Tänkvärt!

[raggsockan]

om man får fråga , hur mycet kubik rör det sig om?

[Michael Meier]

om man får fråga , hur mycet kubik rör det sig om?

Tänker du på samma som jag ?

[Michael Meier]

Vad behöver du ?
husvagn, skotare och två rundfilar?

[raggsockan]

tja beror väl på vad du tänker på michel men jag tror att vi är inne på samma tanke banor

vi får se vad mim säger

[Michael Meier]

Kan du aptera, har du tränat ?

[raggsockan]

aha du tänker sååå

[Mats i Myrhult]

Va, snackar ni om mig?
Jag ska kolla lite mer med bolagen här ikring.
Manuell huggning blir knappast aktuellt i vår.
Har du körkort och behörighet till hösten kanske det kan bli aktuellt. Vi får höras då.

[Göran Ekman]

Jag provar att lägga upp en bild igen , förra gången vart det rätt bra fart på tråden .

Glad Påsk
Göran i Björnarbo

[Mats i Myrhult]

Va, snackar ni om mig?
Jag ska kolla lite mer med bolagen här ikring.
Manuell huggning blir knappast aktuellt i vår.
Har du körkort och behörighet till hösten kanske det kan bli aktuellt. Vi får höras då.

Äntligen!
Nu är det hugget och utkört. Ligger i travar på gården. Återstår för mig att rätta till körspåren och så småningom ta rätt på ved och köra ut ris.

[Bacon]

[quote="BM 4 ever"]Jaså du är mycket för. Då tycker du att lantbrukets föreningar fungerat och fungerar bra då ?
Scan, Arla , osv?

Nja det finns problem. Men man slipper betala för utdelning till aktieägarna och man kan ha ett mycket längre perspektiv i verksamheten än vad börsen har.
Ledningen i arla har inte skött sig men problemet för mjölkbönder just nu är att Putin gick in i Ukraina och det protesterade EU emot då slutade Putin att importera mjölk.
Södra skogsägarna går bra, bygger ut mer än någon annan. Hade det inte varit för det värdelösa efterlikvidsystemet hade det varit kanon

Har ganska nyligen hamnat i en familj som har anor i södra sen läänge, och jag är ju lite kritisk av mig, men hittar inte mycket fel med södra, de betalar bra för virket, sköter kontakten med skogsägaren och värnar mycket om medlemmens väl (eller, kollektivets väl. Det är ju en demokratisk organisation). Dessutom verkar det som om södras stora andel av virkeshandeln i södra sverige gör att man kan hålla uppe priserna. det skiljer massor bara man går över södermanlandsgränsen till mellanskog som betalar 230:- för barrmassa, medan södra betalar 280:-. Det är en j*vla skillnad, och kan ju inte motiveras med avstånd till industrin då gränsen går mellan östergötland och södermanland?
Och enligt svärfar så genererar efterlikviden en inte föraktfull mängd pengar. Men den beräknas väl utifrån den totala mängden levererat virke, så från början blir det väl klent om jag fattat rätt? Enligt Inspektorn här så finns det dessutom rätt många som inte satt sig in i hur det fungerar i södra, och har då hundratusentals kronor ståendes hos södra utan ha koll på det, hur nu det är möjligt?
Och efterlikviden är ju vinstdelning som kommer utanpå virkespriserna?

Jag tror också södra håller ordning på skogsbranschen och virkespriser. Jämnar ut toppar och dalar.
Södras system är lite rörigt. Södras priser ligger ca 10% under konkurenterna. Men året efter får man en efterlikvid, vilken normalt är 10%. Efter Gudrun var den uppe på 30% och för några årsen nere på 3%. Det ska väll jämna ut svängningar, virkespriser varierar ju mycket med konjunkturen. Av leveransen dras också 6% av och blir insatser. Insatserna generar utdelning varje år vilken brukar vara betydligt bättre än börsen. Insatserna kan också genera emiterade insatser vilka i sin tur generar utdelning.
Södra genererar alltså förhoppningsvis ett överskott varje år som går tillbaka till medlemmarna i form av efterlikvid, utdelning på insatser eller emitering på insatser.
Jag är osäker på "6%" ni får gärna rätta mig där.[/quote]
Jag fick en avi nu för 2015. Jag rättar mig själv, det ska vara 8%.
Utdelning på insatskapital 15%
Utdelning på emitterat insatskapital 15%
Insatsemission 10%
Detta är väldigt bra siffror när börsen slutade på minus.

[Trondos]

Den norske avisen Nationen har hatt en meget god artikkelserie i noen uker nå, "Hvem skal eie jorden"

Et mycket viktig spørsmål, som jeg mener er alt for viktig til å overlates til markedskreftene alene!

[busholle]

Har lite svårt med norskan men i huvudsak verkar det som ni har liknande regler som vi hade före -90 med prisreglering på mark, förvärvstillstånd och bosättningstvång. Skulle ni släppa den så skulle det nog bli som i Sverige med prisstegring på flera hundra procent. Om det är bra eller dåligt vet jag inte men många äldre lantbrukare har blivigt mångmiljonärer bara genom att äga fastigheter. Nu har vi dock sett en stabilisering av priserna efter en rusning i 25år.
Ideologiskt är jag motståndare till att staten ska lägga sig i till vem, varför och till vilket pris en vara säljs även om det är en fastighet. I mitt närområde har jag sett baksidorna av regleringen, min far blev nekad flera fastighetsaffärer av lantbruknämnden istället skulle fastigheterna köpas av en större markägare i byn. Denne markägare skötte det sämre och sämre mycket beroende av att han inte hade någon ekonomisk drivkraft att göra det bättre, han blev helt enkelt bekväm och hade mer pengar och billig mark än han behövde.
Tror att 161A skrev något om att höga arrenden inte har något direkt samband med dålig lönsamhet, de som betalar mycket i arrende anstränger sig mer och är mer kreativa.

[Mats i Myrhult]

Intressant artikelserie! Ska läsa mer.
Min personliga åsikt är att mark ska ägas av människor av kött och blod. Av en mycket enkel och oundviklig anledning, vi ska alla dö. Därmed uppstår med automatik ägarskiften, förnyelse, förändringar, anpassningar med mera.
Företag eller ännu värre, staten, dör aldrig. De kan fortsätta lägga mark under sig och fortsätta föröda allt eller neka medborgarna tillgång till marken och alla andra negativa effekter man kan tänka sig.

I synnerhet med de stora städernas tillväxt är det avgörande att marken ägs och brukas av dem som bor på den, eller i närheten. Det är enda sättet för städernas folk att säkra sin mattillgång.

Precis som artikelserien säger så fungerar det inte så i hela världen. I stora delar har en ägoregistrering aldrig ägt rum. Det är en olycka, framför allt för Afrika.

[Trondos]

Det er så jeg tenker også. Prinsipielt er jeg for det frie marked og så videre, men på enkelte ting fungerer ikke markedskreftene etter hensikten.
Jeg er skeptisk til at store multinasjonale selskap kjøper opp og eier store landområder.
Vanskelig med gode regler på dette området, men jeg tror det er dumt å slippe dette helt fritt, da blir all mark eid av noen få store selskaper.
Min mamma bor på en del av gården som min oldefar i sin tid dyrkade fra myr, og den skal jeg ta over og fortsette å bo på.

I Norge har vi også bosettningsplikt, som det heter her, men den er blitt ganske "uthulet" og går an å få dispensasjon fra.

[busholle]

Min personliga åsikt är att mark ska ägas av människor av kött och blod. Av en mycket enkel och oundviklig anledning, vi ska alla dö. Därmed uppstår med automatik ägarskiften, förnyelse, förändringar, anpassningar med mera.

Intressant argument Mats, har inte funderat i de banorna.
Men företagens ägare blir gamla och dör de med. Och företags intresse för olika marknader förändras det med.
Några av landets äldsta och mest välskötta egendomar är privatägda även om driften ofta ligger i aktiebolag.

Själv tror jag att intresset för skog och åker från företagens sida är kraftigt överdriven. Lönsamheten är alldeles för låg för att locka till stora investeringar. Det som jag tror skulle hända är att många lantbruksföretag skulle överföra sitt markinnehav till ett AB som de ofta har driften i. Igentligen är det inte klokt att det ska drivas företag i enskildfirma med omsättning på mångmiljonbelopp bara för att företaget äger mark.