Vitklöver, odling och skörd

[håkan 13]

vi hade tur förra hösten... demotröskan kom lagom tills vi skulle tröska våran ekologiska Alsike-klöver...
så jag och chefen körde ikapp med 2 30-fotare!! så all klövern blev tröskad på en eftermiddag!!

[Alrik]

Tur jag har 14-15 månader på mig innna jag ens behöver fundera på hur och på vilket vis jag ska ta hand om skörden.

[Trigon]

Nu har det hänt lite till här på vitklöverfrövallen. Fåren blev hopsamlade och hemskickade i torsdags, fårägaren hade lejt in en hundförare med två vallhundar för att klara av detta.



Redan samma dag när jag gick och tittade efter sten där fåren gått började de första små knopparna komma.



Överlag så ser den betade vitklövern fin ut




Men det finns en del mindre trevliga fläckar med ogräs.



Vad jag förstått innan så skulle fåren äta ogräsen först och sen börja på vitklövern, men dessa djur jag lånat kanske var utsvultna efter vintern, eller bara mindre kräsna för de verkar ha hållit all växtlighet på ungefär samma nivå hela tiden

Resterande vitklöver slog jag i lördags och fick pressat i söndags. Jag har det inte lika bra som 161A som slipper hjälpa till själv, men jag fick köra med kobondens slåtterkross och sen körde jag bort balarna till honom och så står han för räfsningen och pressningen, drygt 2 balar per hektar blev det. TS-halten var nog inget vidare, balarna var oformliga och jättetunga (det kändes som att traktorn gick något mer på nosen än när man har 4 st 300kilos halmbalar på fram), men jag ville bli av med avputset så fort som möjligt och det var regnvarning nästa dag. I och för sig var detta inte så mycket mer arbete än om jag kört med min 3,2 meters betesputs. Antagligen hade jag fått köra saktare med den och det hade inte blivit lika fint slaget, nu har jag dessutom fått bort allt som skymmer ljuset, så jag är ändå nöjd. I vilket fall var det en fröjd att få slå av alla ogräs, som på en del ställen tagit för sig alldeles för mycket.













Bondens slåtterkross var en nästan ny 3,6 meters med centrumdrag, efter att ha provat centrumdrag så undrar jag ju varför det fortfarande (eller åtminstone fram tills alldeles nyligen) verkar säljas bogserade maskiner med sidodrag? Skillnaden är ju nästan som att plöja med växelplog istället för tegplog.

[Trigon]

Blomningen har börjat. Det jag slog som ensilage ligger lite efter det som betades, tyvärr blev det bara bilder på det som betades:




Bin har också körts hit, 16 samhällen utplacerade på två ställen längs ån, och så kommer det 16 samhällen till i början på nästa vecka när de ensilerade bitarna kommit igång med blomningen lite mer.



Några enstaka klöverplantor som jag sett när jag gått runt på de 6 hektaren som betades är en aning rosafärgade, är det en annan sort, alsikeklöver måntro?
Här är några blommor i mitten på bilden:



och här är de närmast kameran lite rosa i tonen:



Det syns mer i verkligheten än på bild, men vad gör man? Frågar jag fröuppköparen så är det väl bara att sela på sig trimmern om nån vecka och traska över hela arealen, men hur noggrann brukar en genomsnittlig fröodlare vara? Jag måste väl i och för sig ändå traska runt och leta skräppa och är det inte fler rosafärgade än nån enstaka så behöver jag ju inte nån trimmer, då kan jag bara rycka av dem då.

Vad säger de förresten på fältbesiktningen om eventuella vitklöverplantor som växer långt ute i fältkanten och uppenbarligen inte är sådda där? Inkräktar de så pass mycket på fribelägenheten att varje planta som uppenbart står på fel ställe måste trimmas/utrotas?

[161A]

Du kan få problem med fribelägenheten om det är för mycket klöver i närheten, om du har en kobonde eller träda i närheten kolla om det är vitklöver i vallen. Och skulle det va det så, så är det väldigt praktiskt att det är samma sort. Ang de rosa blommorna så känner jag att det inte är så stort bekymmer, fältbesiktningen brukar ju ske ner de mesta blommat över. Skräppa och syra är ju allvarligt, nu har de väl ändrat reglerna så att det blir godkänt i vilket fall men förr blev det ombesikting om de hittade skräppa och syra. Det kan däreimot bli kasserat vid provtagningen sen. Jag har aldrig råkat ut för det ännu och jag har både skräppa och syra. Jag brukar går och dra eller putsa ner område där det är stor förekomst och när vi tröskar så lyfter vi bordet om det är någon koloni med skräppor. Jag kan rekommendera en kort bladig lie istället för trimmer när du jagar skräppor

[gaffa]

En stor klöverodlare i trakten brukar använda sig av 3 personer från Sydkraft utrustade med långskaftade hackor, har aldrig sett att de använt trimmer. Ett par tre veckor brukar de gå där och hacka vid den här tiden.

[busholle]

Det är inte alsikeklöver du har i odlingen. De har inte den jämna röda färgen utan är mer utpräglat tvåfärgade och har spetsigare blad.

Skickat från min SM-A530F via Tapatalk

[161A]

Så här ser mitt fält ut i dag. Ja det blev väldigt sent hugget, men har man inte provat så lär man sig inget. Anledning till att det blev sent är till stor del vädret. Eftersom vi hade en lång torr period innan så kom det inte igång ordentligt vilket gjorde att när jag egentligen ville hugga så var det för lite material och hugga så nu när det då äntligen var lagom och hugga då hade den redan gått i blom. Jag är inte jätte orolig ändå jag tror att det ska fungera vi har fått tre fyra rejäla åskoväder och minst 30 mm de senaste dagarna och varmt har vi så de kommer växa rejält ändå. Det negativa är att det kommer bli sen skörd, viket vi inte vet om det är negativt eller inte
det blev ca 6-7 balar / hektar

[Trigon]

Jag antar att det inte innebär att du försenar skörden riktigt så mycket som 3 veckor jämfört med mig? Eller är det ett någorlunda linjärt samband även mellan putsningstidpunkten och skörden såsom det verkar vara mellan full blom och skörden? I vilket fall kan det kanske vara ett bra sätt att sprida väderrisken om man odlar riktigt mycket vitklöver. Går min odling bra grunnar jag på att få in vitklöver 2 gånger i en eventuell 7-årig växtföljd, då skulle det ju kunna vara ett sätt att bli lite mindre beroende av vädret ett specifikt år.
Du har inga bilder på hur det såg ut innan slåttern?

[161A]

tror inte det är så enkelt så man kan hitta ett system mellan putsning och fullblom, tror att vädret har stor betydelse. Tyvärr ingen bild innan putsning. helt plötsligt var fältet hugget.

[161A]

de kan bli lite problem om du ska ha klöver så ofta, vet inte om din kontrakterade fröfirma godkänner så kort mellanrum mellan odlingarna och skulle de göra det så får du nog hålla dig till samma sort

[Trigon]

Anledningen till att jag vill försöka få in så mycket vitklöver som möjligt är för att få in mer "gratis-kväve" som dessutom inte spär på fosforbalansen i min ekologiska odling. Magnus på Lantmännen sa att man mer eller mindre kan ha vitklöver vartannat år. Men jag har för mig att jag läste nånstans att nån växtföljdssjukdom gjorde att man inte borde odla tätare än var tredje år, eller kanske ännu mer sällan. Jag kommer dock varken ihåg vart jag läste det eller vad det var för sjukdom?

Annars tänkte jag mig nåt liknande:
Vårkorn/Havre med vitklöverinsådd
Vitklöverfrövall
Höstraps
Höstvete
Åkerböna
Vårkorn/Havre med vitklöverinsådd
Vitklöverfrövall

Med lite timing sent på hösten/vintern med jordbearbetningen eller höstplöjningen så kanske det mesta av kvävet kan finnas kvar i den styva lerjorden (30-50 procent) till nästkommande vårgröda.
Sortbyte skulle då kanske kunna ske i det treåriga uppehållet även om jag inser att det är i kortaste laget. Det går förstås att klämma in andra grödor och förlänga växtföljden. Men jag kan inte komma på några andra vettiga kvävefixerande grödor.

Det bästa hade varit att sätta upp med djurproduktion och klämma in en tvåårig slåtter-/betesvall istället för den sista vitklöverfrövallen. Det blir ju lite mer komplicerat och få perfekt rotation på det med förstaårsvall, andraårsvall och så vidare. Sen vill det ju till att totalekonomin inte blir för mycket lidande även om slåttervall säkert hade varit bra ur de flesta andra synvinklar.

[Nickebonne]

Är inte insåddes svår på såpass styv jord

[161A]

efter några år kommer du ändå få 100% vitklöver överallt, så har jag det även om jag rounduppar titt som tätt och diverse andra ogräsbekämpningar som vitklövern inte borde tåla. fördelen med det är att jag aldrig misslyckas med insådden längre. Ytterligare ett problem som du troligtvis kommer få med intensiv klöverodling är klöverspetsvivelen och den har du ju, tillskillnad från mig ingen möjlighet att göra något åt.
Klöverspetsvivel heter förövrigt snudebille på danska om någon undrade

[Trigon]

Insådderna går nog att få tillräckligt bra om man inte har i underkant på utsädesmängd, sår huvudgrödan så tidigt som möjligt och sår vitklövern samtidigt som huvudgrödan. Men nåt år emellanåt kommer säkert nån insådd att misslyckas också.

Klöverspetsviveln går kanske att bemästra genom att hålla frövallarna åtskilda geografiskt från ett år till nästa. Ungefär hälften av den tänkta arealen ligger 3-4 km från den andra hälften. Det gör förstås inte pusslandet lättare för att få ihop det med så många år i växtföljden.

Det låter i alla fall inte som om jag behöver göra mig besväret och ta risken att försöka etablera höstrapsen plöjningsfritt för att inte plöja ner en massa spillklöver som jag sen aldrig blir av med?