Ranchdrift på mitt sätt

[busholle]

Det dök upp lite frågor i bondedagboken angående mitt mobila stall och en förfrågan om en ny tråd. Så här ska jag försöka beskriva min produktionsform och dess fördelar och vedermödor.

Varför då ranchdrift? Tidigare erfarenheter av utegångsdjur finns i familjen med ströbädd i gammal ladugård och permanenta hagar. Det är förknippat med en rad nackdelar som i flera år gjorde mig avogt inställd till utegångsdjur. De stora fördelarna jag/vi upplevt med ranchdrift är naturlig miljö för djuren och överlägsen djurhälsa. Arbetskraftsbehovet är även något som talar för ranchdrift. Men om jag kunde lösa problemen jag upplevt? Flytta in djuren i växtföljden? Få gödseln på rätt ställe där jag kunde nyttja den? Konsekvent övervintra djuren på de äldsta vallarna som stod i tur att brytas? Till saken hör att arronderingen på mitt jordbruk inte är den bästa med ca 40ha och ca 35 skiften. För att klara de uppräknade punkterna ovan bör jag över tid åtminstone kunna nyttja halva åkerarealen som vinterbeteshage.

Det ledde fram till några punkter som måste lösas.
Rätt mark: Sandjord är dominerande på min gård.
Vatten: Närhet till brunn och EL.
Ligghall: Detta var det svåraste innan jag hittade det som beskrives nedan.

Tittade först på rundbågehallar och ett högbyggt släp så att de skulle gå fritt över broräckena men det kändes inte tilltalande att åka omkring med 5m breda transporter vart år.
Lösningen hittade jag via en liten annons i tidningen Nötkött och firman Playmek nere i Skåne, 3m bred och 10m lång i transport och 46m2 liggyta utfälld.

Vill ni kolla på funktionen så rekommenderar jag filmen på tillverkarens hemsida. http://www.playmek.se

[strumpa]

Mycket intressant modell!

[nordsjöklättrarn]

Den gillade jag!
Vad var priset.?


Skickat från min iPad med Tapatalk

[Göran Ekman]

Hur länge har du använt den? Hur tycker du att du vill placera den med tanke på vind och solljus.
Den är öppen på båda långsidorna blir inte drag igenom den. Våra vinterhus till grisarna vill jag gärna ha öppningen åt öster eller söder .
Göran i Björnarbo

[Trigon]

Till saken hör att arronderingen på mitt jordbruk inte är den bästa med ca 40ha och ca 35 skiften.

Hmm, jag som tycker det är någorlunda jobbigt att det slingrar sig en å som delar mina 17 ha åker i två oregelbundna skiften och att det sen sticker upp en del bergknallar på den lilla av dessa bitar, och några brunnar på det andra, större skiftet. Är nog bra att få sig en tankeställare ibland...
Jag har ju hört talas om förutsättningarna i bland annat Småland förr, men jag måste ändå passa på att fråga vart ni hittar motivationen att fortsätta? Inte konstigt att det finns så många småföretag i diverse andra branscher där i krokarna när ni föds med dessa förutsättningar i generna och antagligen varit tvungna att lära er fokusera på möjligheterna istället för svårigheterna.

[busholle]

Hur länge har du använt den? Hur tycker du att du vill placera den med tanke på vind och solljus.
Den är öppen på båda långsidorna blir inte drag igenom den. Våra vinterhus till grisarna vill jag gärna ha öppningen åt öster eller söder .
Göran i Björnarbo

Den levererades för ca 11 månader sedan. Jag vill placera den med draget ca 40 grader nordost så gaveln vetter mot dominerande vindriktning. Det blir naturligtvis en kompromiss med placeringen, det finns ett examensarbete gällande placering av ligghallar och slutsatsen är att de ska placeras med "ryggen" mot vinden, öppningarna mot varandra och så att solen når in i hallen. Den som löser det har antingen en annan dominerande vindriktning eller en sol som går upp i ett annat väderstreck.
Man lurar sig lite på att båda sidorna är öppna, den har en mellanvägg som är tät till 1,5m så draget är inget större problem om den inte placeras med öppningen i vind. Dessutom finns det en gardin i vindväv som går att rulla ner efter behag.
Man ser ofta att korna har olika preferenser beroende på väder och dagsform ena dagen ligger de på norr och lyssnar på vinden och andra dagen ligger de och solar sig på södersidan.

[busholle]

Den gillade jag!
Vad var priset.?


Skickat från min iPad med Tapatalk

138000 för ett år sedan. Hanteringsgrindar är ett tillval som ingår i det priset, klarar man sig utan så så gör det runt 20000.

[JagArJag]

Det är alltid intressant att se hur olika gårdar har löst div problem, tack för att du delar med dig.

Du råkar inte ha kommit på en genialisk lösning på problemet att man inte får tag på någon gödsel att sprida på åkrarna som djuren inte gått på?

Ungefär hur många djur per hektar åker har du på vintern utan att det blir helt söndertrampat? Eller flyttar du dom under vintern?

Går det åt lika mycket halm med det systemet som i en vanlig djupströbädd? typ 5kg per djur och dag?

[busholle]

Det är alltid intressant att se hur olika gårdar har löst div problem, tack för att du delar med dig.

Du råkar inte ha kommit på en genialisk lösning på problemet att man inte får tag på någon gödsel att sprida på åkrarna som djuren inte gått på?

Ungefär hur många djur per hektar åker har du på vintern utan att det blir helt söndertrampat? Eller flyttar du dom under vintern?

Går det åt lika mycket halm med det systemet som i en vanlig djupströbädd? typ 5kg per djur och dag?

Det med gödseln löser jag genom att sprida ströbädden på andra åkrar än den de har som vinterbete. Dessutom är jag högst konventionell så jag lägger både rötslam och handelsgödsel i den mån det behövs.
Djurtätheten är i dagsläget låg men jag tror att jag kommer landa på ca 15 djur per ha i framtiden. Söndertrampat får det bli bara djuren håller sig rena. Det jag gör för att minska problemet är att flytta utfodringen ofta, när det är otjälat blir det vid varje ny bal.

[busholle]

Det är alltid intressant att se hur olika gårdar har löst div problem, tack för att du delar med dig.

Du råkar inte ha kommit på en genialisk lösning på problemet att man inte får tag på någon gödsel att sprida på åkrarna som djuren inte gått på?

Ungefär hur många djur per hektar åker har du på vintern utan att det blir helt söndertrampat? Eller flyttar du dom under vintern?

Går det åt lika mycket halm med det systemet som i en vanlig djupströbädd? typ 5kg per djur och dag?

Halmen var det också, det går åt mindre än i djupströ med skrapgång men mer än i liggbås.

[busholle]

Till saken hör att arronderingen på mitt jordbruk inte är den bästa med ca 40ha och ca 35 skiften.

Hmm, jag som tycker det är någorlunda jobbigt att det slingrar sig en å som delar mina 17 ha åker i två oregelbundna skiften och att det sen sticker upp en del bergknallar på den lilla av dessa bitar, och några brunnar på det andra, större skiftet. Är nog bra att få sig en tankeställare ibland...
Jag har ju hört talas om förutsättningarna i bland annat Småland förr, men jag måste ändå passa på att fråga vart ni hittar motivationen att fortsätta? Inte konstigt att det finns så många småföretag i diverse andra branscher där i krokarna när ni föds med dessa förutsättningar i generna och antagligen varit tvungna att lära er fokusera på möjligheterna istället för svårigheterna.

Det är nog något visst som får en att trivas med detta, arv eller miljö vet jag inte men morfar hade mycket ideer när han flyttade till småland på 40-talet så något kommer nog därifrån.
Sedan är det som du säger ''fokusera på möjligheterna'' fördelar här är billig mark och relativt gott om vatten. Sedan får man vända och vrida på en del t.ex. torr sandjord som normalt inte gör någon glad, vad är den bra till? jo odla grönsaker och övervintra djur på. Grönsaker växer inte här så det får bli det sistnämnda.

[Rento84]

Mycket intressant Jag har också dikor som går ute året runt, men jag är bunden till att ha dem på ett och samma ställe vintertid.

Hur gör du med vatten åt djuren?

[busholle]

Det var lämpligt med en fråga om vatten, det var nämligen nästa del jag tänkte avhandla.

Vattenfrågan är nästan den knepigaste att lösa för den kräver fast infrastruktur. Planen från början var att inreda ett pumphus i ladugården för att kunna ha den som centralpunkt i ett distributionssystem men när tiden blev knapp och enkla lösningar prioriterades så blev det en helautomatisk dränkpump istället. Så här i efterhand så var det genialt nu finns inga frostkänsliga delar utom vattenautomaten ovan mark och stänger jag av pumpen och tappar vattenautomaten så finns det inget som kan frysa ihop.

När det gäller vattenautomat så kollade jag runt på vad som finns på marknaden. Det finns några huvudtyper om man ska ha frostfritt vatten och det är vattenkoppar med el, tråg med el och isolerade automater i två varianter.
Första spåret var tråg med el men det övergavs ganska snabbt när jag började kicka på isolerade automater.
De isolerade finns som jag nämnde i två varianter och det är med flytande bollar som isolerar öppningen och med lock. Principen i båda fallen är att automaterna är så väl isolerade att vattnet svalnar så långsamt att värmeenergin i inkommande vatten räcker för att hålla det frostfritt. Vad är då skillnaden på bollar och lucka? bollarna flyter och tätar öppningen, korna trycker ner bollen och dricker. Fördelen är att korna lär sig fort eftersom det är enkelt, nackdelen är att bollarna blir blöta och fryser i öppningen. Varianten med luckor blir lite krångligare eftersom korna behöver tillvänjning fördelen är att luckan håller sig torrare och har därmed mindre risk för att frysa.
Eftersom jag hämtar mycket inspiration från USA och Kanada där varianten med luckor är vanligast så får jag nog erkänna att det bidrog till valet. De med bollar tillverkas företrädesvis i Frankrike och i det fallet är jag nog något fördomsfull även om klimatskillnaden mellan tillverkarländerna också talar för USA.



Denna betongplatta göts förra vintern strax innan djuren kom på plats. Platsen är i kanten på en åkerholme och den högsta på gärdet, den är gjuten på och emellan berg och jordfasta stenar så inget av gärdet gick till spillo, Smålänning som man är
På bilden saknar den lucka och det är ett steg i tillvänjningen av nya djur. Nästa steg är att montera luckan med distans så den står halvt öppen för att därefter släppa luckan helt. Tanken är att det ska gå 1-2 veckor mellan vart steg.


De gärden jag planerar använda de närmsta åren är samlade runt ett av mina brukningscentrum så det ska gå att använda samma brunn och pump.
Brunnen har jag här markerat med 1, nuvarande vattenautomat är nummer 2. Nummer 3 ska byggas till sommaren för användning nästa vinter och eventuellt vintern efter det beroende på markslitage. Nummer 4 är näst på tur efter det och dit räknar jag med sjöledning för att spara ledning och grävning. Platserna väljer jag så att de hamnar torrt, högt och ur vägen vid brukning.

[Grottulf]

Smart ligghall!

Skickat från min SM-A310F via Tapatalk

[busholle]

I kväll åkte luckan dit i halvt uppgillrat läge på vattenautomaten, lite sent med tanke på att termometern visar -8 nu men det var inte minsta spår av is i den så det ska nog gå att ha den halvöppen fram till helgen.


Ligghallen kräver naturligtvis strö om korna ska vilja använda den. Jag köper halm än så länge men ska nog försöka att bärga en del egen till nästa år.
Förra vintern spred jag halmen manuellt efter att jag kört fram den med lastaren. Då blev det som oftast en bal åt gången men inte så ofta eftersom en bal var alldeles för mycket på en gång. Tills denna vintern har jag klurat lite och använder numer kombivagnen som står lastad med halm hela vintern.



I helgen hämtade jag även en avlastningselevator så nu ska jag prova hur det fungerar att rulla upp rundbalar med vagnen. Det är nämligen ett av det stora hindren, det finns bara rundbalspressar i området så för att köra egen halm så måste jag klara att dosera rundbalar lika smidigt som jag doserar fyrkanter.