Vitklöver, odling och skörd

[överlass]

Om du har någorlunda färsk markkartering så kan du väl jämföra mullhalten på lika lerhalt mellan "torpet" och "godset" jag har fått för mig att det gör skillnad.
Om jag gissar så har det varit mer vall i växtföljden dom senaste 50 åren på torpet än vad det har varit på godset

[Trigon]

Det besvärligaste med senarelagd höstplöjning är att man måste flytta på vägruskorna när man plöjer vändtegen inåt.



Men nu är det i alla fall färdigplöjt.
Väderprognosen för närmaste veckan såg annars inte så jättelajban ut, men antagligen hade det väl blivit nåt tillfälle att plöja igen om ett par veckor.



Det största hotet såhär års är antagligen om det kommer stora mängder snö som blir liggande länge, i värst fall ändå fram till våren, men det är dock inte ofta det händer. Blir det bara kallt gör det nog inte å mycket när vitklövern ligger såhär fint och isolerar. Jag var ute med spaden en sväng innan jul när det varit 10-20 minus i ett par dagar, och 5-10 cm snö och då började det kunna bli så hårt att man kanske inte hade kunnat plöja på ett vettigt sätt.

[Trigon]

Du brukar gilla att testa olika sätt att bruka jorden så......

Men kanske är mycket jobb för en test ruta.

Hade jorden legat så fint som på de bästa ställena på fältet och man dessutom haft en Hålltorpskratta eller liknande på plogen så är det möjligt att man hade kunnat fundera på att ge sig på det plöjda någorlunda fort. Speciellt om det nu blir kallt så ytan hade blivit frusen, och man hade kunnat köra utan att packa marken för mycket. Men att försöka göra något med de områden där leran är så grov att hela tiltan mer eller mindre sitter ihop i ett stycke kan jag inte se hur man skulle bära sig åt för att lyckas med.
Ett annat problem är också dels att Cameleon inte är helt körfärdig just för tillfället, jag höll precis på att byta och vända lite slangar på den när det blev dags att plöja, sen har jag inget utsäde att så ännu heller. Jag såg på FB att man på två ställen i Skåne testat att så vårkorn sent i höstas som lagom kommit upp innan vintern och hittills verkar det ha gått bra. Men vad skillnaden efter vintern blir mellan ett vårkorn som ligger som utsäde i marken och ett som precis kommit upp har jag ingen aning om.

Om du har någorlunda färsk markkartering så kan du väl jämföra mullhalten på lika lerhalt mellan "torpet" och "godset" jag har fått för mig att det gör skillnad.
Om jag gissar så har det varit mer vall i växtföljden dom senaste 50 åren på torpet än vad det har varit på godset

Tyvärr så funkar nog inte den teorin. På detta fält varierar lerhalten mellan drygt 30 och knappt 50%, med de flesta punkterna på 35-45%, mullhalten ligger kring 3 % i snitt med variationer från 2,1 ända upp till 3,8%. Lerhalten hemma vid torpet är visserligen aningen lägre och ligger mellan 30-40%, men mullhalten är å andra också lägre och ligger på 2,6-2,7% i snitt (varierar mellan 1,6 och 3,2%).

[Mats i Myrhult]

Det borde vara straffbart att visa upp sådana åkrar!
När en annan var mjölkbonde vid Pite älv hade vi runt tjoget olika tegar i olika storlekar, former och lutningar. Alla med sin egen speciella jordmån, ofta flera på samma teg.

[Trigon]

Det borde vara straffbart att visa upp sådana åkrar!
När en annan var mjölkbonde vid Pite älv hade vi runt tjoget olika tegar i olika storlekar, former och lutningar. Alla med sin egen speciella jordmån, ofta flera på samma teg.

Ja det är verkligen beundransvärt gjort av alla de svenska bönder som bedriver lantbruk på mindre gynnade platser, med mindre bra arrondering, ofta bekymmer med vilt mm.

Om du har någorlunda färsk markkartering så kan du väl jämföra mullhalten på lika lerhalt mellan "torpet" och "godset" jag har fått för mig att det gör skillnad.
Om jag gissar så har det varit mer vall i växtföljden dom senaste 50 åren på torpet än vad det har varit på godset

När jag tänker på det så kan det nog göra rätt stor skillnad att det var så väldigt torrt tidigare i höstas ändå. När jag skulle plöja hemma vid torpet fick jag byta både spetsar och skär på plogen trots att de bara var halvslitna för att få ner den i jorden någorlunda vettigt, sen fick jag ändå plöja betydligt djupare än normalt (25-30 cm) för att den skulle hålla sig kvar där.

[Trigon]

Nu var äntligen den långa väntan slut, ekovitklöverpriset är satt till 60 kr/kg (2 kr lägre än året innan om jag minns rätt) och avräkningen har anlänt tillsammans med ytterligare en dryg mille.
När det handlar om skördesiffrors trovärdighet så har jag ju förstått att avräkningarna är det minsta man kan begära för att någon sorts trovärdighet ska finnas.




Så här har vi först LMs påhittade delavräkning från de först skördade 34 hektaren som de kokar ihop för att de blivit tvingade att betala ut nåt inom 30 dagar från det att man levererar fröet, sen den "slutavräkning" som ramlade in nu där den verkliga betalningen fastställs, avkastningen landar på ca 733 kg/ha efter att den räknats upp lite för den låga vattenhalten, så totalt blir det 1 457 689 kr från de 34 hektaren plus eventuell sedvanlig LM-efterlikvid mm. I värsta fall skulle det ju kunnat bli ett återkrav om inte partiet blev godkänt vid rensningen. Ryktet säger att en större ekovitklöverfröodling här i närheten blev kasserad p.g.a. att man hittat ca 2 % Alsikeklöver i certifieringsprovet. Jag kan ju tycka att gränsen på 1 % ändå är skapligt generös. Visst, har man Alsike jämnt spridd över hela fältet är det förstås svårt att göra något, men har man områden där det är mer får man helt enkelt ta och putsa ner det medan man kan skilja på blomknopparnas färg. Tar man sig inte tid och tänker att man ska ta det vid skörden är det lätt hänt att allt ser lika brunt ut och man inte vet vad man ska lämna. Har man ett särskilt skifte med jämnt spridd Alsike bör man lämpligen skicka det separat ungefär som jag gjorde med de 16 hektaren hemma vid torpet eftersom jag var rädd för att vi i värsta fall inte hade hittat alla skräppor, nu verkar det ju som att vi lyckades även om skörden blev betydligt lägre och med sämre grobarhet och därmed sämre betalt så är det ändå okej lönsamhet även om det var en hel del handarbete här för att få bort alla skräppor.




Här blev avkastningen ca 392 kg/ha efter vattenhaltskompensation och totalt 338 468 kr från dessa 16 hektar.

Ingen av grobarheterna är ju sådär superkanon precis, det först skördade skulle optimalt antagligen ha stått till sig några dagar till innan strängläggning (i den bästa av världar där man inte behöver ta hänsyn till vädret). Gissningsvis gjorde bland annat de 15 mm regn som föll på den mogna vitklövern hemma vid torpet under de 10 dagar extra den stod på rot efter strängläggningen av det första skiftet inte heller särskilt gott. Hur jag ställt in tröskan kanske kan ha påverkat också även om jag inte vet riktigt hur jag skulle ha gjort annorlunda?
Nu har jag i alla fall beställt en frontmonterad dubbelkniv på 2,35m från en tillverkare i Tyskland som jag förhoppningsvis ska få till sommaren. Strängläggningskapaciteten bör i det närmaste fördubblas om den funkar så bra som jag hoppas och jag kör den tillsammans med BCSen, tröskkapaciteten bör också påverkas positivt eftersom jag då kan skippa tegkörningen och bara köra fram och tillbaka drag i drag. På ett stort fyrkantigt fält gör det kanske mindre skillnad, men några av fälten här är inte direkt fyrkantiga och ska vi lyckas odla kring 50 ha vitklöverfrö årligen framöver (även om det blir lite mindre i år och nästa år) så vill det nog till att kunna tröska av det på så kort tid som möjligt när väl vädret är på ens sida.

[RoXa]

Grattis!

Man blir lite sugen på att odla vitklöver när man ser det resultatet

[Trigon]

Tack!
Ja konventionell vitklöver sägs råda rejäl brist på för tillfället till följd av urusel skörd på Nya Zeeland, men jag vet inte vad det kan innebära för priser, gissningsvis 30-40 kr/kg? Skulle kanske kunna bli en bra kalkyl, men det hänger nog helt och hållet på vad man kan komma upp i för skördar. Det blir några spännande år framöver att se vad snittskörden på ekovitklövern kan komma att stabilisera sig på här på gården, förr eller senare lär väl dålig pollinering och/eller ett regnoväder i skörden komma och dra ner snittet betänkligt, just nu ligger det på en bit över 600 kg/ha på totalt 67 odlade hektar (17 ha 2019 och 50 ha 2022).

[Trigon]

Stängslet börjar bli klart runt årets vitklöverfröodling och idag var det äntligen tillräckligt torrt så det kunde vara dags att dra ett drag med Cameleon.
Radhackning när den är som bäst!
9 km/h, 9 m arbetsbredd, 1000m långa drag. Torrt och fint efter en dag med fantastiskt väder.
Skönt att få städa bort en del baldersbrå och annat elände ur vitklöverfrövallen.
På tisdag kommer fåren som förhoppningsvis ska kunna hålla efter det ogräs som finns kvar.

[bert]

Sånna åkrar e ju fusk

[Trigon]

Långsidorna är dessutom parallella och bredden jämnt delbar med både 24 och 9 m.
Bonden fick ha detta fält delat på mitten så han fick ihop 5 skiften och kunde ha en vettig växtföljd. Nu när jag arrenderar även grannens marker härintill så kommer det passa bäst att i sinom tid odla hela detta skifte på 49 ha med samma gröda, men det är några år dit för att det ska funka med växtföljden.

[Trigon]

Fåren kom till vitklövern den 18 april. Det blev inte så många som jag hoppats och nu är det drygt 60 tackor med ungefär 2 lamm var som är i hagen (som är knappt 24 ha vitklöverfrövall och sen ytterligare nåt hektar med "naturbete", en liten åkerlapp på ca 0,5 ha aldrig odlats i modern tid och några slänter ner mot Lidan). Men de har ändå lyckats hålla efter växtligheten väldigt bra hittills så det kanske är en lagom beläggning ändå, åtminstone med detta års förutsättningar?





Förra årets vitklöverfrövall som plöjdes ner strax efter nyår fick vara med om vårbruket i påskas. Jag harvade en gång lite snett på påskafton, myllade pellets (500 kg 10-3-1) på påskdagen och sådde ca 2,5 ha lin och resterande 31,5 ha med vårkorn på annandagen. Det var i suraste laget när jag satte igång, men det var fint torkväder, och ska man vara ute tidigt och kladda på lerjordarna är det en förutsättning. Av oro att packa för mycket i hjulspåren så förskjöt jag alltihop en halv arbetsbredd i sidled vid pelletsmyllningen så att det aldrig blev kört mer än en gång i varje hjulspår. Ändå var jag lite orolig att detta var den gången som det blev för tidigt även om det alltid blivit bra hittills när vi varit i farten och det knappt varit tjänligt. Men hittills ser det ut som att det klarat sig utan några större packningskador och vårkornet har nu kommit en bit på väg.



Även linet har tittat upp, men verkar växa sakta.



Nu är jag fruktansvärt spänd på att få se vad vitklövern har för förfruktseffekt. Jag har några omyllade drag, och något drag där jag myllat så mycket som 1000 kg 10-3-1 i kornet för att åtminstone komma i närheten av att försöka lista ut vart liggsädesgränsen går med detta års förutsättningar.

Nästa års vitklöverfrövall på ca 37 ha blev insådd mellan raderna i höstvete som vanligt. Denna gång valde jag dock att radhacka först och sen direkt efter (20-21 april) mylla pellets och så vitklöver samtidigt. Eventuellt var det lite vågat eftersom en hel del vitklöverfrön då riskerar att hamna väl djupt, men jag visste att jag skulle behöva köra väldigt sakta för att få ut så mycket pellets jag ville med den usla pelletskvaliten (ca 1000 kg 10-3-1 från Gyllebo). Kör man sakta rinner jorden tillbaka mer bakom såbillen och småfröna hamnar grundare. Nu sådde jag dessutom rätt så tjockt med vitklöver (ca 3,5 kg/ha) så förhoppningsvis blir det bra. En del av fröna har iaf grott och är på väg upp.

[bangt]

Du borde kolla upp såbillarna!! du verkar ha stopp i varannan kör du med osorterat?

[Trigon]

Du borde kolla upp såbillarna!! du verkar ha stopp i varannan kör du med osorterat?

Ja det är tur att det "råkar" bli just varannan rad som fattas varje gång så man får plats att så nån annan gröda där sen.
Här i kornet och linet är tanken att göra ett försök med en insådd med höstraps mellan raderna sen nån gång i juni, blir spännande att försöka hålla tillväxtpunkten på mattan sen hela hösten ifall det tar sig.

[Trigon]

Baksidan med fårbetet på vitklövern är att det känns som att djuren på nåt sätt lyckas pilla upp en hel del stenar, eller om det bara är att de springer runt på ett vårdslöst sätt och river upp dem med sina klövar?
Efter radhackningen vältade vi, men stenplockning behövs ändå känns det som.

Igår testade vi en ny variant på stenbekämpning.



Nu börjar jag förstå varför man ofta hade 10-12 barn förr om åren.
Denna gången var det min 10-årings fotbollslag som vi engagerat. I år har vi plockat rätt så mycket redan, men jag vill testa detta också. De är ännu lite i yngsta laget, dessutom hade vi otur med vädret och det kom en väldigt lokal störtskur så alla blev genomvåta redan efter 1 av 9 24m-spår. Vi tog fikarast och sen tog de sig samman och kämpade sig igenom ytterligare 2 spår, så de hann med 8-9 av 24 ha innan tränaren bedömde att det nog var lika bra att avbryta. Med tanke på förutsättningarna är jag ändå imponerad att de kämpade på. Egentligen hade jag tänkt att vi skulle avsluta med korvgrillning längst ner i fårhagen.



Men det oberäkneliga vädret gjorde att det fick bli lite improviserat hemma vid maskinhallen istället. Tränaren var ändå glad för detta och vill försöka genomföra liknande övning kommande år. Jag betalar gärna en slant för detta, de stenar som är borta är ju borta, och dessutom går det till ett bra syfte.



Tittar man på vitklöverraderna så känns det ändå som att fåren gör nytta på ogräsen, baldersbrån är ju lite tillbakatryckt här, men exakt hur det ligger till får vi se längre fram i sommar.




"Nollruta" från får har vi tyvärr ingen i år, men blir det tillräckligt ogräsfritt får man väl tro att det funkar, vi får se.