Bondedagbok !

[Göran Ekman]

Förlänga trösksäsongen är ju en orsak till att odla tidigare sorter . Sen är det en poäng med att sprida tröskningen över tid. Så tänker ju vi också, en orsak till att vi odlar råg . På eko sidan odlas det rätt mycket Stava fortfarande .
Ta halm i kortastråiga grödor har jag inte provat tidigare . Hur det går har jag ingen erfarenhet av ännu. Inte blir det något bättre av att vi har en liten tröska som ger små strängar. Brukar vara bäst om man inte rör strängarna efter tröskan , idealet är bra gröda och en skaplig tröska. Men i år verkar inte bli bra grödor.
En notering från Heby kommun i Uppland Norin 3000kg/ha
Göran i Björnarbo

[kjf]

. Så tänker ju vi också, en orsak till att vi odlar råg .
Göran i Björnarbo

Används rågen till grisfoder?
Inga lupiner i år?

[Göran Ekman]

Skulle det inte gå att använda rågen som grisfoder ?
Tänker som så att jag gillar råg baserat knäckebröd , och på en del punkter är jag ganska lik en gris . Alltså måste det gå bra att föda en gris på råg. Men inte bara råg kanske 20% råg sen är det korn vete åkerbönor och lite havre samt inköpt protein koncentrat och en del inköpta mineraler. Dock har vi inga lupiner i foderblandningen .
Har sått lite lupin havreblandning är väl mest för att grannen ska få lite att titta på i höst.
Lupin odling i renbestånd kommer jag att göra ett litet uppehåll med tills jag har glömt hur illa det gick de senaste två åren . Det var under lupin tröskningen som cylinder variatorn sa upp sig på våran Sampo 2045 , vart himla obilligt.
Göran i Björnarbo

[bert]

Synd det är ogräs

[kjf]

Tänker som så att jag gillar råg baserat knäckebröd , och på en del punkter är jag ganska lik en gris ....

Tänker likadant själv angående rågen men saknar praktisk erfarenhet. I äldre fodermedelsrekommendationer( långt ord ) avråder man ju från råg. Har aldrig förstått varför. 20% verkar vettigt. Är det bara hybridsorter som gäller numera?
Lupiner borde väl också funka? Är väl så nära soja som man kan komma när det gäller proteinkvalitet. Undrar om det var grödan specifikt som orsakade variatorhaveriet? Min erfarenhet säger att lupiner är lättröskade,men förstår känslan. "Bränt barn skyr elden".
Instämmer också i att vi människor liknar grisen. Det är dock inte alltid som jämförelsen utfaller till människans fördel.

[Göran Ekman]

Synd det är ogräs

Bert visste inte att du har varit och hälsat på i mina åkerbönor.
För egen del konstaterade vi att mållorna är ätliga till och med goda så vi ensilerde våra kommer att ges till våra grisar , hur det är med näring i dom vet jag inte.
Det jag däremot har konstaterat är att mållorna har klarat torkan väldigt bra. Har det blivit en lucka i spannmålen fylls den av målla. Mållan finns ju andra år också men har inte sett så här mycket . För utom på mulljorden tidigare.
Någon stans har vi fått siffran upp till 30% råg i foder blandningen. Har något minne av att rågen anses inte vara smaklig men det har vi inte märkt på våra grisar.
Finns något om att råg och eller rågvete inte funkar i blöt foderanläggningar soppan börjar skumma,vi har ingen egen erfarenhet av blötfoder.
Rågen är Amilo tror inte att det är en hybrid sort.
Det som är lite kul med rågen är att den hanterar ogräset fint, eller ska man säga kort kanske, grödan är tidig och ger mycket halm . Det ända problemet vi har haft är skärbordet haft problem med att klippa grödan . Bytte knivsystemet till ett Schumacher ny kniv och nya fingrar, ingen skillnad alls .
Cylinder variator haveriet har absolut inte med lupinerna att göra .
Lupinerna har inte blivit mogna de två senaste höstarna i förra året odlades dom på sandjord, tänkte att då skulle dom mogna av i tid. Men så vart det inte.
Men lupiner som gröda skulle vara bra att ha . Men det verkar som vi bor för långt norrut för dom sorter som finns på marknaden. Fattas lite växt förädling.
Göran i Björnarbo

[Nickebonne]

Råg till grisar är stort i Danmark och påväg att slå igenom även i Sverige, rågvetet får stryka på foten på lätta bitar då bekämpningen av svamp i den liknar höstvete.
Tidigare har väl foderråg anses vara avskräde

[kjf]

Fattas lite växt förädling.
Göran i Björnarbo

Så är det nog. Fattas alternativ växtförädling. Ett år som detta kan man ju även undra om inriktningen på kortstråiga spannmålssorter verkligen är det absolut viktigaste. Vad säger ekoodlarna?
Kreativt med mållensileringen

[gaffa]

Råg är väl en av de få grödor som jag skulle kunna tänka mig att odla ekologiskt, allelopati gör att denna gröda klarar sig fint utan ogräsbekämpning. Detta fungerar bäst om man hoppar över den här hybridrågodlingen med utsädesmängder på 40kg/ha.

Denna sommar har vi fått hela 8mm regn, gräsmattan har klippts en gång och hälften av växter och träd i trädgården har dött, även sockerbetorna börjar dö fläckvis nu när vi har fått 31 grader varmt igen. Men en växt trivs bra nämligen svinmållan som nu är uppe på 2 metershöjd i betorna, det borde därför vara ett fint år att odla släktingen quinoa? Det kanske finns någon Maskinist som odlar denna gröda, kanske 161A?

[161A]

Nä jag odlar inte medvetet målla eller quinoa. Men har varit och tittat på quinoaodling hos en annan skånsk bonde.
Problemet är ju oftast inte att odla sådana här nischgrödor. Det tar några år sen har fått lite rutin och lärt sig på ett ungefär för att få en vettig odlingssäkerhet.
Det största problemet är att sälja och tjäna pengar på det.
Det går alltid att bygga upp någon slags mikro hantverksmässig verksamhet på en special gröda. Men det går inte att tjäna pengar på det. Det måste till en viss volym. Inte sagt att det måste vara 1000 tals ton, men tex för att kunna sälja 50 ton quinoa om året för 30 kr/kg så måste det kanske investeras ett antal miljoner i renseri lagring skalning paketering. Och då har man inte sålt ett kg än, för sen kommer allt det jobbet

[gaffa]

Nä jag odlar inte medvetet målla eller quinoa. Men har varit och tittat på quinoaodling hos en annan skånsk bonde.
Problemet är ju oftast inte att odla sådana här nischgrödor. Det tar några år sen har fått lite rutin och lärt sig på ett ungefär för att få en vettig odlingssäkerhet.
Det största problemet är att sälja och tjäna pengar på det.
Det går alltid att bygga upp någon slags mikro hantverksmässig verksamhet på en special gröda. Men det går inte att tjäna pengar på det. Det måste till en viss volym. Inte sagt att det måste vara 1000 tals ton, men tex för att kunna sälja 50 ton quinoa om året för 30 kr/kg så måste det kanske investeras ett antal miljoner i renseri lagring skalning paketering. Och då har man inte sålt ett kg än, för sen kommer allt det jobbet

Jo jag känner igen det där att alla fantastiska nya grödor stupar på ännu fler stora investeringar i fasta anläggningar därför slutar alla framtidsvisioner här med "bliv vid din läst"

[161A]

Det fanns det en hel del små fina anläggningar att ta hand om diverse nischgrödor, iallafall om det handlade om frö och spannmål av olika sorter, som var byggda och betalda med böndernas pengar. I sin iver att se till att får bort konkurrenter så skrotades det mesta av den typen av utrustning. Vilket resulterade i att jag fått förfrågan om att rensa och bearbeta försöksodlingar från Lantmännen.

[Alrik]

Rågvete skummade och jäste i våran blötfoderanläggning vid 10-12% inblandning. Var bara problem då. Ingen mening att odla och ha till foder när man bara kan ha låg inblandning som då dessutom kräver en silo till samt spjäll osv till kvarnen

[88ecr]

Har ni inte rågbrö och limppor als? Va jag har varit på gotland och cykla runt var ja förundrad att man såg så pass mycket råg odlat. Här på finska sidan som det åts mycket rågbröd, odlas det ocksån hel del råg. Ändå importeras hel del från bla polen och estland. Håller inte tyskarna på med rågbaserat ensilage?

https://www.youtube.com/watch?v=1dpzDOYWZ0Y

[Nickebonne]

Traditionellt går all råg till bröd, inte minst knäckebröd. I butik finns nyttigt rågbröd o i det kan det finnas 10-15 procent rågmjöl...
Äter ni mycket kornbröd i Finland ?