Vitklöver, odling och skörd

[igelkottar]

Ok, som jag misstänkte, men man hänger inte med nu längre i utvecklingen.

[Jimmy Nilsson]

Vad används baldersbrå till? Förutom de pollinerande djuren.

Mest har man den till att sticka hål på ensilageplast. Antingen genom stabbar i balarna eller så ställer man balen på backen och låter stubben sticka hål. Otroligt effektiv växt.

[Trigon]

Mycket intressant att fundera över här, att ha vass spets på axlyftarna har jag inte tänkt på. På vanlig tröska är det väl framförallt i korn det skulle kunna behövas? Men för en eko som jag kanske det skulle underlätta i många grödor?

Baldersbrån kan nog leva av restkväve från förra året. Vårvetet som vitklövern såddes in i avkastade otroligt dåligt med sina 1,5 ton/ha och hade både åkerbönor som förfrukt och fick en hyfsad giva flytgödsel så det kan nog finnas en del kväve kvar i marken. Vårkornet på det andra vitklöverskiftet avkastade åtminstone en bit över 3 ton/ha, men även där kan det säkert finnas en del kväve kvar. Med tanke på mängden baldersbrå så behöver jag nog inte oroa mig över att skördetröskan får för lite material att jobba med i alla fall.

Frågan är hur mycket baldersbrån missgynnar t.ex. fröfyllnaden hos vitklövern som gömmer sig i mörkret där under?
Ett par mil bort fick en ekovitklöverodlare ombesiktning förra året för att han hade så mycket baldersbrå att besiktningsmännen inte kunde se några ogräs för all baldersbrå om de inte gick väldigt tätt. Han hade inte putsat klövern för att det var så torrt förra året. Han tog dit en 9 meters Umwelt-kniv som slog av baldersbrån över vitklövern och sen var fältbesiktarna nöjda och han fick godkänt. Med ekomått mätt fick han riktigt bra skörd, runt 400 kg/ha. Antingen hade han vansinnigt mycket baldersbrå eller så var fältbesiktarna som var hos mig inte så kinkiga för jag fick godkänt utan problem på första försöket. I protokollet under baldersbrå står det: "en del, stor förekomst fläckvis"

Efter vitklövern ska jag så höstraps så förhoppningsvis kommer mycket av kvävet som alstras av vitklövern att komma till nytta.

[e_pettersson]

Axlyftare och fingrar ska vara sylvassa oavsett gröda om man är tokig och tröskar grön halm eller när regnet öser ner eller varför inte hela natten när dimman ligger tjock.
Liksom nyckeln för att komma åt dom riktigt höga vattenhalterna
Halvgröna ärtor som ligger platt ett regnår kan det vara skillnaden på om det går att få av det eller inte.

Dräneringsslang på haspelrören använder vissa som odlar mycket baldersbrå hurvida det är bra vet jag inte.

[gaffa]

PEM slang på haspeln är toppen när man tröskar/hugger riktigt mäktig baldersbrå

[Trigon]

Här kommer några bilder på den vitklöver som pressades till ensilage. Det börjar se lite tråkigt ut där också, men långt ifrån den misär med all baldersbrå som är på det fårbetade skiftet.




Dräneringsslang på haspeln har vissa bönder häromkring också för att inte havre ska linda sig. I det avseendet borde det nog inte bli så stora problem för mig eftersom baldersbrån är avslagen och legat på tork några dagar när jag kommer med tröskan.

Sitter och grunnar på om jag ska lägga ut 6000 kronor på att köpa en omgång original axlyftare till att ha i lager så jag skulle kunna ha på vartannat finger. Vågar man köpa piratdelar i ett sånt här fall? Det kanske inte blir så mycket billigare än de 259 kr/st som Axima vill ha för sina? Inte så kul om en skulle brista... (Är iofs ingen garanti att sånt inte händer med originaldelar heller). Någon som har bra eller dåliga erfarenheter att delge?

[161A]

har inga erfarenheter av axlyftare, men jag tror att du kommer få problem med att det stoppar i dom

[Trigon]

Även på tröskan? Får du experimentera mycket med axlyftare av och på när du tröskar mer eller mindre stående klöver? Ska jag få in de avslagna strängarna i skärbordet utan axlyftare så är det väl bara haspeln kvar att ta hjälp av? Iofs är det ett varifeed bord så jag kan skjuta ut kniven, om det nu hjälper? Helst skulle man väl kanske haft ett powerflowbord?

[161A]

nä på tröskan kan det va både bra och dåligt med axlyftare. Jag tänkte på huggaren.
Jag har själv aldrig tröskat huggen vitklöver. Men har en kompis som odlar eko klöver och där klövern är tät hänger strängarna i hopa bra och är ganska lätta och få in
Tror nog att du får skjuta in kniven så mycket det går annars kommer klövern och hänga på kniven

[Rento84]

Intressant tråd
Hur stor utsädesmängd är frågan om vid insådd?
Brukar/kan man skörda flera år, eller är det bara året efter insådd?

[161A]

brukar ligga på 1-2 kg ha i utsädesmängd. Bara en skörd

[Alrik]

Intressant tråd
Hur stor utsädesmängd är frågan om vid insådd?
Brukar/kan man skörda flera år, eller är det bara året efter insådd?

Ca: 2,5 kg/ha fick jag rekommenderat till mig.
Du kan bara odla frö till utsäde så då är de ett år som gäller, dvs året efter insådd.

Ifjol fick dock min granne behålla 2018 vitklöver för att ta en skörd år två i år 2019 pga dåligt även dåligt fröår ifjol.

[Trigon]

Jag får nog experimentera med det lite också. Förut trodde jag att ju kortare gröda desto kortare bör man göra skärbordet så att avståndet från kniven till inmatningsrullen blir så kort som möjligt. Men förra året i torkan så tröskade jag en del bedrövligt korta grödor och det var jättesvårt att hålla kniven ren, det kändes ibland som att jag fick stanna och lyfta upp skärbordet för att få in växtmaterialet till rullen och få rent över kniven. Men så frågade en granne om jag inte skulle prova med kniven lite längre ut och då hamnade haspeln längre bak i förhållande till kniven så att den kunde hålla rent över kniven, jag kommer inte ihåg om det kan ha rört sig om en eller två decimeter kanske. Med kniven längst bak och haspeln längst bak kunde inte haspeln komma åt det som kniven klippt av.

Rento:
Utsädesmängden hade jag på ungefär 2 kg/ha när jag sådde den tillsammans med huvudgrödan. Det är rätt så styv lerjord (30-40% lerhalt) så kanske skulle jag haft 3 kg eller nåt liknande. Jag var orolig att det blev för luckigt, men det kan såklart ha berott på årsmånen lika mycket som utsädesmängden, så jag lejde en ogräsharv med frölåda och sådde in ytterligare 2-3 kg/ha nån gång i juni, men hur stor nytta det gjorde vet jag inte. Överlag är det säkrast att göra insådden tillsammans med huvudgrödan. Utsädeskostnaden på 88 kr/kg blir ändå den lilla utgiften i sammanhanget, men man vill ändå inte använda mer frö än nödvändigt för klövern kan bli för tät och producerar mindre frö då, eller hur det nu hänger ihop?

Normalt skördar man bara ett år, speciellt eko, eftersom troligen klöverspetsvivlarna blivit uppförökade första året och i sånt fall ställer till större skada år 2, men det verkar inte vara så vetenskapligt belyst så man kan säga nåt med säkerhet om detta. Dessutom är det ju en väldigt bra förfruktseffekt när man är eko och har svårt att få tag i kväve utan att få en massa fosfor på köpet, så det finns egentligen ingen anledning att försöka odla vitklöver flera år på raken, så länge man bara lyckas med insådderna.

[Trigon]

En ekoodlare ett par mil bort fick också behålla sin vitklöverfrövall ett år till på grund av alla misslyckade insådder förra året, ska bli spännande att se om det blir nåt resultat. Lantmännen tar ju ingen större risk som låter honom behålla odlingen ett år till, blir fröet bra är det bra, och blir det dåligt behöver de inte betala nånting. Det var dock andra årets karensmark i år och han ville väl inte krångla med nån annan typ av utsädesodling så han valde att behålla vitklöverfröodlingen ett år till när han fick chansen.

[Alrik]

Min rågranne sådde in vitklöver ifjol som i år kan klassas som eko. Fjolårets konventionella vitklöver är även den eko i år.

Fint med klara regler...