrera med Roundup genom att bygga en maskin som har tre rader med riktigt tungt belastade tallrikar.

Ja vad svarar man på det. Kan det vara så att två överfarter med den gamle Kongskilden i kombination med en hyggligt ny Överumsplog , ger önskat resultat .
Provades demo Swift i höstas , gick mycket bättre efter traktorn den var bogserad Vibroflexerna hänger i tre punkten har två 19pinnars med olika spetsar.
Swiften var lite mer stenkänslig, eller om det bara var otur. Tyckte att efter redskapet var bättre. Å andra sidan något måste bli bättre på snart 30 år.
En detalj som det sällan talas om när det gäller jordbearbetning . Är tröskan vi har en relativt liten tröska 16fot kan det bli ca 4,8 m? På den sitter det den mest högvarviga hack som finnarna levererar.
Förste föraren på jordbearbetning. Påstår att det gör stor skillnad.
Några tankar om det från er som kör tröskor med lite arbetsbredd?
På de ställen som Vibroflexen inte fungerar körs det med ett Staltech tallriksredskap.
Göran i Björnarbo

Lantbrukare med sten brukar tycka om redskap med enbart tallrikar eftersom pinnarna drar upp alla stenar på ytan. Men du kör väl inget plöjningsfritt så stenarna plöjs väl ner igen

[Göran Ekman]

Plöjnings fritt provar jag lite på dom jordar där åkertisteln inte trivs. Mulljordarna.
Plogen plöjer ned stenen och upp andra stenar.. Varje gång det byts plog och den nya är lite tyngre, verkar det som att den nya plogen måste visa hur duktig den är på att leta upp nya större stenar. Tror att plogen plockar upp större stenar än kultivatorn . För utom Swiften som inte plockade upp stenar där gick det någon pinne istället.
Det plockas en del sten . Utom på mulljorden där är det mer problem med träd rötter som kommer fram ibland.
På mulljorden körs det med ett lågbudget tallriks redskap.
Oavsett vad man tror på när det gäller jordbearbetnings strategier så är nog tröskans hack en rätt viktig detalj som det inte pratas så mycket om.
Som bonus skickar jag en bild från en mässa, tyvärr utan jordbearbetnings tema.



Göran i Björnarbo

[Scania bonden]

Men åter till "after glfosat" va tror/vet ni ? Blir det bäst effekt på rotogräs med tungt efterreskap, typ aggressiv vält, lätt efterreskap ex vis soilrunner, nån form av spadrulle, kraftig efterharv, eller rent av helt utan?
Personligen fortsätter jag med växtföljd. Planerar dock att byta ut carriern snart till nåt riktigt redskap istället för en asiettharv...

[Mats i Myrhult]

Jag sprutade aldrig på vår mark i Norrbotten på 80-talet.
Noterade att foderraps var oslagbart för att få bukt med tuvtåtel och kvickrot. Men det kräver varm jord vid sådd och väldränerat. Minsta surfläck så blir spergel där.
Ett år, sedan sådde jag vall.
Vi hade mjölkkor och odlade ingen egen spannmål.
Foderrapsen togs bäst frusen med enkel slaghack, alla motstål bortställda så att det inte blev för mycket soppa av det. Hackade rätt i tippkärra. Lagrade i plansilo och limpa. Inte köra i ensilaget, bara lägga ihop det med lastmaskin, täcka med plast. Kan inte mögla!

Skulle säkert fungera som ogräsbekämpande gröngödsling för den som inte vill ha ensilaget. Räkna med kvävegiva. Olämpligt på jord med dålig struktur.

[gaffa]

Men åter till "after glfosat" va tror/vet ni ? Blir det bäst effekt på rotogräs med tungt efterreskap, typ aggressiv vält, lätt efterreskap ex vis soilrunner, nån form av spadrulle, kraftig efterharv, eller rent av helt utan?
Personligen fortsätter jag med växtföljd. Planerar dock att byta ut carriern snart till nåt riktigt redskap istället för en asiettharv...

Allt vad vältar heter förökar upp kvickroten. Carriern kan du skicka till Litauerna om vi inte har tillgång till glyfosat, Det är stora tallrikar utan efterredskap som gäller, den där Lemken som jag la in bild på är troligen bäst just nu och Kuhn har en rejäl sak också. Mässbesökarna kan ju lämpligen redogöra för nyheterna på området.

[Nickebonne]

Tror jag skrivit detta förut men är det inte troligt att det kommer andra totalbekämpningsmedel när glyfosat försvinner?
Att ta fram sådana produkter för några år sedan var ju meningslöst när marknadsledande preparat ger behandlingar för under 150kr/ha. Nu blir ju läget annat.
Om nya preparat också kräver 30 år av daglig användning med ryggspruta för att vara cancerframkallande är en annan sak...

[Nickebonne]

Arrende vs markköp? Vad tänker ni om det?
Vid dagens räntor på 1,1-1,5 % blir det ofta billigare att köpa mark än att betala saltade arrenden.
Frågan är vilket som är bäst framöver, optimisten vill väl köpa o pessimisten hellre arrendera, då kan man vika in hovarna. Å andra sidan är åkermark ofta ganska lätt att avyttra.
Hur resonerar ni?

[uppland2]

"Buy land, they're not making it anymore." - Mark Twain

[uppland2]

Nu verkar inte Nickebonne få några svar på sin fråga, så jag får väl påpeka att mitt svar var seriöst menat även om jag försökte klä det i en lite lättsammare förpackning. Vi tänker i och för sig mest skog, men det borde finnas paralleller.

[Mats i Myrhult]

Det omvända då, från Upplands svar.
Man ska inte äga mer än att man kan ta det i sina två händer och springa från platsen. Allt annat komer de att ta ifrån en.

Så, nu har du det mest positiva och det mest negativa svaret. Någonstans däremellan blir nog bra.

[gaffa]

Mitt personliga svar är man ska inte arrendera jord. Varför betala pengar till en sniken, avundsjuk, girig genuint okunnig, ointresserad och osympatisk idiot till markägare. Finns ett fåtal undantag med äldre lantbrukare som arrenderar ut en kort tid innan det är dags att sälja sitt livsverk.

[Trigon]

Arrende vs markköp? Vad tänker ni om det?
Vid dagens räntor på 1,1-1,5 % blir det ofta billigare att köpa mark än att betala saltade arrenden.
Frågan är vilket som är bäst framöver, optimisten vill väl köpa o pessimisten hellre arrendera, då kan man vika in hovarna. Å andra sidan är åkermark ofta ganska lätt att avyttra.
Hur resonerar ni?

Det knepiga är ju att man inte vet vad räntan ligger på lite längre in i framtiden, 5 år går väl att ha nån uppfattning om, men om 15 år eller 25 år? Den andra faktorn man inte vet något om är vad man kommer att få betalt för det man producerar, i och för sig borde ju en växande befolkning i världen som sakta får det bättre ekonomiskt tala för att det går åt mer av det som en växtodlare producerar och därmed borde det finnas en uppsida i priserna från dagens nivå? Att priserna kan fortsätta att stiga på åkermarken trots en i många fall pressad ekonomi i själva produktionen bygger enligt min uppfattning mycket på att den som vill köpa också får låna större delen av pengarna till det, skulle detta av någon anledning inte gå lika lätt längre så är nog köptrycket på åkermark inte så stort och skulle man då av någon anledning vara tvungen att sälja mark man köpt för inte så länge sen kan man ju tänka sig att det skulle svida rätt så hårt ekonomiskt.

För egen del så tänker jag att det är klart att det kan vara en bra idé att köpa åkermark, men jag vill kunna tjäna pengar på det, ha rätt så god marginal ifall det skulle börja gå sämre och dessutom på nåt sätt kunna se en uppsida i det i framtiden. Inte jättelätt att få ihop den ekvationen om man ska köpa till marknadspris och dessutom inte redan har en stor, lågt belånad gård som kan stötta ett ekonomiskt tveksamt förvärv.

Får man arrendera åkermark och kan räkna fram att man sannolikt kommer att tjäna skapligt med pengar de kommande åren även om man tar med alla kostnader som sin egen lön och maskinkostnader som inte bygger på rost och röta så är det väl en god idé, men det tillhör antagligen inte vanligheterna med så rimliga arrenden.