Maskinisten

Du ska ha en ventil i den inre dörren. Den, liksom ventilen i toppen på jordkällaren ska var fullt öppen när du lagt in potaisen för att vädra ut fukt och sänka tempraturen på den skördade påtatisen. Den yttre dörren ska då stå öppen. Har du otur med vädret efter att lastat in potatisen kan du tända ett levande ljus i jordkällaren för att få fart på ventilationen. Kall torr luft in genom den mussäkra ventilen i dörren, varmare fuktigare luft upp genom skorstenen. Potatis ska lagras vid omkring fyra plusgrader. För att vara på den säkra sidan hela den långa kalla vintern (jo, den kommer i år också) kanske det är säkrast att stänga och isolera båda ventilerna vid 6-7 plusgrader i källaren? Strax under 4 grader börjar potatisstärkelsen spjälkas till socker, då smakar potatisen sött sedan.

Gjorde en sökning på Runebergs men hittade inget om hur man bygger en jordkällare.

Skall ventilen sitta lågt i den inre dörren (Dörr 3)?

Bara för förtydligande
Dörr 1 är alltså de "liggande" pardörrarna i formplyfa
Dörr 2 är då den "färdiga" med låsbeslaget.
Dörr 3 är den som spaden villade emot.
Sen kommer jordkällaren med ventilation i bortre väggen.

I dag vart det utgrävt mellan dörr 1och 2 samt återfyllt med bärlager.
Även mellan dörr 2 och 3 vart det några skyfflar med bärlager.
Gräsmattan utanför dörr 1 vart sänk så att det inte rinner in vatten ifall det kommer mycket.

150-200 mm diameter på ventilationen och lågt

Hittade denna
https://www.eldrimner.com/core/files/jo ... korr_3.pdf

Fy vilken klen pressvetsning det är på dessa, 99% går av förr eller senare.

En till
http://media.alltomtorp.se/2017/03/Ta-hand-om-din-jordkällare.pdf

Status på renoveringen

Ytterdörrar tjärade i kanterna. Gräsmattan sänkt något

Bärlager framför dörren

Bärlager på plats, ventialtionsventil saknas

Förutom att dörrar skall målas så skall det också städas här

Ett RF nät i ram fanns det i källaren. Har gjort ny ram till det. Skall monteras i utrymmet mellan dörr 2 och 3 så man kan vid behov ha dörr 2 öppen.

Det har varit några mornar med rutskrap så det torde vara dags att plocka upp potatisen eller ???

Har inte fått i någon ventil i innerdörren
Inte heller städat klart i jordkällaren....

Det blir ett nödår i år.

30 liter plugg betyder att man kommer att svälta..... Fast det kommer nog att ordna sig.

Galler

och reglerlucka.

Det vart lite städat.
Å så vet jag hur en potatisål ser ut.
Kanske var lite sen upplockning?

Sätter man potatis där det varit gräs innan blir det larver i dem, och det sägs ju att det blir än värre år två efter gräset.
Skördetid punkt en är bra, det ska vara lite höst i luften så är det mindre risk för att potatisen blir osund i lagret.

Nu ha ma å flucke färdig peran för en hein hösta. Int ha ma nå nöår heinan, så vortene kris ta deig så skick ma nå knölan ma rixbussn.



Ursäkta! Men så fort potatisodling kommer på tal faller det sig naturligt att byta språk

Årets skörd, tre fåror king edward, ca 7 meter långa fåror. Knölarna i jorden den 25 maj, Gödslat några gånger under sommaren med gräsklipp och lite skit . Blasten avslagen för ca 2 vecor sedan och potatisen upplockad idag. Samt att det är taget några stånd under sommaren.

Vad tror den samlade potatisepertisen om växtföljden? Vi har ett land som är ca 8x4 meter och har i år haft potatis efter den ena kanten. Är det att utmana ödet att sätt två långa fåror efter den andra kanten nästa år?

Inför detta år så ligger potatisarna och groddar till sig.



I år så vart det bättre djup på jorden. De var lite väl grunt och stening i förra landet.

Tjälkroken helt nere.
Det vart ett antal hektoliter sten att plocka

Potatis gillar rymlig och porös jord, djupbearbetning ner till 50 cm under kupans topp satsat vi på. Så det där med tjälkrok är inte dumt alls.

Då har man gjort 1 rätt i alla fall, så där bara utav misstag....

Fick förövrigt rikta det mesta på jordfräsen i går. Fastän man plockar sten så hittar den flera och ibland stora.
4 brytpinnar och två sönderslagna knivar vart det. Fast går man ifrån fullvarv på fräsen så håller allt mycket bättre har jag märkt.....

QV_ skrev:Jag har ett större ventilationshål i kortänden längst in.
Har 2 dörrar in till jordkällaren samt dörrparet som skyddar trappan mot löv och snö.

Det är nog bara 4-5dm sten/jord på taket. Uppskattat ej mätt.

Droppar gör det inte, den är ju trots allt byggd på den tiden då dom användes för överlevnad.

Täcklagret av björknäver under jordlagret på utsidan källaren brukar förstöras efter några hundra år med följd att läckage bildas. Där kan man fylla på med hö om man har överskott, samt lägga ett tunnare lager jord. Ev ett lager papp plast presenning el dylikt före hölagret.
Det går att fylla på med hö flera år innan man fyller på jord, på det viset får man upp värmen i källaren samt få den torrare.
Skotta bort jorden för att byta ut nävret är onödigt jobb, enklare att bara fylla på.
Jord bör fyllas på manuellt, finns dom som raserat stenkällare när dom varit för burdusa när dom öst på med grävare.

Jag funderade först på grävare men insåg att det kommer att resultera i en riven jordkällare = mycket mera jobb.

Nästa fundering var att blåsa bort jordlagret med kompressorn som är under renovering. Då får man ju någon användning av den också, förutom glädjen att renovera den då.
Tanken var då att gjuta ett lager ovanpå innan återfyllning av jord.

Men vi får se om det blir i år. En takplåt ovan potatislåren är också ett sätt att hålla dropp borta.
Men det var intressant detta med björknäver.
Huset är ju byggt 1893 så jordkällaren är väll dryga 100 år vid det här laget.