Fortfarande har ingen analys på det stora partiet synts till, så jag får väl fortsätta att logga in på LM2 varje dag ett tag till i hopp om att den ramlar in, nån sysselsättning ska man ju ha nu på vintern också.
När jag tittade tillbaka såg jag att jag inte skrivit nåt om fårbetets påverkan på mängden vitklöverfrön ännu. Jag tröskade fårhage 1 (ca 10 ha) separat så vi kunde väga den orensade mängden frön. Sen mätte jag upp arealen exakt med Fendten, och när jag räknar på det så blev den orensade frövikten ca 10% större där fåren gått större delen av tiden. Det är dock för många osäkerheter för att kunna dra några större slutsatser av detta, bl.a. var det åt det hållet som de flesta bisamhällena var lokaliserade.
En annan sak som skulle kunna vara större delen av förklaringen var att jag inte körde den delen av fältet med Combcuten, mer än vändtegen. Jag tyckte ogräseffekten av betet var så bra att jag hoppade över det. Räknar man ihop hjulens bredd på
traktor och combcut hamnar man på 80-90 cm per 9 m som blir mer eller mindre nedkört. Jag hade ju lite ideer mig för att om jag körde i motsatt
riktning med kniven när jag stränglade vitklövern jämfört med när jag körde combcut skulle jag kunna rädda en del knoppar. Exakt hur mycket knoppar jag lyckades fiska upp från körspåren är lite oklart, men jag har en känsla av att det inte var så många i slutänden. Lyckas jag inte uppnå 00-kvalitet (ger 12% tillägg på priset) på detta parti så kan man antagligen dra slutsatsen att combcutkörningen blev väldigt dyr i form av nedkörd vitklöver. Som lök på laxen så var antagligen den stränglagda vitklövern väldigt torr redan vid tröskningen, och när vi sen kylde den i vanliga spannmålstorken blir det väldigt mycket
luft igenom på kort tid och vattenhalten ser preliminärt ut att vara ett par procent under 10% varifrån man får uppräkning till 12% (som är den övre gränsen för certifiering). Räknar man ihop hur dyra dessa misstag riskerar att bli totalt så är det svårt att inte bli lite deppig.
Men jag får väl försöka ta nya tag och tänka mig för lite mer nästa år.
Hursom är det i alla fall positivt att fårbetet vid en första anblick inte hade någon negativ påverkan på fröskörden trots att det såg rätt så avskalat ut i fårhagen en tid när det var som torrast. Att mängden ogräs var mindre i fårhagen gick ju att se med blotta ögat. Fårbonden var också väldigt nöjd med tillväxten och menade att det är väldigt svårt att uppnå så hög lammtillväxt ute på bete, det var åtminstone inget hon normalt lyckades med. Enda negativa var att det troligen behövs stödutfodring om man har rimliga mängder ogräs som utgångsläge, men det kunde hon leva med.
Min förhoppning är att vi ska kunna göra en stor hage på hela de 24 ha som blir vitklöverfrövall nästa år och att hon kan bistå med kanske 100 tackor med lamm (något fler än i år). Sen får de gå där från april fram till slutet på maj/början på juni när de skickas hem. Troligen får jag då göra en lättare putsning av vitklövern för att trycka tillbaka grönmassan lite. Sen är min förhoppning att när fröna är skördade och återväxten börjat i augusti kan jag få dit ett nytt gäng får med lamm som kan gå där och beta så länge vitklövern växer på hösten. I mitt huvud borde det ha en någorlunda god sanerande effekt på framförallt rotogräs om fåren hela tiden går och gnager på den bladmassa som roten lyckas få fram. Till hösten skulle man även kunna utöka hagen med ett par hektar ängssvingel (som växer på den andra halvan av detta skifte). Svårigheten där, tänker jag mig, ligger sannolikt i att ge dem tillräckligt mycket annat än vitklöver för att slippa stödutfodring, men samtidigt inte ge dem så mycket att de tappar det hårda betestrycket på allt som inte är vitklöver i vitklöverfrövallen. Senare på hösten/vintern är planen att plöja ner vitklöverfrövallen precis som årets och därigenom hoppas jag få en stor del av kvävet till efterföljande vårkorn.
Jag är mycket spänd på att se vad jag kan få för skörd på den utsädesodling med Anneli (tidigt tvåradskorn) som jag ska så efter årets vitklöverfrövall. Just nu lutar det åt att mylla 500 kg 10-3-1 innan sådd som komplement till kvävet från vitklövern, om det räcker för att komma till liggsädesgränsen är väl tveksamt, samtidigt vill jag hellre ligga lite längre under liggsädesgränsen än aningen över. Hävstången i lönsamheten med att mylla mer pellets är annars stor när man får priset för ekomaltkorn +6% för att det är en ekovårkornutsädesodling och +10% för att det inte är den högst avkastande sorten. Eventuellt går det förstås att tilläggsgödsla med olika varianter av flytgödsel i växande gröda, men snabbheten i det kvävet lämnar verkligen en del att önska.
