Maskinistens Twitter-flöde  Stöd Maskinisten via Patreon  Maskinistens nätverk - information på svenska  Maskinistens nätverk - information på finska  Maskinistens nätverk - information på norska  Maskinistens nätverk - information på danska  Maskinistens nätverk - information på isländska
Forumindex

ForumindexForumindexMaskin-databasFotoalbumKalender-informationKöp & SäljDownloadsLexikonKontaktregisterCrimedatbase

Åkerman-register
Visa forum för mobila enheter

ForumindexJord- och skogsbruk, fastigheterJordbruk och djurJordbruk

Växtodlingssystem

11 inlägg • Sida 1 av 1
Diskutera allt som hör till jordbruk här

wld (trådstartaren)

#1 » 15:35:20, 11-12-2015
  • Överför markerat ord till lexikonet

Det här med växtodlingssystem, jordbearbetning och ogräsbekämpning med mera, hur ser det ut bland odlarna på maskinisten?
I år och föregående år har jag en känsla av att många har höstbearbetat igen, sen de åtagande från landsbygdsprogrammet 07-13 löpt ut.

På gården jag jobbar är potatisfälten 2016 plöjda, och en del blivande korn- och ärtfält kultiverade. Men jag går och funderar på om det är den optimala lösningen?
Jag har ju läst en del om strimsådd, men framförallt är det den här artikeln jag tycker är intressant; http://e-pages.dk/maskinbladet/1097/7

Hur gör man i ett odlingssystem med potatis? Stensträngläggning och upptagning bearbetar jorden hårt. Någon som provat minimerad jordbearbetning och fånggrödor?

Hur blir ogräsförekomsten? Såklart kan jag googla, men tänkte först se om det blir nån diskussion :)

2 personer gillar det här inlägget.
wld
Fler än 10 inlägg
 
Blev medlem: 13:57:53, 11-11-2011



wld (trådstartaren)

#2 » 16:48:32, 11-12-2015
  • Överför markerat ord till lexikonet

Hittade den här tråden:
valtra mega @ Direktsådd

Jag tänker både på infiltrationen, eller luckerheten, och mullhalten. Jag utgår från min arbetsplats, vilket är en ren växtodlingsgård utan djur.
I det långa loppet blir det med nuvarande odlingssystem en negativ påverkan på mullhalten. En stor del av spannmålshalmen pressas och förs bort.

En hög mullhalt är bra för både den vattenhållande och näringshållande förmågan, och därför bör man sikta mot just det.

Saxat från greppa näringens blad "Satsa på högre bördighet för större skördar" http://www.greppa.nu/download/18.37e9ac ... dighet.pdf

"En höjd mullhalt ger en skördehöjande effekt upp till
3,3 % vilket motsvarar ca 2 % kol. I markkarteringen är det
ungefär gränsen mellan nmh (något mullhaltig) och mmh
(måttligt mullhaltig). Effekten på skörden varierar men som
riktvärde kan användas 5 % ändrad skörd per 0,1 % ändrad
kolhalt."

På gården utan djur känns det som att minimerad bearbetning + fånggrödor kan vara en väg att gå.
Är det någon som slopat plogen och fått bättre markbördighet? Hur blir infiltrationen utan någon djupare bearbetning?
wld
Fler än 10 inlägg
 
Blev medlem: 13:57:53, 11-11-2011

161A

#3 » 17:43:38, 11-12-2015
  • Överför markerat ord till lexikonet

Här kommer mina funderingar kring växtodling.
Det optimala är ju egentligen ett kretslopp där summan blir 0, dvs att man tillför lika mycket som man för bort. Även att det är co2 neutralt och att man har ett odlingssystem som inte behöver kemiska insatser.
Detta är ju fullt möjligt..MEN det blir många som kommer att går hungriga och den bonden som ska utföra detta bör nog ha den samlade Arla bonusen på kontot.
Man kan ju ta detta som utgångspunkt i sitt funderande kring sitt växtodlingssystem.
Jag tror att det bästa är att använda den jordbearbetning som är mest optimal för stunden med de för stunden givna förutsättningarna, dvs att man anpassar bearbetningen för vilken gröda man ska ha, vilken gröda man har haft, om det är vått eller torrt, om det är tidigt eller sent osv.
Man måste ju tänka på energiåtgången för bearbetning också, inte bara på näringsläckage.
Detta kräver ju en full "verktygslåda" ang maskinparken. Vilket är ganska tvärtemot tankarna kring effektivt lantbruk idag, där man ska kunna göra allt med en maskin helst.
Allt det här med "mullsådd" "striptillage " osv det fungerar ju förvisso. men det ger ju begränsningar i odlandet. Man kan ju inte odla alla grödor på det viset och då kanske man inte utnyttjar markens förutsättningar på bästa vis. För olika jordtyper och klimat ger ju olika förutsättningar för de olika grödorna.
De största hoten och begränsande faktorerna mot en effektiv växtodling är politiska beslut, ekonomi och antalet munnar att mätta i världen.

Jag har själv provat mycket helt plöjningsfritt och direktsådd och tycker det fungerar mycket bra om man får plöja nångång då och då i växtföljden. Tidsutrymmet för den optimala insatsen blir snävare och valet av gröda viktigare
Användarvisningsbild
161A
Fler än 500 inlägg
 
Blev medlem: 09:01:30, 05-05-2011
Ort: Skåne
Sverige
Maskintyp: Ej angivet
Maskin: Valmet 8350, CAT it14G, 2 x Mattsson 161A , Bigab 20-24, John deere 1445, Jungheinrich, wintersteiger, volvo EC35, John Deere 332, Ford 3000, MF 135, Ford Dexta, Volvo T25, Weel Horse

wld (trådstartaren)

#4 » 18:37:25, 11-12-2015
  • Överför markerat ord till lexikonet

Jag tänkte faktiskt inte så mycket på själva läckaget, utan mer om det blir någon märkbar skillnad i växttillgängligt kväve för växterna med ökad mullhalt. Vilket i o för sig är samma sak. Ett enkelt test jag såg när jag var på en fältdag, var att lägga en bit pressening innan man körde över med gödningsslungan. Innan det var dags för 2a överfarten kunde ett prov på grönmassan sen avgöra hur mycket kväve marken levererade det odlingsåret, och så kunde 2a givan anpassas efter det. Bra grej att dubbelkolla N-sensorn med om man har en sån. Så det jag funderar på är egentligen om man får ett bättre näringsutnyttjande med högre mullhalt?

Sen håller jag med, det är kanske inte det bästa att bara ta en generell metod och sen tillämpa den rakt över, utan istället anpassa insatserna efter väderlek osv.

Jag funderar också på om det finns något bra sätt att öka mullhalten i ett system med potatis. Det är inte mycket mask i backen hos oss efter den grödan.

161a skrev:De största hoten och begränsande faktorerna mot en effektiv växtodling är politiska beslut, ekonomi och antalet munnar att mätta i världen.


Det har du nog alldeles rätt i, det här med olika system är kanske egentligen mest petitesser. Men jag gillar att nörda ner mig i saker hehe
wld
Fler än 10 inlägg
 
Blev medlem: 13:57:53, 11-11-2011

161A

#5 » 19:50:08, 11-12-2015
  • Överför markerat ord till lexikonet

Att öka mullhalten med potatis funkar ju nog inte så bra, Man får ju göra det med någon annan gröda i växtföljden. Vall är ju bra men inte så bra i samband med potatis.
Det är ju det som är det svåra med växtföljder, allt hänger samman, och det tar så långtid innan man ser resultat, både positiva och negativa.
Man vet ju inte så noga om det man gör i dag och som man tror är bra nu, vilka konsekvenser det får om 10-20 år.
Det finns ju ett fåtal långliggande odlingssystems försök.
Ju mer näringsämnen du lagrar i jorden, med ökad mullhalt, baljväxter och annat desto större är ju också risken för läckage
Användarvisningsbild
161A
Fler än 500 inlägg
 
Blev medlem: 09:01:30, 05-05-2011
Ort: Skåne
Sverige
Maskintyp: Ej angivet
Maskin: Valmet 8350, CAT it14G, 2 x Mattsson 161A , Bigab 20-24, John deere 1445, Jungheinrich, wintersteiger, volvo EC35, John Deere 332, Ford 3000, MF 135, Ford Dexta, Volvo T25, Weel Horse

161A

#6 » 20:59:56, 11-12-2015
  • Överför markerat ord till lexikonet

Jag hoppas jag inte låter för negativ, för det var inte min mening alls :grin:
Bara det att jag tycker man tittar alldeles för snävt, man hittar på ett nytt odlingssystem och så efter ett par år så säger man att det är frälsningen.

Jag hade en bit på 7 ha på arrende. Då jag tillträdde arrendet så plöjde jag biten och bestämde mig då för att det var första och sista gången jag gjorde det pga stenförekomsten, höll inte inte löftet då jag fick plöja den en gång till då jag lämna arrendet, men i åtta år så odlade jag helt plöjningsfritt hade spannmål,ärtor,gräsfrövall,raps och lin om jag minns rätt. Det fungerade bra, normala skördar. Då jag plöjde igen efter åtta år så uppfattade jag det som att det var betydligt högre mullhalt och en helt annan jord och mindre sten.
Användarvisningsbild
161A
Fler än 500 inlägg
 
Blev medlem: 09:01:30, 05-05-2011
Ort: Skåne
Sverige
Maskintyp: Ej angivet
Maskin: Valmet 8350, CAT it14G, 2 x Mattsson 161A , Bigab 20-24, John deere 1445, Jungheinrich, wintersteiger, volvo EC35, John Deere 332, Ford 3000, MF 135, Ford Dexta, Volvo T25, Weel Horse

islander

#7 » 21:50:30, 11-12-2015
  • Överför markerat ord till lexikonet

wld skrev:Hur gör man i ett odlingssystem med potatis? Stensträngläggning och upptagning bearbetar jorden hårt. Någon som provat minimerad jordbearbetning och fånggrödor?
Hur blir ogräsförekomsten? Såklart kan jag googla, men tänkte först se om det blir nån diskussion :)


Har kört plöjningsfritt till potatis ett antal år nu, strategin jag kör med är att all halm pressas, lämnar sedan stubben så rensas den på spillsäd av "naturen" när det börjar bli för grönt i oktober eller så, på med 2 liter Roundup, sen en grund körning med carriern sent i november eller december, tanken här är att det helst inte ska gro nåt. Har inte kört än i år ..

På våren kör jag två gånger med en dalbo triplex plus (utan vingar).. Enda nackdelen är att det gäller att plocka stenen samtidigt som man kör med triplexen, för den trycker ned dem och sedan drar man upp den med sättaren igen.. Har 600 däck på traktorn som drar sättaren, det blir ju mest packat i ytan efter triplexen så det funkar bra.

Innan när det var fånggröde stöd med vårbearbetning , brukade jag roa mig med att köra upp den på nyårsdan :-) ,

Krävdes ett par körningar med carriern, det som ofta hände när man gjorde så att det såg bra ut på våren efter triplexen, men på hösten när potatisen började vissna ned fick fånggrödan fart igen och fick den växa för länge kunde det bli så mycket att det blev stora tuvor som ställde till det vid upptagningen..
islander
Fler än 100 inlägg
 
Blev medlem: 20:58:56, 02-11-2012
Ort: Kristianstad
Sverige
Maskintyp: Traktor
Maskin: JD 6930
JD 6310
Volvo L70

valtra mega

#8 » 21:59:06, 11-12-2015
  • Överför markerat ord till lexikonet

Såg att du hittat en tråd jag glömt bort att jag startat .En vecka efter sista inlägget i den köpte jag en vm direktsåningsmaskin och började prova med direktsådd från våren 2009 och nu direktsår jag största delen har en nyodling jag harvar förre sådd och så plöjer jag några bitar .

1 person gillar det här inlägget.
valtra mega
Fler än 500 inlägg
 
Blev medlem: 21:02:25, 19-04-2008
Suomi Finland (svenska)
Maskintyp: Grävmaskin (larvburen)
Maskin: valtra 8050,valtra t153v
Hitachi zx 160 lc

wld (trådstartaren)

#9 » 22:30:28, 11-12-2015
  • Överför markerat ord till lexikonet

161A skrev:Jag hoppas jag inte låter för negativ, för det var inte min mening alls :grin:
Bara det att jag tycker man tittar alldeles för snävt, man hittar på ett nytt odlingssystem och så efter ett par år så säger man att det är frälsningen.


Absolut inte!

Var inte meningen heller att låta som att det här ska vara frälsningen, utan jag försöker skaffa mig en uppfattning om hur bra/dåliga olika sätt att odla är. Som vi gör hos oss har gjorts i många år, men hur vet jag om det är mest optimalt? Är väldigt skojigt med input, jag tror du sätter huvudet på spiken när du säger att man skulle haft en stor verktygslåda, så man kunde gjort rätt varje gång. Blir dyrt bara hehe

islander skrev:Krävdes ett par körningar med carriern, det som ofta hände när man gjorde så att det såg bra ut på våren efter triplexen, men på hösten när potatisen började vissna ned fick fånggrödan fart igen och fick den växa för länge kunde det bli så mycket att det blev stora tuvor som ställde till det vid upptagningen..


Du sprutade inte ner fånggrödan då?
En sak som jag alldeles glömt bort, det är så mycket att tänka på, är ju också bruket. Blir det mycket klumpar när du bara kör med dalbon?

valtra mega skrev:Såg att du hittat en tråd jag glömt bort att jag startat .En vecka efter sista inlägget i den köpte jag en vm direktsåningsmaskin och började prova med direktsådd från våren 2009 och nu direktsår jag största delen har en nyodling jag harvar förre sådd och så plöjer jag några bitar .


Hur ser det ut i backen mellan de plöjda och oplöjda bitarna? mask o maskhål?
wld
Fler än 10 inlägg
 
Blev medlem: 13:57:53, 11-11-2011

islander

#10 » 22:54:02, 11-12-2015
  • Överför markerat ord till lexikonet

wld skrev:
Du sprutade inte ner fånggrödan då?
En sak som jag alldeles glömt bort, det är så mycket att tänka på, är ju också bruket. Blir det mycket klumpar när du bara kör med dalbon?


Nä, undrar om det är tillåtet, var ju nån här som var ute i januari med sprutan så det kan ju funka :-)

Min uppfattning är att det är mycket mindre klumpar utan plogen, man kan sätta potatis på bra mycket "lerigare" jord, frågan är dock varför.

Jag misstänker att det har och göra mycket med fuktigheten, klumparna bildas nog vid mycket fukt, förr så vårplöjade vi oftast, då var det först flytgödsel och sedan plöjning det första man gjorde på våren, nu kör jag oftast bara dagar innan sättning så det är mycket torrare och det hinner heller inte torka ut innan man kör andra gången..

Ett år gjorde jag världens misstag, smulade sönder klumparna med carriern efter plöjning, det vara bara det att de blev visserligen små men väldigt många istället som sedan allihop följde med potatisen upp..
islander
Fler än 100 inlägg
 
Blev medlem: 20:58:56, 02-11-2012
Ort: Kristianstad
Sverige
Maskintyp: Traktor
Maskin: JD 6930
JD 6310
Volvo L70

valtra mega

#11 » 22:56:40, 11-12-2015
  • Överför markerat ord till lexikonet

Hur ser det ut i backen mellan de plöjda och oplöjda bitarna? mask o maskhål?

Tycker att det är mera maskar i det oplöjda .
Har ställen som inte blivit plöjt sedan hösten 2007 och harvade våren 2008 upplevde att andra och tredje året året utan bearbetning funkade sämst sedan har det blivit bättre .
På vm maskinen är det bara såningsbillar ingen annan bearbetning så blötta höstar har det direktsådda mycket bättre bärighet och liggväxt går bättre att tröska skilt på mulljord då inte rötterna lossnar

1 person gillar det här inlägget.
valtra mega
Fler än 500 inlägg
 
Blev medlem: 21:02:25, 19-04-2008
Suomi Finland (svenska)
Maskintyp: Grävmaskin (larvburen)
Maskin: valtra 8050,valtra t153v
Hitachi zx 160 lc


Återgå till Jordbruk

Vilka är online

Användare som besöker denna kategori: Inga registrerade användare och 1 gäst



Älmeboda Maskinservice

OilQuick

TK Traktordelar

Klaravik

Crazyride

Bra Verktyg

Motrab

Engcon

Scandcut

Astrak

Olsson Parts

Nya och begagnade
truckar på vstruck.se