Alrik skrev:Egenägda industrier eller ej, saknas volymen så måste den ersättas av annan volym och då troligen till en högre peng. Säger ju sig själv att behövs en volym som är i praktiken inköpt på avtal och volymen inte kommer in så blir det problem oavsett vem som det säljs till.
Att man förr kunde skriva avtal på liten volym och dunka in mängder om det passade plånboken är fullt förstårligt att dom kontraktstyperna försvann. En visa övervolym borde accepteras likväl som uppfyllnadsgraden inte är 100%.
Ingen som tvingar någon att teckna avtal hos någon aktör.
Jag bygger själv för att kunna lagra in drygt hela skörden på dagens areal men kommer teckna avtal ifall jag tycker priset är bra för min egen odling. Dessutom möjligheten att sälja när jag vill till dom som betalar bäst just då.
Sen håller jag med om att det finns många bakåtsträvare som tycker att allt var bättre förr, 2mil till silo var 2 mil för långt osv osv. Eller att man ska odla 25ha och få samma pris på varan mot en som kan skicka iväg 3-400ton på samma dag. På något underligt vis så är det alltid samma gubbar som gnatar att "deras" silo stängdes för 15 år sedan...
Tillägg på trigons inlägg:
Mark som ligger och enbart putsas och får samma stödpengar som den som odlar aktiv är rejält tokigt tycker jag. Stöden styr arrendena rakt av och då mark som skulle kunna odlas odlas inte pga för höga arrenden.
Att bruka mer areal är nog målet för ganska många som vill leva av de, småbruken har försvunnit pga svårt att få lönsamhet på de. Det rullar på så länge maskinerna håller men pengar till investering finns inte. Inom 10 år så kommer antalet månskensbönder minskat radikalt för att i dagens samhälle vill få hålla på på kvällar/helger för något som bara bär sig självt.
Nickebonne skrev:
Kul att du är nöjd, hoppas det finns en tom stol i lokala distriktet.
Alrik skrev
"Egenägda industrier eller ej, saknas volymen så måste den ersättas av annan volym och då troligen till en högre peng. Säger ju sig själv att behövs en volym som är i praktiken inköpt på avtal och volymen inte kommer in så blir det problem oavsett vem som det säljs till.
Att man förr kunde skriva avtal på liten volym och dunka in mängder om det passade plånboken är fullt förstårligt att dom kontraktstyperna försvann. En visa övervolym borde accepteras likväl som uppfyllnadsgraden inte är 100%."
Trigon skrev:Jag har förstås också tänkt tanken många gånger att det hade varit så bra om spannmålspriset vore högre eller om alla pålagor från staten vore lindrigare, då skulle vi få lönsamma och livskraftiga lantbruk i Sverige. Till viss del stämmer det nog eftersom det finns stora arealer med sämre åkermark som i nuläget ligger för fäfot för att det inte är lönsamt att bruka dessa. Blev lönsamheten bättre så skulle en större del av denna areal brukas och mer av Sveriges landsbygd än idag skulle leva, vi skulle öka chanserna att klara självförsörjningen på bland annat spannmål även ett år som i år.
Men här där jag bor (i kanten på Varaslätten/Västgötaslätten, eller vad den nu kallas i resten av Sverige?) så är det inte särskilt mycket areal som inte brukas aktivt. Här är det snarare frågan om vad priset är för att få bruka en bit jord. Att de som redan lyckats lägga under sig en rejäl areal genom köp eller långa arrendekontrakt önskar en högre lönsamhet det begriper jag ju, men nu måste jag ändå ta på mig hjälmen och fråga om det egentligen gynnar nån mer än de själva? Om det helt plötsligt blir mer pengar över för bonden tack vare högre spannmålspris eller minskade pålagor från staten, vad händer då med arrendepriset eller köpepriset på åkermark? Såsom många av oss bönder verkar vara funtade så är det inte osannolikt att det stiger såpass att köper man då till mer mark, eller arrenderar till, så blir lönsamheten för nytillskottet antagligen ungefär lika stor som den är nu. Det blir inte fler unga bönder som ska köpa eller arrendera sin första gård som gynnas av detta, inte heller blir troligen antalet småjordbruk fler. Däremot skulle de som redan ägde stora arealer innan detta paradigmskifte tjäna ännu mer pengar på den marken och sen troligen köpa ännu mer mark för dessa pengar.
För djurproduktionen är kanske inte lönsamheten i produktionen lika starkt kopplad till priset på åkermark, men de flesta djurbönder är ju också markägare så mitt resonemang ovan borde stämma in någorlunda även för lönsamheten i djurproduktion.
Eller tänker jag fel här nånstans?
e_pettersson skrev:Å fjortonde sidan.
Ett tecknat avtal. leveransen klarar ej att uppfyllas.
Säg att avtalet låstes på 1.5
Säg dagspris 2 kr
Har hört de som nu låst pris till nästa skörd för nästan 2kr
Ej uppfylld volym på årets avtal borde inte vara speciellt svårt att flytta till nästa år med samma pris 1.5 med ovannämnda variablar.
Skulle ju gå att göra det räntefritt i sann lm anda. Menar bara dra av säg 10 öre på 1.5 = räntefritt
(Deras syn på räntefrihet käbblar jag och min säljare om hela tiden).
Att den som skrivit på får ta ansvar för sitt avtal och betala en extra slant för att skjuta på de låter för mig rimligt.
Vet en kanske fler bönder som påstår sig inte ha råd att forsötta efter detta år pga dessa avtal.
Ansvar i all ära men spannmålen från den går på privatmarknaden och lm står för kreditera och lär inte bli med i den dragningen pga vrede.
Känns som två förlorare.
Kan tycka det ena stunden ska vara väldigt affärsmässiga och hävda att avtal gäller.
Sen ska pengar helt plötsligt delas ut som aldrig förr.
Och jag med mina okontrakterade ton ska betala det kalaset.
Nu ska jag krypa ner i elevatorgropen och städa och göra fint. Tröskan vart rengjord igår
gaffa skrev:Bondedagbok var det ja. Vågade inte vänta längre med vetesådden så vi började för ett par dagar sedan. igår var en hyfsad dag med 65 ha sådda men det är långt till Petterssons avverkning (han håller väl inga matpauser). Nu ska jag ut och så de sista 15 hektaren innan regnstormen drar in över oss.
Tre dagar med 26 grader och stekande sol återställde ordningen på jorden så beter sig som den ska typ tegelstenar. Assiettcarriern kom tyvärr aldrig ut så det blev till att nöta ner kloten lite i storlek. Observera den stora stenen på harven som jag hittade. Nya såmaskinen på första bilden, perfekt i stadstrafiken för den är exakt lika bred som traktorn.
Användare som besöker denna kategori: Inga registrerade användare och 9 gäster