Lämnar man alla känslor utanför så tror jag generellt sett att det är bättre ekonomi i kravproduktionen än i den konventionella i dagens läge. Men det finns säkert gårdar med vissa förutsättningar som trots det gör sig bäst som konventionella. Har man inte möjlighet att få tag i nån naturlig gödsel alls kan det eventuellt men inte nödvändigtvis vara en aning mer knepigt. Såvitt jag förstått så är hönsgödsel från konventionella värphöns i allmänhet godkänd, konventionella mjölkgårdar som bara föder upp sina egna kvigor och tjurar till slakt på spaltgolv är också godkänt, gödsel från konventionell smågrisproduktion likaså och sen finns det diverse biogödsel att köpa från biogasanläggningar som också är godkända i många fall, men det är i varje fall bäst att höra dig för med kravmänniskorna innan du baserar nån kalkyl på ett särskilt gödselmedel. Flytgödsel blir dock väldigt dyrt per kg kväve att transportera långa sträckor så det vill till att den gör stor nytta eller att det är nära från brunnen till åkern. Själv köpte jag flytgödsel från en konventionell mjölkgård med ca 3 km från brunnen till mina fält och spridningskostnaden stod ändå för ca 3/4 av gödselkostnaden, men då lejde jag in gödselspridningen.
Jag håller precis på och ställer om mina futtiga 17 ha åker till KRAV och hade första årets karens förra året då jag odlade kravgodkänt höstveteutsäde åt Lantmännen. Lyckas man få en kravutsädesodling godkänd som utsäde så finns det nämligen ett undantag som säger att man trots att det är på karensmark så får man full kravbetalning. Dock förutsätter det nästan att man har tork- och lagringsmöjligheter. Men det kanske finns någon sådan anläggning på nån aktiv eller utarrenderad gård i TS närhet som står oanvänd och går att hyra år från år? Kommande säsong kommer det att bli kravutsädesodling av åkerbönor på mina åkerlappar, det är bara att hoppas på lika bra skördemöjligheter som de två senaste åren bjudit på för åkerbönodlarna.
Nån sorts vall ska väl odlas i växtföljden 1 av 5 år i genomsnitt eller hur det nu var enligt krav-reglerna?
Men det går ju att lösa med gröngödsling i värsta fall, dock måste det vara ett mycket bättre alternativ att försöka sig på nån form av vallfröodling. Klöverfröodling är inte svårt att få ett kontrakt på, dock är risken i odlingen stor så det kan i värsta fall bli 0 i skörd, men å andra sidan är insatserna minimala eftersom man inte betalar något extra för jordbearbetning eller gödning, så i värsta fall blir det inte sämre än ett års gröngödsling. Dock kan stenig åkermark eventuellt sprida grus i maskineriet om man försöker sig på klöverfröodling.
Vad gäller skördenivåer så går det nog inte säga med stor säkerhet vad du skulle få om du ställer om till krav. Själv har jag relativt bra (jämfört med många andra delar av Sverige) men dåligt dränerade lerjordar i utkanten på västgötaslätten och fick inte mer än 5 ton konventionell havre per det regniga året 2015 när många tog rekordskördar häromkring och havreskördar på åtminstone 7 ton/ha inte var särskilt sällsynta. I höstas blev det ca 3 ton kravodlat höstveteutsäde per hektar efter att ha lagt på någorlunda stora mängder flytgödsel från mjölkkor, och då hade jag inga ogräsproblem att tala om. Visserligen kom många häromkring inte upp i mer än 6 ton konventionellt höstvete förra året heller, men jag hade ändå hoppats på nåt ton mer än vad jag fick. Delvis var det väl lite för torr säsong, men mitt vete var också väldigt tunt för att jag fått utsädet väldigt sent från Lantmännen och därmed inte kunnat så förrän sista dagarna i september året innan. Mycket kan nog också tillskrivas att min
jord inte är igång ordentligt. Grannen ca 500 m bort som odlat ekologiskt sen innan begreppet fanns och aldrig släppt ut en gödselspridare på åkern fick ca 5 ton höstvete per ha i höstas efter att bara ha plöjt ner en rödklövervall som gröngödsling hösten innan. Han sådde
ungefär samtidigt som jag, men trots att jag kom ut med gödseltunnan redan första dagarna i april på mina fält så hade antagligen hans vete mycket bättre förutsättningar med en jord som levererar mer kväve redan tidigt på säsongen och sen alla kväverika växtrester från rödklövern utöver det. Får man 4-5 ton kravvete per ha och bara har gröngödsling som kvävekälla borde det ge rätt skaplig ekonomi på odlingen tycker jag utan att ha räknat närmare på det. Till viss del hänger det väl också på hur åkermarken värderas i ens närområde. Håller man till i såna trakter som Göran där marken sannolikt är närmare gratis (gårdsstödet betalar arrendet) så kanske det inte är hela världen om en tredjedel av ens åkerareal ligger i gröngödslingsvall varje år, men om man som här vid mig i de flesta fall får betala till 1000-2000 kr per ha och år utöver gårdsstödet för ett arrende så smärtar det lite mer ekonomiskt att ha högre andel gröngödsling än vad som är absolut nödvändigt.
Maskinmässigt så har jag en hög med gamla risiga maskiner och tänkte i allmänhet försöka att så spannmålsgrödorna på ca 25 cm radavstånd med en gammal 4 meters Nordsten och sen hacka ett par gånger på samma arbetsbredd med en gammal ombyggd Victor med en LillaHarriehacka som fungerat som bethacka tidigare i livet. Förra året gjorde jag inga ogräsbekämpande åtgärder alls förutom stubbearbetning innan plöjningen före jag sådde höstvetet, men i längden tror jag man får stora ogräsproblem om man inte har antingen väldigt mycket vall i växtföljden, alternativt radhackar eller lyckas få det att fungera med ogräsharvning.
Sammanfattningsvis så kan du inte ställa om till kravodling och tänka att det mer eller mindre sköter sig självt, men är du bara intresserad och försöker ta in så mycket information som möjligt om kravodlandet och är beredd att prova olika strategier för att få tillräckligt med kväve så borde du sannolikt kunna få åtminstone en likvärdig lönsamhet i odlingen som den du har idag. Men helt säker kan du förstås inte vara förrän du hållit på i ett antal år...
