Maskinisten

Fast en hybridsort är väl bara en hybrid första året. Rensar man fram utsäde från den så har väl pollineringen gjort att den får andra egenskaper?
Som jag förstått det så behöver hybridrågen extremt låga utsädesmängder och därför blir etableringskostnaden rimlig trots dyrt utsäde.

Nu kan jag inget nämnvärt om att odla och saker, men det låter som om en självgående rapshuggare vore smidigast (och häftigast) eftersom det är vad jag förstår en bred slåtterbalk med vals där framme. Kommer sällan ut på blocket men det händer ibland, har hört att det finns en del i gamla lador hos bönder så om du kör på den idén så är det nog bäst att höra runt med bönder och deras bekanta. De är för övrigt relativt billiga, såg en förra året för runt 10 tror jag. Just angående hur man ska plantera med viloår och så har jag ingen praktiskt erfarenhet av men jag har gjort ett större skolarbete om det. Råg kanske inte är känslig för monokultur när man pratar skörd men marken påverkas definitivt om den brukas varje år, vet en bra dokumentär med mera om du är intresserad av detta. I framtiden är planen att jag ska ha en gård och iallafall odla egen mat, och då är det en självklarhet för mig att ge marken viloår och använda några av de många växterna som förbättrar marken på olika sätt Som sagt, jag är ingen bonde och vet inte i praktiken, men när man ser på jordbruk från en ekologisk synpunkt är det inte hållbart att plöja två gånger om året och aldrig låta marken vila, inget illa menat mot någon här. Tackar alla bönder som ser till att det finns mat att köpa

busholle skrev:Fast en hybridsort är väl bara en hybrid första året. Rensar man fram utsäde från den så har väl pollineringen gjort att den får andra egenskaper?
Som jag förstått det så behöver hybridrågen extremt låga utsädesmängder och därför blir etableringskostnaden rimlig trots dyrt utsäde.

Av vissa hybrider växer det inte ens upp något om du försöker så andra generationen efter bruksutsädet

https://www.blocket.se/ystad/Baklastare_LM_641__Rapshuggare_Hesston_6400_81259940.htm?ca=23_4&w=2 Det var väl här vi pratade lite om rapshuggare, ganska dyr jämfört med andra jag sett men man vet aldrig

Göran Ekman skrev:Har låtit rensa fram eget utsäde , man betalar en summa till någon förening som fördelar pengarna till den som har förädlat fram utsädet.
Växtförädlingsavgift var ordet, står lite här om sådant http://www.jordbruksverket.se/amnesomra ... 01285.html
I vårat fall är stor mängd halm som vi får tidigt på hösten inget problem snarare ett stort plus.
Göran i Björnarbo

Svuf - Svenska Utsädesföretagens Förening

Jaha, ska kanske berätta lite om våra experiment. Sensommaren 2018 vände vi upp ca 0,3 ha gammal vall. Först tallriksharvad ett flertal gånger, därefter plöjd och harvad. Sådd på höstkanten. Kom upp så grant, så.
Framemot midsommar var rågen ca 2 meter hög. Men sedan blåste och regnade det mycket, så den la sig illa. Skördade allt med lie och knöt för hand. Vilket jobb, trots den lilla ytan. Riktigt svårt att torka pga det dåliga vädret, svårt att plocka upp när den låg så hoprufsad och förlorade ganska mycket när den rensades.
Men trots detta så utökades provodlingarna, vi till och med dubblade dessa!

Så här vacker står den nu. Inte alls lika lång, men står bättre upp. Tyvärr mycket växtlighet i botten. Vad ska man göra för att slippa detta framöver? Spruta ner eländet innan sådd, eller finns det bättre lösningar?

Förra årets handskörd var vi inte intresserade av att återuppleva. Så jag skulle försöka få liv i dessa två gamla lik:


Traktorn har stått i flera år. Dieselpumpen läckte som ett såll från gas- och stoppaxlarna. En person skulle fixa detta, men han fick inte av fjädern från gasstaget till hävarmen som går ner i regulatorn. Jag råkade vara på plats, stoppade in fingrarna och lyckades kroka av fjädern. Dock såg jag inte att det var flera hål man kunde montera fjädern i.
När traktorn skulle startas ville den inte. Jag fick ta över, och efter att ha blåst bränsleledningarna baklänges för att sedan tvångslufta med tryckluft startade traktorn. Dock var tomgången så låg att den dog långt innan man fått ner gasen i botten, och maxvarvet låg på kanske 50%. Fjädern satt alltså fet!
Fanns tre olika hål i var ände av fjädern man kunde montera denna i. Detta ger nio olika kombinationer. En var avklarad, så det var bara att fortsätta att prova. Vid tredje försöker hittade jag rätt, men då fungerade inte stoppen. Tog några minuters funderande innan jag kom på varför. Stoppaxeln var roterad ett halvt varv, så när man sköt in stoppen (för att motorn skulle kunna gå) rörde sig stiftet mot stoppläge. Dock passade inte stiftet i stopparmen så denna bara böjde undan när man monterade på locket. Alltid svårt att ta över skruvande från någon annan, när man själv inte har monterat ner sakerna.

Men till sist så gick i alla fall traktoreländet igen efter flera års stillestånd.

Det här vill vi både ha bilder och film på när det beger sig...

En sådan här present till inlägg väntade jag mig inte! Fin odling och fina maskiner! CAV's DPA pumpar har den fjädern till gasinställning, mycket billig och mångsidig pump på sin tid men alla inställningar gör att man får vara alert när man demonterar kul att det gick så pass fort att fixa Nu är jag extremt taggad på att få höra mer om självbindaren! Vill gärna veta mer om vad ni gjorde med skörden också

Ett återkommande bekymmer vilket läge fjädern skall sitta, när man byter tätningarna i locket. Framgår av siffran på märkskylten enligt följande
JPEG @ [Traktorer] Insprutningspump IH B-275 1965

JPEG skrev:Ett återkommande bekymmer vilket läge fjädern skall sitta, när man byter tätningarna i locket. Framgår av siffran på märkskylten enligt följande
JPEG @ [Traktorer] Insprutningspump IH B-275 1965

Detta var nog den bästa kunskapen jag hört! Detta måste spridas över världens hörn!

JPEG skrev:Ett återkommande bekymmer vilket läge fjädern skall sitta, när man byter tätningarna i locket. Framgår av siffran på märkskylten enligt följande
JPEG @ [Traktorer] Insprutningspump IH B-275 1965

Där var ju ytterligare ett exempel på hur synd det är att man inte har läst, och kommer ihåg, alla inlägg här på M...

Ska upp i morgon och kolla på pumpen. Hoppas, hoppas det står en tvåa som kodsiffra...

En guru på halmtak är ju Eje Arén från Skurup. Har ni kontakt?

Jodå, alla läggare känner alla här i landet. Tror inte det är fler än kanske 25 stycken, så många är det inte.
Nu är ju inte jag läggare, bara försökbonde...

Ja och än färre är det som lägger halm.
Flertalet taktäckare använder vass av förklarliga skäl.

När jag högg min halm använde jag en liknande självbindare som du har på bilden, rågen var manshög och det gick inte att hugga med hela bordet, annars knöt bindaren hela tiden. Men längden var det inget problem med.
Byggde därefter ett stiftverk (som skrotades i våras) och tröskade halmen på vintern, tog en evinnerlig tid.
Ett roligt projekt som mynnade ut i 4 lagda tak.

Självbindaren står här om du vill ha den och ta reservdelar av.
Fick även tag på en självavläggare som var krafturtagsdriven, den var betydligt trevligare att använda. Står numera på ett museum.