Dags att odla upp herrgården igen!

**#286** » 15:54:28, 15-07-2018

På tal om resterna av torpet i Lilla Storberget så finns det många fina bilder bevarade på det, bl.a. http://www.dibis.se/index.php?a=sp&term ... &plimit=20

Tänk att i det lilla huset bodde två familjer och något säger mig att antalet barn var betydligt högre än normalfamiljen idag. Idag är det enda som vittnar om att här fanns ett torp två stycken vårdträd och förvildade lupiner.

Det har även stått en lite större gård här och därom vittnar ännu ruinerna av ladugården. Boningshuset är av en händelse flyttad till vår by Maråker men jag har inte lyckats hitta någon bild som visar hur det såg ut när det fortfarande stod kvar.

**#287** » 19:46:05, 16-08-2018

Idag åkte de sista tackorna på slakt. Det har dragit ut på tiden minst sagt! Trodde att det skulle kännas som en stor lättnad men märkligt nog var det mest vemod i det hela. Nu är det bara årets lamm kvar och om det går som planerat blir det i oktober. Sen är vi fårfri på obestämd framtid.

**#288** » 20:02:03, 16-08-2018

strumpa skrev:Idag åkte de sista tackorna på slakt. Det har dragit ut på tiden minst sagt! Trodde att det skulle kännas som en stor lättnad men märkligt nog var det mest vemod i det hela. Nu är det bara årets lamm kvar och om det går som planerat blir det i oktober. Sen är vi fårfri på obestämd framtid.

Det positiva är att du slipper eländet med foderbrist i vinter iallafall

**#289** » 22:42:37, 16-08-2018

Ja nog lät det vemodigt Strumpa... :sad:

**#290** » 20:20:10, 17-08-2018

Idag hade vi en gubbe från Trafikverket hos oss och blev i varje fall lite klokare om ödet för vår fastighet iom förstärkningsarbetet av banvallen. Tyvärr verkade han inte ha så god koll på vad som var på gång men han hade i varje fall en karta med sig där det gick att se vad som planerades.

Den goda nyheten är att Trafikverket gett upp planen att göra väg och gigantisk vändplan för byggtrafik på vår mark. De kommet istället ta sig in från andra sidan järnvägen. Men det kommer att byggas en förstärkningsvall längs med järnvägen som kommer inkräkta okänt antal meter in på vår mark. Det är i varje fall betydligt bättre än de tidigare planerna och förhoppningsvis innebär det även att de gör något åt den bristfälliga dräneringen som finns längs sträckan idag.

Förutom marken vi blir av med är den största förlusten att vårt svindyra häststaket kommer att behöva rivas/flyttas så det kommer inte bli gratis för dem.

Jag tänkte även oja mig över att det kommer sinka mina nyodlingsplsner med ett par år men med tanke på att jag varit rätt duktig på att sinka dem själv så kanske jag inte ska göra det. :vissla:

**#291** » 22:01:20, 21-08-2018

Idag hände det! Jag har ägnat mig åt nyodling! :hurra:

Fast bara 10 minuter, eller fem om jag räknar bort transportsträckan... Men så hör ligger det till. Vi har en väldigt vattensjuk plätt som har legat långt Nero å prioriteringslistan. I går insåg jag att den plätten är så torr som den nog någonsin kommer bli så att inte utnyttja detta vore dumt. Så ikväll tog jag steg ett och larvade dit grävmaskinen. Och vem kan då motstå att börja bryta lite stubbar?! :eat:

Så det blev i varje fall fem stubbar mindre innan maskinen lämnades för framtida stordåd. Jag kan intyga att det var torrt, det dammade duktigt om jorden trotts att där mest växer ”sjögräs”.

Måtte jag nu få något gjort där så inte maskinen glöms av tills där åter är ett sumphål...

**#292** » 22:14:52, 21-08-2018

Visst är det skönt när man får tid att leka lite med maskinen. Själv sparkade jag igång grävaren för någon dag sedan för den stod i vägen. Skulle försöka peta loss en "liten" bokstubbe på kanske 100 - 120 cm diameter när maskinen ändå var i gång. Tyvärr så verkade trädet ha växt genom rena urberget! Bara sten, så jag bröt av tanden på tjälkroken. :sad:

**#293** » 22:49:02, 21-08-2018

Ajfan!

Lyckligtvis är tandläkaren för grävmaskiner oftast billigare än den för dess ägare. Kan tänka mig att en sådan bokstubbe sitter hårt även i prima åkerjord. Lyckligtvis (?) saknas dessa ädlare träd på mina breddgrader. Mestadels granstubbar som ska brytas för min del och de sitter som bekant inte så hårt.

**#294** » 17:29:56, 22-08-2018

Ska jag kunna komma igång med nyodlandet på ”våtmarken” så behöver jag få hem skogsekipaget också. Så idag försökte jag göra ”klart” arbetet i Hå. Det var en sträcka kvar av diken att rensa så att åtminstone en åker är klar. Tyvärr finns det kilometervis med diken i hå då skiftet aldrig blivit täckdikat. Även ett par kullblåsta Aspar fick tas om hand.

Får de om det blir fortsättning följer under hösten i Hå, för det behövs verkligen.

**#295** » 17:01:41, 21-10-2018

Lägesrapport från gården!

Vi kan nu mer titulera oss fd. fårägare. De sista lammen åkte på slakt för dryga veckan sedan. Om det kändes tungt när tackorna åkte så var det mest lättnad nu när lammen försvann.

Även hästarna är på väg bort. Gamlingen ska slaktas och de yngre ska leasas ut alternativt säljas. Så nästa år är det (förhoppningsvis) bara getterna kvar på gården.

Idag har jag försökt rensa bort det sista riset på ”Lillänget”, men det får bli en insats imorgon också. Slänger med en bild för lite uppmärksamhet...

Men när jag jobbat på där på Lillänget så har jag planerat lite för dess framtid. Plätten är lite speciell då den översvämmas ganska ofta och även torra år är det ganska fuktigt där. Marken har nog aldrig brukats i egentlig bemärkelse utan har fått fungera som betesmark när lien blev omodern. När jordbrukstiden på gården upphörde på sextiotalet planterades det björkar där ute. Dessa har INTE trivts i den fuktiga miljön utan har fallit offer en efter en. När vi averkade i fjol vår tog vi bort de sista.

För femton år sedan lade min sambo ner jordvärme där ute. Det har fungerat mycket bra antagligen pga de många översvämningarna. Tyvärr verkar det som att alla stenar som de stötte på lämnades huller om buller där ute. Jämför man med gamla bilder verkar det vara så gott som stenfritt där. Dessutom är det små svackor där slangen är dragen och det är här de riktiga ”surhålen” finns som man riskerar fastna i med traktorn.

Min plan är som följer. Plocka bort de stenar som finns och förhoppningsvis bara ligger där ytligt (för att inte riskera att förstöra slangen). Plocka bort GAMLA stubbar (det där med slangen ni vet). Rensa diken och använda massorna för att fylla i sänkorna. Försöka jämna till lite i övrigt men utan att ”gå på djupet”. Handså de ytor som blivit störda. Markera ut kvarvarande hinder.

Nu är det förhoppningsvis så att jag i fortsättningen kan slå av Lillänget med betesputsen åtminstone en gång per år när det är som torrast! :driver:

Några åsikter kring mina tankar? Hur rädd bör man vara för att åsamka någon skada på jordvärmen?

**#296** » 19:24:43, 21-10-2018

Kolla om man kan spåra var slangarna ligger INNAN du bökar för mycket,
när du fyllt igen groparna blir det mycket svårare.
Gör en måttsatt ritning för framtiden.

Växter tycker inte om kyla så troligen undviker de närheten till slangarna.

**#297** » 20:24:48, 21-10-2018

Ja, någon form av dokumentering borde man göra. Vet att fröken sambo försökt få ut ”dokumentation” över slangläggningen men firman har tydligen blivit uppköpt och eventuell dokumentation hängde inte med vid flytten. Lättast vore kanske att dokumentera med drönarbilder innan man raderar ut svackorna?

Växtligheten på Lillänget är inte mycket att hänga i granen ändå pga av dess fuktiga karaktär. Men en torrsommar som denna kommer den till sin rätt :thumme:

**#298** » 20:38:02, 21-10-2018

Slangen bör ligga på en meters djup, så risken är inte speciellt stor att du sabbar den med att plocka sten som är så stor att din maskin kan lyfta dem.